Här är medicinen som tiotusen svenskar tar – helt i onödan

2024 04 08

Mängder av svenska patienter behandlas med en medicin helt i onödan.

Patienterna i fråga tar en medicin som inte gör någon nytta och som de inte alls borde få, enligt ny forskning.

Det handlar om patienter som behandlas efter en hjärtinfarkt.

Hälften av dessa behandlas med betablockerare helt i onödan, enligt studien som har letts av forskare från Karolinska Institutet samt Lunds och Uppsala Universitet.

– Jag är övertygad om att det här kommer att påverka framtida praxis. Den här studien har redan nämnts i de europeiska riktlinjerna för hjärtsjukvård, så resultatet är efterfrågat, säger Tomas Jernberg, professor vid Karolinska Institutet.

Hälften av patienterna berörs

Det handlar om 10 000 patienter som behandlas med betablockerare efter en mindre hjärtinfarkt, rapporterar SVT. De utgör cirka hälften av alla svenskar som drabbas av hjärtinfarkt varje år.

Om man har normal hjärtfunktion efter infarkten så gör betablockerare ingen nytta, enligt studien.

Studien genomfördes mellan 2017 och 2023, med drygt 5000 patienter som lottades till att antingen få eller inte få betablockerare vid utskrivning.

Farligt att avsluta medicineringen själv

Resultaten visade att 7,9 procent av dem som fick betablockerare drabbats av det primära utfallsmåttet död eller ny hjärtinfarkt, rapporterar Karolinska.

Motsvarande siffra bland dem som inte fått betablockerare var 8,3 procent, men skillnaden är inte statistiskt signifikant.

Karolinska Institutet ser det som en positiv nyhet att färre patienter behöver medicinen.

– Oftast brukar nya studier leda till att patienterna ska ta ytterligare ett läkemedel. Men i det här fallet så innebär det att patienterna ska ta ett läkemedel mindre, säger Tomas Jernberg.

Man får dock absolut inte avsluta behandlingen på eget bevåg, understryker han. Det är farligt, eftersom patienten inte själv kan göra en sådan bedömning, och det kan finnas flera skäl till att man får betablockerare.

Foto: H. Naidoo Jade

Text: Redaktionen


20 okt 26

Storm på väg mot Sverige – då brakar det loss

2026 10 20

Mildare höstväder präglar Sverige under början av veckan.

Fram till helgen väntas plusgrader i nästan hela landet. I södra och mellersta Sverige letar sig temperaturerna över 10-gradersstrecket.

Framåt helgen slår dock vädret om rejält.

En höststorm rör sig mot Sverige och väntas föra med sig kraftiga vindar under söndagen.  

Det är ännu oklart hur omfattande konsekvenserna blir, men SMHI flaggar för att det kan bli rejält blåsigt i hela landet.

– På söndag ser det ut att bli rejält blåsigt i hela landet i samband med att ett djupt lågtryck som närmar sig ute på Norska havet, framhåller myndigheten i sin senaste prognos.

Stormen Austen

Den brittiska vädertjänsten har döpt stormen till Austen.

Enligt SMHI väntas Austen nå Storbritannien under torsdagen och fredagen för att sedan röra sig österut. På söndag beräknas stormen dra in över Sverige.  

Varningar kan utfärdas

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar inför söndagen.

Varningar kan dock komma senare under veckan. Enligt SMHI publiceras vädervarningar på myndighetens hemsida och väderapp upp till tre dygn innan väderhändelsen beräknas inträffa. 

– Det är viktigt att följa väderutvecklingen eftersom prognoserna uppdateras kontinuerligt dygnet runt, vilket även kan medföra ändringar av varningsnivåer och varningsområden, skriver SMHI på sin hemsida.

Läs också: Bekräftat: Största ökningen sedan pandemin 

FAKTA: SMHI:s varningsnivåer

- Varningar utfärdas som gul, orange och röd, där röd är allvarligast.

- SMHI varnar för många olika typer av väderhändelser som till exempel vind, regn, halka, höga vattenflöden eller höga temperaturer.

- Varningssystemet utgår ifrån vilka konsekvenser eller störningar vädret kan skapa. Exempelvis kan 20 millimeter snö inom 12 timmar ge olika varningsnivåer beroende på var i landet snön faller eller när på året det sker.

Källa: Krisinformation.se

Andra läser: Biljätte kollapsar 

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen


20 okt 26

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer 

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.  

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen 

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia 

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den 

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen