Efter det blev klart att Donald Trump efterträder Joe Biden som USA:s nästa president har den amerikanska börsen tagit ett rejält kliv uppåt.

USA-indexet S&P 500 stiger med 2 procent och såväl banksektorn som techsektorn - och Elon Musks Tesla - går starkt.

Surare miner är det i Sverige, där Stockholmsindexet OMSX30 istället backar med 0,8 procent.

Populär aktie i botten

Meddelandetjänsten Sinch är ett av bolagen som backar allra mest.

Sinch-aktien faller med närmare 27 procent på onsdagen - ett bakslag för de drygt 65 000 svenska aktieägarna.

Tidigare på onsdagen presenterade företaget sin kvartalsrapport - och där flaggar man för en lägre tillväxttakt in i 2025, rapporterar Dagens industri.

– Lägre tillväxt i det fjärde kvartalet innebär också att vi förväntar oss en långsam start på 2025, säger vd Laurinda Pang.

Sinch har 55 599 ägare på Avanza och 9 311 på Nordnet.

Flera bolag backar

Flera andra bolag backar även kraftigt på onsdagen, om än inte lika mycket som Sinch.

Nibe faller med knappt 7 procent, Munters Group med drygt 6 procent och även Volvos aktie backar med över 5 procent.

Börsryck i USA

I USA har osäkerheten inför presidentvalet pressat ned börsen, men på onsdagen syns kraftiga uppgångar.

Indexet S&P 500 stiger med hela 2 procent och en av de största vinnarna på andra sidan Atlanten är Elon Musks Tesla.

Musk har bidragit till Trump-kampanjen på många sätt inför valet och ser nu Tesla-aktien stiga med 13 procent.

Förnybart backar

Flera aktier inom förnybar energi backar kraftigt på onsdagen.

Enligt CNBC har det att göra med rädsla för hur stödet kan komma att se ut under Trump-administrationen.

– Solpanelstillverkaren First Solar föll med cirka 12 procent. Solcellsbolagen Sunrun och Sunnova föll med nästan 25 procent respektive 40 procent.

Samtidigt har aktierna i Trump Media stoppats flera gånger för volatilitet efter att ha öppnat upp med mer än 20 procent, uppger CNBC.

Foto: M. Hopman

Text: Redaktionen

Det visar ny statistik från Matpriskollen. 

Sedan oktober 2023 har priserna för snacks och godis ökat med hela 8,4 procent i genomsnitt. Det är 3,3 procentenheter mer än mejeriprodukter, som tar andraplatsen på prisökningslistan.

”600 miljoner kronor dyrare”

I genomsnitt ökade livsmedelspriserna med 0,2 procent i oktober, enligt Matpriskollen.

– 0,2 procent kan låta som en mycket liten siffra men det innebär faktiskt ungefär 600 miljoner kronor dyrare dagligvaror på årsbasis så det rör sig om ganska stora summor även om vi de senaste åren tyvärr sett betydligt högre ökningar än så, säger Matpriskollens vd Ulf Mazur i ett uttalande.

Enligt Mazur är prisökningarna på mejeriprodukter mest oroväckande.

– Det vi ser är dramatiskt då mejeriprodukter utgör hela 18 procent av totala dagligvaruförsäljningen. så det är en stor del av vad vi handlar och äter.

Tre produkter pekas ut

Tre mejeriprodukter noterade störst prisökningar i oktober. Det rör sig om matfett som ökade mest med 3,6 procent och mjölk & grädde med 2,4 procent.

Arla Foods och Norrmejeriers produkter utgjorde en stor del av prisuppgångarna.

–  Ett Bregottpaket 500 gram, har nu ökat med 10 kronor sedan i våras. Nu steg det 5 kronor eller runt 10 procent. Priserna nu är på samma höga nivå som efter att kriget bröt ut 2022. Detsamma gäller smörpaketen från Arla. Ett laktosfritt smörpaket från Arla kostar nu cirka 75 kronor. En ökning med hela 7 kronor under oktober. Det är stora ökningar och tyvärr är det nog mer att vänta då matfettspriserna ökar i Europa, säger Ulf Mazur.

Därför stiger priset

Enligt Matpriskollen finns det tre anledningar till varför mejeripriserna ökar:

- Avräkningspriset till Arlas bönder har ökat 7 månader i rad och nu höjdes det även för november. Det är nu högre än 2022. Avräkningspriset reflekterar efterfrågan och utbud på mjölk i Europa. Sedan ett tag är efterfrågan mycket högre än utbudet och då stiger priserna och ersättningen Arlabönder i alla länder likaså. Mängden mjölk i Europa minskar och räcker helt enkelt inte till och då stiger priserna. 

- Det andra är den Gröna omställningen, där vi i Sverige måste göra stora klimatinvesteringar för att klara våra klimatmål. Därför fonderar Arla Foods pengar så att man kan stötta initiativ på gårdarna för att göra insatser för biologiska mångfalden och på så sätt minska utsläppen eller användandet av fossila produkter. Det kan tex vara att testa nya foder för att få ner utsläppen av metangas. Det kostar bara för bonden, men man investerar för att möta klimatmålen.

- Det tredje är de ökande förpackningsavgifterna på grund av Producentansvaret för förpackningar som infördes 2023, där producenten av en produkt ska betala kostnaden för återtagningen. Kommunerna sköter insamlingen, men producenterna får notan och därefter vi konsumenter och den ökar hela tiden. 

Källa: Matrpiskollen

Foto: A. Jostelius resp E. Doronila

Text: Redaktionen