JUST NU: Här är partiet som lyfter i första mätningen efter valet

2022 09 27

Socialdemokraterna ökar mest och de rödgröna är störst i första Ipsosmätningen efter valet.

Det framgår av en ny opinionsmätning som presenteras nu när två veckor har passerat sedan valdagen.

Kunde lett till valseger

Socialdemokraterna klättrar med nästan två procentenheter jämfört med valresultatet och når upp till 32 procent.

Om övriga partier hade fått samma resultat som valresultatet så hade 32 procent räckt till valseger för den rödgröna sidan på valkvällen.

För Vänsterpartiet och och Centerpartiet ses en liten uppgång vardera i nya mätningen men samtidigt presenteras mätningen från Ipsos endast i jämna procenttal, vilket innebär att uppgångarna möjligen endast är avrundningseffekter.

SD näst största parti

Jimmie Åkessons parti behåller sin position från valet som Sveriges näst största parti. Men det är bara en procentenhet som skiljer SD och Moderaterna åt. Därmed har Ulf Kristerssons parti knappat in en aning sedan valkvällen.

Med 19,0 landar Moderaterna på nästan exakt samma nivå som valresultatet.

Även Liberalerna och Kristdemokraterna får mycket nära sitt valresultat.

– Valresultatet står sig och det var väntat. Just nu fokuserar partierna inåt: förlorarna förbereder sig för oppositionsrollen och vinnarna förbereder regeringssamarbete, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Alla över spärren

Såväl Liberalerna som Miljöpartiet ligger en procentenhet över fyraprocentspärren. Det enda partiet utöver Socialdemokraterna som har ett resultat som är större än avrundningsmarginalen är Sverigedemokraterna.

Om de hade fått 20,5 i Ipsos - det vill säga samma nivå som valresultatet - hade avrundningsmetoden givit partiet 21,0. Men istället får Sverigedemokraterna 20,0 i nya Ipsosmätningen.

Här är Ipsos nya mätning för i dag tisdag jämfört med valresultatet:

Vänsterpartiet 7,0 +0,3

Socialdemokraterna 32,0 +1,7

Miljöpartiet 5,0 -0,1

Centern 7,0 +0,3

Liberalerna 5,0 +0,4

Moderaterna 19,0 -0,1

Kristdemokraterna 5,0 -0,3

Sverigedemokraterna 20,0 -0,5

För de båda sidorna i svensk politik visar nu Ipsos summering att de rödgröna skulle vinna valet om det vore val i dag:

S+V+MP+C 51,0 +2,2

M+KD+SD+L 49,0 -0,5

Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår även partier som eventuellt får under 4 procent i procentsummeringen. Men i eventuella mandatsummeringar ingår de inte.

Text: Redaktionen

JUST NU: Storbank höjer räntan

2025 03 18

För fem dagar sedan höjde den statliga storbanken SBAB räntorna för flera av sina bolån.

SBAB meddelade att räntorna för bolån med bindningstid tre månader samt 2–10 år kommer att höjas.

– Både långa och korta marknadsräntor rör sig uppåt sedan en tid tillbaka drivet av den turbulens som vi nu upplever i vår omvärld. Detta medför att bankens upplåningskostnader på kapitalmarknaden ökar och vi behöver därför anpassa och justera upp våra bolåneräntor, framhöll Mikael Inglander, vd på SBAB.

Nästa storbank agerar

Nu ger ännu en storbank besked om räntehöjningar.

På tisdagsförmiddagen meddelar Handelsbanken att flera bolåneräntor höjs, rapporterar Di.

Handelsbankens ränta för bolån med bindningstid tre månader höjs med 0,10 procentenheter till 3,59 procent. Räntorna för bolån med bindningstid på fem och tio år höjs med 0,15 respektive 0,20 procentenheter. Övriga räntor lämnas oförändrade.

– Hos oss erbjuds den slutliga boräntan efter en individuell genomgång av kundens ekonomi. Det är grunden för vår ambition att ge varje kund ett långsiktigt konkurrenskraftigt erbjudande, säger Mikael Romert, länschef för Handelsbanken i Stockholm, enligt Di.

Därför stiger räntorna

Tidigare har även Länsförsäkringar och Danske Bank höjt vissa bolåneräntor. De motiverar höjningarna med att marknadsräntor med längre löptider har ökat, vilket orsakat ökade upplåningskostnader för bankerna.

Här är Handelsbankens nya räntor

Handelsbankens listräntor:

Bindningstid	Listränta	Snittränta
3 månader	4,29 %	3,22 %
1 år	3,69 %	3,17 %
2 år	3,49 %	3,10 %
3 år	3,59 %	3,23 %
5 år	3,74 %	3,29 %
8 år	3,84 %	3,48 %
10 år	3,94 %	3,68 %

Källa: Handelsbanken

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Fyra Natoländer tvärvänder – river upp militärt förbud

2025 03 18

Fyra Natomedlemmar meddelar att de lämnar den så kallade Ottawakonventionen.

Avtalet uppdagades 1997 och avser ett förbud mot att använda personminor, ibland kallat landminor, eftersom de anses utgöra stor fara för civila.

Hoppas av på grund av Ryssland

Nu hoppar Polen, Lettland, Litauen och Estland av överenskommelsen.

Skälet är “avsevärd ökning” av det ryska hotet.

– Sedan ratificeringen av Ottawakonventionen har säkerhetsläget i vår region fundamentalt försämrats. Militära hot mot Natomedlemmar som gränsar till Ryssland och Belarus har ökat avsevärt, framhåller de fyra ländernas respektive försvarsministrar i ett gemensamt uttalande.

"Utvärderar alla åtgärder"

Det planerade tillbakadragandet från avtalet görs för att möjliggöra ett effektivt skydd av regionens gränser, understryker Litauens försvarsminister Dovile Sakaliene enligt Sky News.

– I ljuset av denna instabila säkerhetsmiljö orsakad av Rysslands aggression och dess pågående hot mot det euroatlantiska sällskapet är det nödvändigt att utvärdera alla åtgärder för att stärka vårt försvar och vår försvarskapacitet, tillägger ministrarna.

Diskussion i Norden

Finland har relativt nyligen öppnat för att göra samma sak.

I november förra året inleddes en diskussion på högsta politiska nivå om ett återinförande av det kontroversiella vapnet, som Finland avstått sedan 2012.

Även då lyftes säkerhetsläget i Europa som skäl.

– Det måste tas på allvar. Det gör jag, och det kommer också den utrikes- och säkerhetspolitiska ledningen att göra, sade Finlands statsminister Petteri Orpo (Saml) till lIltalehti vid tillfället.

Militärexperten Joakim Paasikivi, överstelöjtnant vid Försvarshögskolan, har flaggat för att en liknande debatt kan uppstå i Sverige.

– Vi borde överväga hur vi ska utforma vårt försvar och vilka vapen vi har. Då måste vi se om det vi har är ändamålsenligt och tillräckligt, sade han till SvD i november.

"Ohyggliga vapen"

Totalt har 164 länder skrivit på Ottawakonventionen.

Kritiken mot personminor består främst i att majoritet av dess offer, enligt Svenska Freds 76 procent, består av civila, varav hälften barn.

– Personminor är ohyggliga vapen som inte gör skillnad på soldater och civila. Långt efter att en konflikt lagt sig, ligger minor kvar i marken och drabbar civilbefolkningen i området. En mina kan orsaka att en människa lemlästas eller förlorar sitt liv i ett ögonblick, framhåller organisationen.

USA, Ryssland och Kina tillhör de cirka 40 stater som hittills inte skrivit på fördraget.

I november 2024 gav den dåvarande Bidenregeringen i USA grönt ljus för Ukraina att börja använda personminor.

Foto: President of Russia Office resp Nato

Text: Redaktionen