Utmärkelsen syftar att lyfta fram innovation, hållbarhet och trender inom hemelektronik.

Tanken är också att konsumenter ska tänka till och börja se fler fördelar med att välja kvalitet och säkerhet – och i förlängningen stärka förtroendet mellan kund och butik.

– Årets Pryl ska säga något om vår framtid och samtid genom hemelektronik, säger Pernilla Enebrink, vd ElektronikBranschen, i ett uttalande.

Branschen enig: "Förenklar vardagen"

Nu har branschen bestämt sig.

Årets pryl 2025 är ingen mindre än AI-datorn.

– AI-datorn med sin nya teknik förenklar vardagen genom att göra avancerad funktionalitet tillgänglig och lättanvänd för alla. Den anpassar sig efter användarens behov och skapar en personlig upplevelse, lyder motiveringen från Elektronikbranschen.

"En säker investering"

En av de mest bidragande orsakerna till segern är just teknikens möjligheter att forma framtiden och förbättra vår vardag här och nu.

– Hemelektronik är en integrerad och nödvändig del av vår vardag. Den skapar möjlighet att för oss att kommunicera med varandra, lära oss saker och ha roligt tillsammans, säger Pernilla Enebrink.

Vidare motiveras utmärkelsen med att AI-datorn har "hållbarhet i fokus” och optimerar såväl energianvändning som livslängd och därmed minskar behovet av ny hårdvara.

– Datorn inspirerar även till kreativitet och lärande med verktyg för att skapa musik, konst och text, samt interaktiva utbildningsresurser. En framtidssäker och hållbar investering som förblir relevant och konkurrenskraftig över tid. 

Elgigantens vd i juryn

Kriterierna för “Årets Pryl” är att produkten ska stå för teknisk innovation och erbjuda “både funktionalitet och användarvänlighet som gör en tydlig positiv skillnad i konsumenternas vardag”.

Utöver det ska även design eller funktion bidra till ökad hållbarhet och produkten ska vara tillgänglig och relevant i butikerna under det kommande året.

Juryn som tilldelat AI-datorn priset består av branschrepresentanter och tekniska experter, där bland annat Elgigantens vd Niclas Ericsson ingår. Även Kjell & Companys vd Andreas Rylander och Powers försäljningschef Eddie Hernandez är några av jurymedlemmarna.

Foto: Elgiganten

Text: Redaktionen

Det visar ny statistik från Matpriskollen. 

Sedan oktober 2023 har priserna för snacks och godis ökat med hela 8,4 procent i genomsnitt. Det är 3,3 procentenheter mer än mejeriprodukter, som tar andraplatsen på prisökningslistan.

”600 miljoner kronor dyrare”

I genomsnitt ökade livsmedelspriserna med 0,2 procent i oktober, enligt Matpriskollen.

– 0,2 procent kan låta som en mycket liten siffra men det innebär faktiskt ungefär 600 miljoner kronor dyrare dagligvaror på årsbasis så det rör sig om ganska stora summor även om vi de senaste åren tyvärr sett betydligt högre ökningar än så, säger Matpriskollens vd Ulf Mazur i ett uttalande.

Enligt Mazur är prisökningarna på mejeriprodukter mest oroväckande.

– Det vi ser är dramatiskt då mejeriprodukter utgör hela 18 procent av totala dagligvaruförsäljningen. så det är en stor del av vad vi handlar och äter.

Tre produkter pekas ut

Tre mejeriprodukter noterade störst prisökningar i oktober. Det rör sig om matfett som ökade mest med 3,6 procent och mjölk & grädde med 2,4 procent.

Arla Foods och Norrmejeriers produkter utgjorde en stor del av prisuppgångarna.

–  Ett Bregottpaket 500 gram, har nu ökat med 10 kronor sedan i våras. Nu steg det 5 kronor eller runt 10 procent. Priserna nu är på samma höga nivå som efter att kriget bröt ut 2022. Detsamma gäller smörpaketen från Arla. Ett laktosfritt smörpaket från Arla kostar nu cirka 75 kronor. En ökning med hela 7 kronor under oktober. Det är stora ökningar och tyvärr är det nog mer att vänta då matfettspriserna ökar i Europa, säger Ulf Mazur.

Därför stiger priset

Enligt Matpriskollen finns det tre anledningar till varför mejeripriserna ökar:

- Avräkningspriset till Arlas bönder har ökat 7 månader i rad och nu höjdes det även för november. Det är nu högre än 2022. Avräkningspriset reflekterar efterfrågan och utbud på mjölk i Europa. Sedan ett tag är efterfrågan mycket högre än utbudet och då stiger priserna och ersättningen Arlabönder i alla länder likaså. Mängden mjölk i Europa minskar och räcker helt enkelt inte till och då stiger priserna. 

- Det andra är den Gröna omställningen, där vi i Sverige måste göra stora klimatinvesteringar för att klara våra klimatmål. Därför fonderar Arla Foods pengar så att man kan stötta initiativ på gårdarna för att göra insatser för biologiska mångfalden och på så sätt minska utsläppen eller användandet av fossila produkter. Det kan tex vara att testa nya foder för att få ner utsläppen av metangas. Det kostar bara för bonden, men man investerar för att möta klimatmålen.

- Det tredje är de ökande förpackningsavgifterna på grund av Producentansvaret för förpackningar som infördes 2023, där producenten av en produkt ska betala kostnaden för återtagningen. Kommunerna sköter insamlingen, men producenterna får notan och därefter vi konsumenter och den ökar hela tiden. 

Källa: Matrpiskollen

Foto: A. Jostelius resp E. Doronila

Text: Redaktionen