Här är medicinen som tiotusen svenskar tar – helt i onödan

2024 04 08

Patienterna i fråga tar en medicin som inte gör någon nytta och som de inte alls borde få, enligt ny forskning.

Det handlar om patienter som behandlas efter en hjärtinfarkt.

Hälften av dessa behandlas med betablockerare helt i onödan, enligt studien som har letts av forskare från Karolinska Institutet samt Lunds och Uppsala Universitet.

– Jag är övertygad om att det här kommer att påverka framtida praxis. Den här studien har redan nämnts i de europeiska riktlinjerna för hjärtsjukvård, så resultatet är efterfrågat, säger Tomas Jernberg, professor vid Karolinska Institutet.

Hälften av patienterna berörs

Det handlar om 10 000 patienter som behandlas med betablockerare efter en mindre hjärtinfarkt, rapporterar SVT. De utgör cirka hälften av alla svenskar som drabbas av hjärtinfarkt varje år.

Om man har normal hjärtfunktion efter infarkten så gör betablockerare ingen nytta, enligt studien.

Studien genomfördes mellan 2017 och 2023, med drygt 5000 patienter som lottades till att antingen få eller inte få betablockerare vid utskrivning.

Farligt att avsluta medicineringen själv

Resultaten visade att 7,9 procent av dem som fick betablockerare drabbats av det primära utfallsmåttet död eller ny hjärtinfarkt, rapporterar Karolinska.

Motsvarande siffra bland dem som inte fått betablockerare var 8,3 procent, men skillnaden är inte statistiskt signifikant.

Karolinska Institutet ser det som en positiv nyhet att färre patienter behöver medicinen.

– Oftast brukar nya studier leda till att patienterna ska ta ytterligare ett läkemedel. Men i det här fallet så innebär det att patienterna ska ta ett läkemedel mindre, säger Tomas Jernberg.

Man får dock absolut inte avsluta behandlingen på eget bevåg, understryker han. Det är farligt, eftersom patienten inte själv kan göra en sådan bedömning, och det kan finnas flera skäl till att man får betablockerare.

Foto: H. Naidoo Jade

Text: Redaktionen

Viktigt polismeddelande till alla som kör bil – gäller hela veckan

2025 04 08

Detta eftersom polisen genomför en nationell trafikvecka mellan 7 och 13 april.

Från och med i dag, måndag, kommer fler hastighetskontroller att genomföras i hela landet.

– De extra hastighetskontrollerna kommer att genomföras i hela landet, både synligt med laserinstrument vid vägkanten, samt dolt med genomsnittshastighetsmätare – i såväl målade som civila polisbilar samt på motorcyklar, framhåller polisen i ett uttalande.

Målet med insatsen är att rädda liv.

– Polisens mål med att finnas i trafiken är inte att bötfälla någon utan att alla trafikanter ska få komma hem tryggt och säkert, säger Ursula Edström, trafikstrateg vid polisen.

Avgörande betydelse

Enligt Transportstyrelsens preliminära siffror omkom 210 personer i vägtrafiken förra året. 

Vägar med hastighetsbegränsningar från 70 km/h och uppåt är överrepresenterade i olycksstatistiken.

Maria Krafft, måldirektör för trafiksäkerhet på Trafikverket, konstaterar att hastighetsöverträdelser i samband med kollisioner kan få ödesdigra konsekvenser. Fordonets hastighet har många gånger en avgörande betydelse för utgången av en olycka.

– Om alla håller hastighetsgränserna kan vi rädda ungefär 50 liv varje år. Kör man till exempel i 80 km/tim i stället för 90 km/tim halveras risken att omkomma om man frontalkrockar. Dessutom: när vi lättar på gasen sparar vi på bränslet och minskar utsläppen, säger hon.

Därför berättar polisen i förväg

Varje år genomför polisen flera nationella trafikveckor med olika fokusområden.

Enligt Polismyndigheten är insatsveckor i trafiken ett effektivt sätt att få trafikanter att sänka hastigheten, vilket också är anledningen till att polisen berättar om insatserna i förväg.

Fakta: Polisens nationella trafikveckor

- Den nationella trafikveckan med fokus på hastighet är en av många trafiksäkerhetsveckor som polisen genomför varje år.

- Under de andra veckorna ligger fokus på bland annat nykterhet, brott på väg och yrkestrafik.

- Syftet med veckorna är att kraftsamla resurser och göra samstämmiga kontroller i hela EU.

Källa: Polisen

Foto: Polisen

Text: Redaktionen