Här är nya prislappen på plastpåsar – när skatten försvinner

2024 10 28

Den 1 november försvinner plastpåseskatten.

Skatten infördes 2020 som en del av ett EU-mål om att förbruka mindre plast, vilket innebar höjda priser på plastpåsar.

Enligt Naturvårdsverket gav åtgärden effekt.

– Enligt flera aktörer i branschen har en ökning av försäljningen fram till att skatten trädde i kraft noterats, och därefter skedde en drastisk minskning som hållit i sig under resten av 2020 och även 2021, framhåller myndigheten och tillägger:

– Skatten är alltså den avgörande faktorn för den stora minskningen mellan 2020 och 2021. Minskningen mellan dessa år var för den kategori kassar som ingår i minskningsmålet 75 procent, att jämföra med minskningen föregående år som var 25 procent, och åren dessförinnan mellan tre och sex procent.

Sänks med tre kronor

Förra hösten gav dock regeringen och Sverigedemokraterna besked om att skatten slopas från och med 1 november.

Bedömningen är att EU:s förbrukningsmål kommer att nås även utan en skatt på plastbärkassar.

– Skatten bedöms ha vissa negativa effekter, såsom administrativa kostnader och kan dessutom leda till ökad konsumtion av andra alternativ, meddelade regeringen i september 2023.

Och nu, med bara några dagar kvar till förändringen går igenom, ger Coop besked om vad den nya prislappen landar på.

Priset på plastbärkassar kommer att sänkas från dagens 6,95 kronor till 3,95 kronor.

– Detta beslut är en naturlig följd av förändringen och något våra kunder förväntar sig, säger Marcus Björling som är pressekreterare på Coop Sverige, till SVT.

Ica kan inte säga exakt

Coop är den enda kedjan som ger ett rakt besked på vad påsarna ska kosta framöver.

På exempelvis Hemköp eller Ica råder fri prissättning, vilket innebär att butikerna själva kan bestämma priset.

Den senare räknar nog med generellt lägre priser.

– Vilket pris som en plastbärkasse kommer att ha när punktskatten är borttagen beror också på vilken prisutveckling det har varit på ingående råvaror, komponenter och förpackningsavgifter, framhåller Agneta Odell, inköpschef nearfood på Ica Sverige, i en kommentar till Dagligvarunytt.

Vidare berättar Odell att Ica räknar med att försäljningen kommer skjuta i höjden när skatten avskaffas.

– Vi förbereder oss på en ökad försäljning av plastbärkassar, konstaterar inköpschefen.

Foto: J. Lawrence

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen