JUST NU: Här är aktören som misstänks för attacken mot a-kassan

2022 12 05

Om det är en statsaktör som ligger bakom den misstänkta cyberattacken mot a-kassornas system är det troligtvis Ryssland.

Det säger Pontus Johnson, professor vid institutionen för nätverk och systemteknik vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm, till TV4 Nyheterna.

– Om det är en statsaktör är den mest sannolika förmodligen Ryssland på grund av det säkerhetspolitiska läget. Vi har också blivit utsatta av angrepp från Kina, så det kan möjligen även vara de som ligger bakom, säger professorn till tv-kanalen.

Pontus Johnson tillägger att en utredning av attacken troligtvis kommer att dra ut på tiden.  

– Det brukar kallas för attribuering att peka ut den skyldige. Men det kan ta tid. Det är inte lätt att göra det. Man kan vanligtvis inte göra det omgående, utan en utredning krävs.

Hänvisar till Säpo

Arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) uppger att polisen ska utreda om främmande makt ligger bakom attacken.  

Men ministern vill inte spekulera i vem eller vilka som är skyldiga.  

I en intervju med SVT hänvisar han till Säkerhetspolisen.

– Jag vill absolut inte spekulera i det här, men det är viktigt att vi har starka och fungerande system. I mitt fall är ansvaret att se till att a-kassorna fungerar, säger Pehrson till tv-kanalen.

Ministern konstaterar dock att attacken visar att det finns ett hot mot Sverige som bör tas på allvar.

– Syftet är väl inte primärt att ge sig på svenskar som har rätt till a-kassa utan det här är ett sätt att visa att det finns en hotbild mot Sverige som är allvarlig, säger Johan Pehrson till SVT.                  

Stängde samtliga a-kassor

Efter den misstänkta cyberattacken beslutade Sveriges a-kassor,  gemensam service- och intresseorganisation för alla a-kassor i Sverige, att samtliga a-kassor tillfälligt stängs ned.

A-kassornas system ligger fortfarande nere.

– Tillsammans med driftleverantörer och andra experter analyserar vi vad som har hänt och arbetar med att minimera risken för eventuella konsekvenser. För stunden kan vi inte se att incidenten har någon påverkan på verksamheten, framhöll Tomas Eriksson, kanslichef i Sveriges a-kassor, efter it-attacken.

Pengarna kommer troligtvis på fredag

Det har spekulerats i att tiotusentals riskerar att inte få sina pengar från a-kassan den här veckan.

Tidigare under dagen gav dock Tomas Eriksson, kanslichef för Sveriges a-kassor, lugnande besked.

De nästan 40 000 personerna som skulle fått sina pengar på torsdag kommer istället att få dem på fredag om ingenting oförutsett sker.

– Torsdagens utbetalning är flyttad till fredagen för att skapa mer tid att ge åtkomst till systemet och därmed få in uppgifter som möjliggör utbetalning på fredag, sa Tomas Eriksson till SR Ekot. 

Sveriges a-kassor framhåller att analysen av den säkerhetsrelaterade incidenten går i positiv riktning.

– Planen är att så fort som möjligt kunna starta systemen igen. Systemens komplexitet gör dock att arbetet för att öppna systemen tar tid, uppger organisationen i ett pressmeddelande.

Foto: Försvarsmakten resp Tuisku 2022

Text: Redaktionen


2 augusti 2026

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 03

Det finns stora utmaningar med rekrytering inom elbranschen.

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han. 

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus. 

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare. 

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen. 

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen


2 augusti 2026

Ryssland hämtar inspiration i Sverige

2026 08 02

Rysk underrättelsetjänst tycks härma metoder som används i Sverige.

Ryssland gör allt för att lyckas med sin hybridkrigföring mot Nato och EU.

Nu kommer larm om att rysk underrättelsetjänst gör precis som svenska gängkriminella.

Gör precis som i Sverige

I Sverige har gängkriminella de senaste åren kontaktat tonåringar via sociala medier och anlitat dem för att begå brott.

Nu kommer uppgifter om att Rysslands underrättelsetjänst FSB arbetar precis likadant.

– Det är inte bara gäng i Sverige och Danmark som anlitar tonåringar via telefon för att begå brott i utbyte mot betalning. Det är också en metod som Ryssland i allt högre grad använder, rapporterar Danmarks Radio.

Tonåringar rekryteras, bland annat via meddelandeappen Telegram, för att utföra mordbränder, sabotage och spionage, i Natoländer och i Ukraina.

Många av dem som rekryteras av Ryssland är unga ukrainare i en utsatt situation.

I sociala medier förekommer prislistor, som visar hur mycket pengar man kan få för olika uppdrag i exempelvis Polen, Baltikum eller Ukraina.

– Det finns faktiskt många som säger att de har fått en sådan prislista över vad man kan tjäna på olika typer av vandalism eller sabotage, säger DR:s Ukraina- och Rysslandskorrespondent Matilde Kimer.

– Det kostar 7 000 dollar om du sätter eld på ett rekryteringskontor i Ukraina, men det ger också mycket pengar om du sätter eld på NATO-utrustning i Polen, förklarar hon.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

Vill skapa splittring i Natoländer

En 18-årig ukrainare som i polska medier kallas för Ilya K står just nu åtalad för att ha arbetat som sabotör för Ryssland i Polen.

Rysslands syfte med att rekrytera honom tycks ha varit att utföra sabotage som skapar spänningar mellan Polen och Ukraina – bland annat genom att sabotera minnesmärken för polska offer som dödats av ukrainska styrkor under andra världskriget.

Unga ukrainare kan ibland vara lätta för Ryssland att rekrytera, eftersom de befinner sig i en svår situation.

– De har problem att bosätta sig i det polska samhället. Till exempel kan de vara arbetslösa, eller så kan de bara ha tråkigt, säger han och tillägger att det kan verka som enkla pengar, säger Andrzej Kozłowski, underrättelsespecialist på företaget Navirisk och verksam vid universitetet i Łódź, enligt kanalen.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen