JUST NU: Här är partiet som lyfter i första mätningen efter valet

2022 09 27

Socialdemokraterna ökar mest och de rödgröna är störst i första Ipsosmätningen efter valet.

Det framgår av en ny opinionsmätning som presenteras nu när två veckor har passerat sedan valdagen.

Kunde lett till valseger

Socialdemokraterna klättrar med nästan två procentenheter jämfört med valresultatet och når upp till 32 procent.

Om övriga partier hade fått samma resultat som valresultatet så hade 32 procent räckt till valseger för den rödgröna sidan på valkvällen.

För Vänsterpartiet och och Centerpartiet ses en liten uppgång vardera i nya mätningen men samtidigt presenteras mätningen från Ipsos endast i jämna procenttal, vilket innebär att uppgångarna möjligen endast är avrundningseffekter.

SD näst största parti

Jimmie Åkessons parti behåller sin position från valet som Sveriges näst största parti. Men det är bara en procentenhet som skiljer SD och Moderaterna åt. Därmed har Ulf Kristerssons parti knappat in en aning sedan valkvällen.

Med 19,0 landar Moderaterna på nästan exakt samma nivå som valresultatet.

Även Liberalerna och Kristdemokraterna får mycket nära sitt valresultat.

– Valresultatet står sig och det var väntat. Just nu fokuserar partierna inåt: förlorarna förbereder sig för oppositionsrollen och vinnarna förbereder regeringssamarbete, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Alla över spärren

Såväl Liberalerna som Miljöpartiet ligger en procentenhet över fyraprocentspärren. Det enda partiet utöver Socialdemokraterna som har ett resultat som är större än avrundningsmarginalen är Sverigedemokraterna.

Om de hade fått 20,5 i Ipsos - det vill säga samma nivå som valresultatet - hade avrundningsmetoden givit partiet 21,0. Men istället får Sverigedemokraterna 20,0 i nya Ipsosmätningen.

Här är Ipsos nya mätning för i dag tisdag jämfört med valresultatet:

Vänsterpartiet 7,0 +0,3

Socialdemokraterna 32,0 +1,7

Miljöpartiet 5,0 -0,1

Centern 7,0 +0,3

Liberalerna 5,0 +0,4

Moderaterna 19,0 -0,1

Kristdemokraterna 5,0 -0,3

Sverigedemokraterna 20,0 -0,5

För de båda sidorna i svensk politik visar nu Ipsos summering att de rödgröna skulle vinna valet om det vore val i dag:

S+V+MP+C 51,0 +2,2

M+KD+SD+L 49,0 -0,5

Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår även partier som eventuellt får under 4 procent i procentsummeringen. Men i eventuella mandatsummeringar ingår de inte.

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen