JUST NU: Håller pressträff – nytt Natobesked

2023 02 07

Sveriges och Finlands respektive regeringar gav nya besked om ländernas gemensamma ansökan till Nato.

Beskedet gäller i synnerhet det som ska komma från Ungern, som fortfarande inte formellt sagt ja till de två ansökningarna.

Nu närmar sig diskussionerna ett slut.

– Från Ungern har vi fått besked att de i slutet av februari kommer ratificera den finska och svenska ansökan, säger nu Finlands utrikesminister Pekka Haavisto på pressträffen enligt Expressen.

Kan gå före Sverige

Under gårdagen kom återigen nya uppgifter om att Finland står redo att gå med i Nato utan Sverige.

Men från svenskt håll förväntar man sig fortsatt en gemensam resa.

– Vi ansökte tillsammans, säger utrikesminister Tobias Billström (M).

Han vill inte kommentera hur relationerna mellan länderna påverka som Finland ansluter före Sverige.

Finland: "Omöjligt att svara på"

När Pekka Haavisto tillfrågas om samma scenario vill inte han heller ge något definitivt besked.

– Det är nästan omöjligt att svara på frågan om om Finland är redo att gå vidare utan Sverige. Det blir spekulativt. Vårt mål är att både Finland och Sverige ska gå med samtidigt. Processen ligger i Turkiet och Ungerns händer, säger Haavisto. 

"Ny era"

När de två ministrarna samlas under dagen kommer mycket av samtalens fokus att handla om temat “Finland och Sverige och det europeiska samarbetet i en ny era”.

– Jag ser fram emot att för första gången delta i högnivådialogen Hanalys, som blivit ett återkommande tillfälle för Sveriges och Finlands utrikesministrar att tillsammans delta i ett utrikespolitiskt debattforum, säger Tobias Billström i ett pressmeddelande.

Fördjupat samarbete

Han tillägger:

– Det understryker också det nära utrikespolitiska samarbetet mellan Sverige och Finland, som ytterligare fördjupats sedan Rysslands invasion av Ukraina och de svenska och finska ansökningarna om medlemskap i Nato, säger utrikesminister Tobias Billström i ett pressmeddelande.

Nya uppgifter igår

Utrikesministrarna träffas en dag efter att den finska tidningen Iltalehti rapporterat att Finland är beredda att gå med i Nato utan Sverige.

Enligt uppgifter till tidningen nådde Finland en överenskommelse med Turkiet innan jul.

– Turkarna har inga problem med Finlands medlemskap i Nato, säger en finsk utrikes- och säkerhetspolitisk källa för Iltalehti.

Enligt källan är Turkiet mycket nöjda med samarbetet med Finland.

Det handlar bland annat om följande:

- Finska säkerhetspolisen har samarbetat med den turkiska underrättelsetjänsten i kampen mot terrorism

- Finland och Turkiet har båda starka militära markstyrkor och Finland har öppnat för ett samarbete mellan länderna

- Finland har beviljat exporttillstånd för vapen till Turkiet

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen