Hamburgerjätte ska öppna nya 100 restauranger

2025 09 15

Max når nu en ny milstolpe.

Hamburgerkedjan har öppnat den 200:e restaurangen – någonting som de beskriver som “historiskt”.

Samtidigt ger snabbmatskedjan besked om att ytterligare 100 restauranger ska öppnas fram till 2030.

Når milstolpe

Max når en ny milstolpe när den 200:e restaurangen öppnar i Gislaved – mitt i det expansiva handelsområdet Smålandia.

Kedjan har nu 160 restauranger i Sverige, 26 i Polen, 8 i Norge och 6 i Danmark.

– Att öppna vår 200:e restaurang känns otroligt stort – både för oss som företag och som familj, säger Christoffer Bergfors, vice vd för Max, i ett pressmeddelande.

100 till

200 restauranger är dock inte nog för kedjan.

Max tydliggör att de har satt upp ett mål om att öppna ytterligare 100 restauranger under de kommande fem åren.

– Ambitionen är att nå 300 restauranger till år 2030, menas det.

Läs mer: UPPGIFTER: Amerikansk snabbmatsjätte kommer till Sverige

Öppnar i Gislaved

Restaurang nummer 200 öppnar vid handelsområdet Smålandia i Gislaved.

Restaurangen har plats för 206 gäster, varav 70 sittplatser inomhus och 136 utomhus.

Inför öppningen har 30 nya medarbetare anställts, och fler rekryteringar är planerade under hösten.

“Varm kultur”

Max Gislaved leds av restaurangchef Taha Javaid, som själv har gjort karriär under sina sex år inom företaget.

Han började som deltidsanställd under sin masterutbildning i ekonomi, och har nu flyttat till Gislaved för att ta sig an sitt första restaurangchefsuppdrag.

– På Max är det kompetens, engagemang och driv som räknas – inte var du kommer ifrån, säger Javaid.

– Jag har alltid känt mig inkluderad och sedd här. Nu som restaurangchef vill jag skapa en arbetsplats där människor växer, inspireras och får ta plats. Min vision är att bygga en restaurang där framtidens ledare formas, i en varm och familjär kultur.

Restaurangen ligger på Smålandiagatan 8 i Gislaved.

Läs mer: Expanderar i rasande fart – hamburgerkedja tar över Sverige

Foto: MAX Burgers

Text: Redaktionen

Jätteras mellan USA och Sverige

2026 09 01

Västsvenska Handelskammarens rapporterar om ett kraftigt ras i svenska företags syn på den amerikanska marknaden.

Enligt en ny rapport från organisationen har 64 procent av de svenska företagen en negativ syn på den amerikanska marknaden, jämfört med 21 procent under samma period förra året.

Samtidigt vänder många företag bort blicken från USA. Bara 20 procent uppger att de kommer att öka sin närvaro i landet, jämfört med 38 procent året innan.

Svenska företag vänder i stället blickarna mot Norden och EU. Hela 74 procent ser positivt på utvecklingen i Norden, medan motsvarande andel för EU är 69 procent. Dessutom planerar 71 procent att öka sin närvaro i Norden och 67 procent inom EU.

– I en mer osäker värld söker sig företagen mot marknader där villkoren upplevs som stabila och förutsägbara, säger Charlotte Ljunggren, vd för Västsvenska Handelskammaren.

– Det gör Europas inre marknad ännu viktigare för ett handelsberoende Västsverige. Samtidigt behöver svenska företag fortsatt kunna konkurrera och göra affärer på de stora globala marknaderna.

LÄS OCKSÅ: Sverige i EU-botten gällande bostadspriser

EU i blickfånget

Rapporten visar också att 69 procent av företagen bedömer att omsättningen i den egna branschen kommer att öka.

Över hälften av företagen (53 procent) pekar ut EU-medlemskapet som viktigt för deras konkurrenskraft. Samtidigt anser endast 27 procent att Sverige i dag driver företagens intressen väl inom EU.

–  Företagen ser tydligt värdet av EU, men de efterfrågar också ett Sverige som är mer aktivt i frågor som påverkar deras konkurrenskraft. När Europa blir viktigare för företagen blir det också viktigare att Sverige har inflytande över de beslut som fattas, säger Charlotte Ljunggren.

ANDRA LÄSER: Attack vid Östersjön

Foto: Official White House Photo by Molly Riley resp T. Flyckt

Text: Redaktionen

Pensionärer kan bli utan BankID i ett år

2026 09 01

När anhöriga hjälper äldre med bankärenden är det lätt att göra en vanlig miss.

Det kan i värsta fall leda till att pensionären blir utan BankID i upp till ett år.

Anhöriga stoppas

När en äldre person behöver hjälp med räkningar, bankärenden eller myndighetskontakter kan det vara lockande för en anhörig att använda personens BankID.

Men det är inte tillåtet.

BankID är personligt och får bara användas av den person som det är utfärdat till.

Även säkerhetskoden ska hållas hemlig.

Anledningen är att BankID fungerar som en digital legitimation.

När någon annan använder det går det inte längre att veta vem som faktiskt har godkänt en betalning, ansökan eller ett avtal.

Kan blockeras

Konsekvenserna kan bli kännbara för pensionären.

Om banken bedömer att BankID har använts i strid med villkoren kan personnumret blockeras från att aktivera ett nytt BankID i upp till tolv månader.

Det hjälper alltså inte att byta bank.

Blockeringen gäller personen och inte bara den bank där problemet upptäcktes.

I Dagens Nyheter berättar anhöriga samtidigt om problematiken för äldre med BankID.

– Jag gjorde som så många andra, använde min dementa pappas BankID, eftersom det är enda rimliga sättet att hantera många av situationerna, säger en läsare till tidningen.

En annan menar att det nästan inte går att leva utan BankID idag.

Så kan anhöriga hjälpa

Det finns lagliga alternativ för den som behöver hjälpa en äldre person.

Om personen fortfarande kan fatta egna beslut kan en fullmakt ge en anhörig rätt att sköta vissa bankärenden.

Det finns också framtidsfullmakt, som kan ordnas i förväg och börja gälla om personen senare inte längre kan sköta sina angelägenheter själv.

I vissa situationer kan även anhörigbehörighet användas.

Den kan ge exempelvis make, sambo eller barn möjlighet att sköta vissa vardagliga ekonomiska ärenden när en person på grund av sjukdom eller försvagat hälsotillstånd inte längre klarar det själv.

Även myndigheter har lösningar där en anhörig kan använda sin egen e-legitimation.

Hos Skatteverket kan exempelvis ett deklarationsombud sköta vissa ärenden för en annan person.

– Deklarationsombudet måste vara en myndig person med svenskt personnummer och e-legitimation, och måste godkännas av Skatteverket enligt vissa lagkrav, meddelar myndigheten.

Foto: BankID

Text: Redaktionen