JUST NU: Håller pressträff – nytt Natobesked

2023 02 07

Sveriges och Finlands respektive regeringar gav nya besked om ländernas gemensamma ansökan till Nato.

Beskedet gäller i synnerhet det som ska komma från Ungern, som fortfarande inte formellt sagt ja till de två ansökningarna.

Nu närmar sig diskussionerna ett slut.

– Från Ungern har vi fått besked att de i slutet av februari kommer ratificera den finska och svenska ansökan, säger nu Finlands utrikesminister Pekka Haavisto på pressträffen enligt Expressen.

Kan gå före Sverige

Under gårdagen kom återigen nya uppgifter om att Finland står redo att gå med i Nato utan Sverige.

Men från svenskt håll förväntar man sig fortsatt en gemensam resa.

– Vi ansökte tillsammans, säger utrikesminister Tobias Billström (M).

Han vill inte kommentera hur relationerna mellan länderna påverka som Finland ansluter före Sverige.

Finland: "Omöjligt att svara på"

När Pekka Haavisto tillfrågas om samma scenario vill inte han heller ge något definitivt besked.

– Det är nästan omöjligt att svara på frågan om om Finland är redo att gå vidare utan Sverige. Det blir spekulativt. Vårt mål är att både Finland och Sverige ska gå med samtidigt. Processen ligger i Turkiet och Ungerns händer, säger Haavisto. 

"Ny era"

När de två ministrarna samlas under dagen kommer mycket av samtalens fokus att handla om temat “Finland och Sverige och det europeiska samarbetet i en ny era”.

– Jag ser fram emot att för första gången delta i högnivådialogen Hanalys, som blivit ett återkommande tillfälle för Sveriges och Finlands utrikesministrar att tillsammans delta i ett utrikespolitiskt debattforum, säger Tobias Billström i ett pressmeddelande.

Fördjupat samarbete

Han tillägger:

– Det understryker också det nära utrikespolitiska samarbetet mellan Sverige och Finland, som ytterligare fördjupats sedan Rysslands invasion av Ukraina och de svenska och finska ansökningarna om medlemskap i Nato, säger utrikesminister Tobias Billström i ett pressmeddelande.

Nya uppgifter igår

Utrikesministrarna träffas en dag efter att den finska tidningen Iltalehti rapporterat att Finland är beredda att gå med i Nato utan Sverige.

Enligt uppgifter till tidningen nådde Finland en överenskommelse med Turkiet innan jul.

– Turkarna har inga problem med Finlands medlemskap i Nato, säger en finsk utrikes- och säkerhetspolitisk källa för Iltalehti.

Enligt källan är Turkiet mycket nöjda med samarbetet med Finland.

Det handlar bland annat om följande:

- Finska säkerhetspolisen har samarbetat med den turkiska underrättelsetjänsten i kampen mot terrorism

- Finland och Turkiet har båda starka militära markstyrkor och Finland har öppnat för ett samarbete mellan länderna

- Finland har beviljat exporttillstånd för vapen till Turkiet

Text: Redaktionen

19nov25

JUST NU: ”Fullständigt bakslag” för Trump och Putin

2025 11 20

USA och Ryssland har enats om ett avtal för att avsluta kriget i Ukraina.

Avtalet – som utarbetats av USA:s särskilda sändebud i Mellanöstern Steve Witkoff och den ryske toppolitikern Kirill Dmitriev – innehåller stenhårda krav på Ukraina.

Bland annat uppmanas Ukraina att halvera storleken på sin armé och ge upp hela Donbasregionen till Ryssland.

Nu reagerar omvärlden på förslaget. Det nya avtalet döms ut av flera ledande experter, rapporterar finska Iltalehti.

– Trumps och Putins avtal lider ett fullständigt bakslag, skriver tidningen.

Hårda svaret: ”Finns inte en chans”

En av kritikerna är den svenska ekonomen och Rysslandskännaren Anders Åslund. I ett inlägg på X sågar han ”fredsavtalet” längs fotknölarna.

– Det bästa man kan säga om Dmitriev-Witkoffs (Putin-Trumps) plan för Ukrainas kapitulation är att den är för dum för att spela någon roll, skriver Åslund.

Financial Times Ukrainakorrespondent Christopher Miller gör samma bedömning.

– Det finns inte en chans att ukrainarna accepterar detta förslag – som inte är en överenskommelse, utan ett krav på Ukrainas fullständiga kapitulation, framhåller Miller.

”Bör avvisas”

Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt anser att Europa och Ukraina bör sätta ned foten och säga nej till Washingtons och Moskvas nya kravlista.

– Alla förslag om att avluta Rysslands krig som på något sätt begränsar Ukrainas framtida suveränitet bör avvisas, skriver Bildt på X.

Han tillägger att Ukrainas rätt till försvar måste säkerställas och att landet måste tillåtas samarbeta militärt med andra länder.  

LÄS MER: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas 

Putins kravlista

Den ryske diktatorn Vladimir Putin kräver flera saker av Ukraina för att avsluta anfallskriget som han själv startade.

I slutet av augusti presenterade Putin sin kravlista, enligt källor till Reuters. Här är listan:

-  Ukraina ska avstå hela östra Donbassregionen till Ryssland

- Ukraina ska lägga ned sina Natoambitioner 

- Ukraina ska förbli neutralt 

- Ukrainas armé ska reduceras

- Ukraina ska inte tillåta västerländska trupper i landet

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har skickat bombplan 

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.  

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen