JUST NU: Här är aktören som misstänks för attacken mot a-kassan

2022 12 05

Om det är en statsaktör som ligger bakom den misstänkta cyberattacken mot a-kassornas system är det troligtvis Ryssland.

Det säger Pontus Johnson, professor vid institutionen för nätverk och systemteknik vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm, till TV4 Nyheterna.

– Om det är en statsaktör är den mest sannolika förmodligen Ryssland på grund av det säkerhetspolitiska läget. Vi har också blivit utsatta av angrepp från Kina, så det kan möjligen även vara de som ligger bakom, säger professorn till tv-kanalen.

Pontus Johnson tillägger att en utredning av attacken troligtvis kommer att dra ut på tiden.  

– Det brukar kallas för attribuering att peka ut den skyldige. Men det kan ta tid. Det är inte lätt att göra det. Man kan vanligtvis inte göra det omgående, utan en utredning krävs.

Hänvisar till Säpo

Arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) uppger att polisen ska utreda om främmande makt ligger bakom attacken.  

Men ministern vill inte spekulera i vem eller vilka som är skyldiga.  

I en intervju med SVT hänvisar han till Säkerhetspolisen.

– Jag vill absolut inte spekulera i det här, men det är viktigt att vi har starka och fungerande system. I mitt fall är ansvaret att se till att a-kassorna fungerar, säger Pehrson till tv-kanalen.

Ministern konstaterar dock att attacken visar att det finns ett hot mot Sverige som bör tas på allvar.

– Syftet är väl inte primärt att ge sig på svenskar som har rätt till a-kassa utan det här är ett sätt att visa att det finns en hotbild mot Sverige som är allvarlig, säger Johan Pehrson till SVT.                  

Stängde samtliga a-kassor

Efter den misstänkta cyberattacken beslutade Sveriges a-kassor,  gemensam service- och intresseorganisation för alla a-kassor i Sverige, att samtliga a-kassor tillfälligt stängs ned.

A-kassornas system ligger fortfarande nere.

– Tillsammans med driftleverantörer och andra experter analyserar vi vad som har hänt och arbetar med att minimera risken för eventuella konsekvenser. För stunden kan vi inte se att incidenten har någon påverkan på verksamheten, framhöll Tomas Eriksson, kanslichef i Sveriges a-kassor, efter it-attacken.

Pengarna kommer troligtvis på fredag

Det har spekulerats i att tiotusentals riskerar att inte få sina pengar från a-kassan den här veckan.

Tidigare under dagen gav dock Tomas Eriksson, kanslichef för Sveriges a-kassor, lugnande besked.

De nästan 40 000 personerna som skulle fått sina pengar på torsdag kommer istället att få dem på fredag om ingenting oförutsett sker.

– Torsdagens utbetalning är flyttad till fredagen för att skapa mer tid att ge åtkomst till systemet och därmed få in uppgifter som möjliggör utbetalning på fredag, sa Tomas Eriksson till SR Ekot. 

Sveriges a-kassor framhåller att analysen av den säkerhetsrelaterade incidenten går i positiv riktning.

– Planen är att så fort som möjligt kunna starta systemen igen. Systemens komplexitet gör dock att arbetet för att öppna systemen tar tid, uppger organisationen i ett pressmeddelande.

Foto: Försvarsmakten resp Tuisku 2022

Text: Redaktionen


20 jul 26

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen