Här är nya prislappen på plastpåsar – när skatten försvinner

2024 10 28

Den 1 november försvinner plastpåseskatten.

Skatten infördes 2020 som en del av ett EU-mål om att förbruka mindre plast, vilket innebar höjda priser på plastpåsar.

Enligt Naturvårdsverket gav åtgärden effekt.

– Enligt flera aktörer i branschen har en ökning av försäljningen fram till att skatten trädde i kraft noterats, och därefter skedde en drastisk minskning som hållit i sig under resten av 2020 och även 2021, framhåller myndigheten och tillägger:

– Skatten är alltså den avgörande faktorn för den stora minskningen mellan 2020 och 2021. Minskningen mellan dessa år var för den kategori kassar som ingår i minskningsmålet 75 procent, att jämföra med minskningen föregående år som var 25 procent, och åren dessförinnan mellan tre och sex procent.

Sänks med tre kronor

Förra hösten gav dock regeringen och Sverigedemokraterna besked om att skatten slopas från och med 1 november.

Bedömningen är att EU:s förbrukningsmål kommer att nås även utan en skatt på plastbärkassar.

– Skatten bedöms ha vissa negativa effekter, såsom administrativa kostnader och kan dessutom leda till ökad konsumtion av andra alternativ, meddelade regeringen i september 2023.

Och nu, med bara några dagar kvar till förändringen går igenom, ger Coop besked om vad den nya prislappen landar på.

Priset på plastbärkassar kommer att sänkas från dagens 6,95 kronor till 3,95 kronor.

– Detta beslut är en naturlig följd av förändringen och något våra kunder förväntar sig, säger Marcus Björling som är pressekreterare på Coop Sverige, till SVT.

Ica kan inte säga exakt

Coop är den enda kedjan som ger ett rakt besked på vad påsarna ska kosta framöver.

På exempelvis Hemköp eller Ica råder fri prissättning, vilket innebär att butikerna själva kan bestämma priset.

Den senare räknar nog med generellt lägre priser.

– Vilket pris som en plastbärkasse kommer att ha när punktskatten är borttagen beror också på vilken prisutveckling det har varit på ingående råvaror, komponenter och förpackningsavgifter, framhåller Agneta Odell, inköpschef nearfood på Ica Sverige, i en kommentar till Dagligvarunytt.

Vidare berättar Odell att Ica räknar med att försäljningen kommer skjuta i höjden när skatten avskaffas.

– Vi förbereder oss på en ökad försäljning av plastbärkassar, konstaterar inköpschefen.

Foto: J. Lawrence

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen