JUST NU: Här är aktören som misstänks för attacken mot a-kassan

2022 12 05

Om det är en statsaktör som ligger bakom den misstänkta cyberattacken mot a-kassornas system är det troligtvis Ryssland.

Det säger Pontus Johnson, professor vid institutionen för nätverk och systemteknik vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm, till TV4 Nyheterna.

– Om det är en statsaktör är den mest sannolika förmodligen Ryssland på grund av det säkerhetspolitiska läget. Vi har också blivit utsatta av angrepp från Kina, så det kan möjligen även vara de som ligger bakom, säger professorn till tv-kanalen.

Pontus Johnson tillägger att en utredning av attacken troligtvis kommer att dra ut på tiden.  

– Det brukar kallas för attribuering att peka ut den skyldige. Men det kan ta tid. Det är inte lätt att göra det. Man kan vanligtvis inte göra det omgående, utan en utredning krävs.

Hänvisar till Säpo

Arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) uppger att polisen ska utreda om främmande makt ligger bakom attacken.  

Men ministern vill inte spekulera i vem eller vilka som är skyldiga.  

I en intervju med SVT hänvisar han till Säkerhetspolisen.

– Jag vill absolut inte spekulera i det här, men det är viktigt att vi har starka och fungerande system. I mitt fall är ansvaret att se till att a-kassorna fungerar, säger Pehrson till tv-kanalen.

Ministern konstaterar dock att attacken visar att det finns ett hot mot Sverige som bör tas på allvar.

– Syftet är väl inte primärt att ge sig på svenskar som har rätt till a-kassa utan det här är ett sätt att visa att det finns en hotbild mot Sverige som är allvarlig, säger Johan Pehrson till SVT.                  

Stängde samtliga a-kassor

Efter den misstänkta cyberattacken beslutade Sveriges a-kassor,  gemensam service- och intresseorganisation för alla a-kassor i Sverige, att samtliga a-kassor tillfälligt stängs ned.

A-kassornas system ligger fortfarande nere.

– Tillsammans med driftleverantörer och andra experter analyserar vi vad som har hänt och arbetar med att minimera risken för eventuella konsekvenser. För stunden kan vi inte se att incidenten har någon påverkan på verksamheten, framhöll Tomas Eriksson, kanslichef i Sveriges a-kassor, efter it-attacken.

Pengarna kommer troligtvis på fredag

Det har spekulerats i att tiotusentals riskerar att inte få sina pengar från a-kassan den här veckan.

Tidigare under dagen gav dock Tomas Eriksson, kanslichef för Sveriges a-kassor, lugnande besked.

De nästan 40 000 personerna som skulle fått sina pengar på torsdag kommer istället att få dem på fredag om ingenting oförutsett sker.

– Torsdagens utbetalning är flyttad till fredagen för att skapa mer tid att ge åtkomst till systemet och därmed få in uppgifter som möjliggör utbetalning på fredag, sa Tomas Eriksson till SR Ekot. 

Sveriges a-kassor framhåller att analysen av den säkerhetsrelaterade incidenten går i positiv riktning.

– Planen är att så fort som möjligt kunna starta systemen igen. Systemens komplexitet gör dock att arbetet för att öppna systemen tar tid, uppger organisationen i ett pressmeddelande.

Foto: Försvarsmakten resp Tuisku 2022

Text: Redaktionen


Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen


24 juli 2026

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt. 

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik 

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen