JUST NU: Här är aktören som misstänks för attacken mot a-kassan

2022 12 05

Om det är en statsaktör som ligger bakom den misstänkta cyberattacken mot a-kassornas system är det troligtvis Ryssland.

Det säger Pontus Johnson, professor vid institutionen för nätverk och systemteknik vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm, till TV4 Nyheterna.

– Om det är en statsaktör är den mest sannolika förmodligen Ryssland på grund av det säkerhetspolitiska läget. Vi har också blivit utsatta av angrepp från Kina, så det kan möjligen även vara de som ligger bakom, säger professorn till tv-kanalen.

Pontus Johnson tillägger att en utredning av attacken troligtvis kommer att dra ut på tiden.  

– Det brukar kallas för attribuering att peka ut den skyldige. Men det kan ta tid. Det är inte lätt att göra det. Man kan vanligtvis inte göra det omgående, utan en utredning krävs.

Hänvisar till Säpo

Arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) uppger att polisen ska utreda om främmande makt ligger bakom attacken.  

Men ministern vill inte spekulera i vem eller vilka som är skyldiga.  

I en intervju med SVT hänvisar han till Säkerhetspolisen.

– Jag vill absolut inte spekulera i det här, men det är viktigt att vi har starka och fungerande system. I mitt fall är ansvaret att se till att a-kassorna fungerar, säger Pehrson till tv-kanalen.

Ministern konstaterar dock att attacken visar att det finns ett hot mot Sverige som bör tas på allvar.

– Syftet är väl inte primärt att ge sig på svenskar som har rätt till a-kassa utan det här är ett sätt att visa att det finns en hotbild mot Sverige som är allvarlig, säger Johan Pehrson till SVT.                  

Stängde samtliga a-kassor

Efter den misstänkta cyberattacken beslutade Sveriges a-kassor,  gemensam service- och intresseorganisation för alla a-kassor i Sverige, att samtliga a-kassor tillfälligt stängs ned.

A-kassornas system ligger fortfarande nere.

– Tillsammans med driftleverantörer och andra experter analyserar vi vad som har hänt och arbetar med att minimera risken för eventuella konsekvenser. För stunden kan vi inte se att incidenten har någon påverkan på verksamheten, framhöll Tomas Eriksson, kanslichef i Sveriges a-kassor, efter it-attacken.

Pengarna kommer troligtvis på fredag

Det har spekulerats i att tiotusentals riskerar att inte få sina pengar från a-kassan den här veckan.

Tidigare under dagen gav dock Tomas Eriksson, kanslichef för Sveriges a-kassor, lugnande besked.

De nästan 40 000 personerna som skulle fått sina pengar på torsdag kommer istället att få dem på fredag om ingenting oförutsett sker.

– Torsdagens utbetalning är flyttad till fredagen för att skapa mer tid att ge åtkomst till systemet och därmed få in uppgifter som möjliggör utbetalning på fredag, sa Tomas Eriksson till SR Ekot. 

Sveriges a-kassor framhåller att analysen av den säkerhetsrelaterade incidenten går i positiv riktning.

– Planen är att så fort som möjligt kunna starta systemen igen. Systemens komplexitet gör dock att arbetet för att öppna systemen tar tid, uppger organisationen i ett pressmeddelande.

Foto: Försvarsmakten resp Tuisku 2022

Text: Redaktionen


26 maj 26

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr 

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs. 

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs. 

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen