Här är medicinen som tiotusen svenskar tar – helt i onödan

2024 04 08

Mängder av svenska patienter behandlas med en medicin helt i onödan.

Patienterna i fråga tar en medicin som inte gör någon nytta och som de inte alls borde få, enligt ny forskning.

Det handlar om patienter som behandlas efter en hjärtinfarkt.

Hälften av dessa behandlas med betablockerare helt i onödan, enligt studien som har letts av forskare från Karolinska Institutet samt Lunds och Uppsala Universitet.

– Jag är övertygad om att det här kommer att påverka framtida praxis. Den här studien har redan nämnts i de europeiska riktlinjerna för hjärtsjukvård, så resultatet är efterfrågat, säger Tomas Jernberg, professor vid Karolinska Institutet.

Hälften av patienterna berörs

Det handlar om 10 000 patienter som behandlas med betablockerare efter en mindre hjärtinfarkt, rapporterar SVT. De utgör cirka hälften av alla svenskar som drabbas av hjärtinfarkt varje år.

Om man har normal hjärtfunktion efter infarkten så gör betablockerare ingen nytta, enligt studien.

Studien genomfördes mellan 2017 och 2023, med drygt 5000 patienter som lottades till att antingen få eller inte få betablockerare vid utskrivning.

Farligt att avsluta medicineringen själv

Resultaten visade att 7,9 procent av dem som fick betablockerare drabbats av det primära utfallsmåttet död eller ny hjärtinfarkt, rapporterar Karolinska.

Motsvarande siffra bland dem som inte fått betablockerare var 8,3 procent, men skillnaden är inte statistiskt signifikant.

Karolinska Institutet ser det som en positiv nyhet att färre patienter behöver medicinen.

– Oftast brukar nya studier leda till att patienterna ska ta ytterligare ett läkemedel. Men i det här fallet så innebär det att patienterna ska ta ett läkemedel mindre, säger Tomas Jernberg.

Man får dock absolut inte avsluta behandlingen på eget bevåg, understryker han. Det är farligt, eftersom patienten inte själv kan göra en sådan bedömning, och det kan finnas flera skäl till att man får betablockerare.

Foto: H. Naidoo Jade

Text: Redaktionen

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon.

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen