JUST NU: Håller pressträff – nytt Natobesked

2023 02 07

Sveriges och Finlands respektive regeringar gav nya besked om ländernas gemensamma ansökan till Nato.

Beskedet gäller i synnerhet det som ska komma från Ungern, som fortfarande inte formellt sagt ja till de två ansökningarna.

Nu närmar sig diskussionerna ett slut.

– Från Ungern har vi fått besked att de i slutet av februari kommer ratificera den finska och svenska ansökan, säger nu Finlands utrikesminister Pekka Haavisto på pressträffen enligt Expressen.

Kan gå före Sverige

Under gårdagen kom återigen nya uppgifter om att Finland står redo att gå med i Nato utan Sverige.

Men från svenskt håll förväntar man sig fortsatt en gemensam resa.

– Vi ansökte tillsammans, säger utrikesminister Tobias Billström (M).

Han vill inte kommentera hur relationerna mellan länderna påverka som Finland ansluter före Sverige.

Finland: "Omöjligt att svara på"

När Pekka Haavisto tillfrågas om samma scenario vill inte han heller ge något definitivt besked.

– Det är nästan omöjligt att svara på frågan om om Finland är redo att gå vidare utan Sverige. Det blir spekulativt. Vårt mål är att både Finland och Sverige ska gå med samtidigt. Processen ligger i Turkiet och Ungerns händer, säger Haavisto.

"Ny era"

När de två ministrarna samlas under dagen kommer mycket av samtalens fokus att handla om temat “Finland och Sverige och det europeiska samarbetet i en ny era”.

– Jag ser fram emot att för första gången delta i högnivådialogen Hanalys, som blivit ett återkommande tillfälle för Sveriges och Finlands utrikesministrar att tillsammans delta i ett utrikespolitiskt debattforum, säger Tobias Billström i ett pressmeddelande.

Fördjupat samarbete

Han tillägger:

– Det understryker också det nära utrikespolitiska samarbetet mellan Sverige och Finland, som ytterligare fördjupats sedan Rysslands invasion av Ukraina och de svenska och finska ansökningarna om medlemskap i Nato, säger utrikesminister Tobias Billström i ett pressmeddelande.

Nya uppgifter igår

Utrikesministrarna träffas en dag efter att den finska tidningen Iltalehti rapporterat att Finland är beredda att gå med i Nato utan Sverige.

Enligt uppgifter till tidningen nådde Finland en överenskommelse med Turkiet innan jul.

– Turkarna har inga problem med Finlands medlemskap i Nato, säger en finsk utrikes- och säkerhetspolitisk källa för Iltalehti.

Enligt källan är Turkiet mycket nöjda med samarbetet med Finland.

Det handlar bland annat om följande:

- Finska säkerhetspolisen har samarbetat med den turkiska underrättelsetjänsten i kampen mot terrorism

- Finland och Turkiet har båda starka militära markstyrkor och Finland har öppnat för ett samarbete mellan länderna

- Finland har beviljat exporttillstånd för vapen till Turkiet

Text: Redaktionen

Skattesmäll väntar 200 000 svenskar nästa år

2025 12 10

En mängd svenskar riskerar en tydlig skattehöjning från 2026.

När reglerna för investeringssparkonto görs om 2026 väntar både skattelättnader och en betydande skattehöjning.

Runt 200 000 svenskar riskerar att hamna på fel sida gränsen och kan vänta sig en skattesmäll.

Dyrt ovanför gränsen

Från och med 2026 fördubblas det skattefria sparandet på ISK och kapitalförsäkring till 300 000 kronor, samtidigt som schablonskatten höjs till 1,065 procent efter att statslåneräntan skenat upp till 2,55 procent.

Det innebär att skatten stiger från 890 kronor till 1 065 kronor per 100 000 kronor, en ökning med 175 kronor.

För alla som ligger under 300 000 kronor blir skatten däremot noll.

– Skatten på ISK stiger nästa år, men samtidigt blir ett större sparbelopp helt skattefritt. Det gör att många faktiskt får lägre skatt, trots höjningen av schablonräntan, uppger Nordnet i en analys av förändringen.

Det skattefria utrymmet gäller per person och omfattar hela sparandet i både ISK och kapitalförsäkring.

Men effekten slår mycket olika beroende på kapitalnivå.

– För större kapital innebär det en tydlig skatteökning inför nästa år, meddelar Nordnet.

LÄS MER: Transportstyrelsen uppmanar bilister och fotgängare – gäller en månad framåt

Stora kapital straffas

Enligt Länsförsäkringars beräkningar landar brytpunkten där skatten blir oförändrad jämfört med 2025 på strax över en miljon kronor i sparande.

Under detta belopp minskar skatten, över det stiger den.

För dem som har stora kapital – en miljon kronor och mer – blir ökningen tydlig.

– När det kommer till att ha en miljon på ett investeringssparkonto (ISK), så är det omkring 200 000 svenskar som har det. Enligt Finansliv hade ungefär 9 400 personer 10 miljoner kronor eller mer på sina sparkonton, uppger Zmarta.

Det är just dessa som riskerar en märkbar skattesmäll när de nya reglerna träder i kraft.

– Brytgränsen där skatten blir oförändrad ligger strax över en miljon kronor. För kapital över den nivån stiger skatten, och för lägre kapital sjunker den tack vare det höjda grundavdraget, konstaterar Länsförsäkringar i sina kalkyler.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen

Ryssland varnar för Sverige

2025 12 10

Ryssland pekar bland annat ut Sverige som något slags hot mot den ryska nationen.

Utspelet kommer från den ryska befälhavaren Alexander Moiseyev, som säger att Natoländerna “avsevärt” har ökat sin underrättelseverksamhet i den arktiska regionen.

Förutom Sverige är det i synnerhet Finland som beskrivs som en aktör Ryssland anser sig behöva varna för, enligt Moiseyev.

– Intensiteten i Natoländernas underrättelsetjänst har ökat avsevärt. Det finns planer på att placera ur fler strategiska övervakningsdrönare av Phoenixtypen i Finland, säger befälhavaren till statliga ryska nyhetsbyrån Tass, vilket uppmärksammats av den finländska tidningen Iltalehti.

Växlat upp närvaron

Arktis är en känslig region i sammanhanget, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag och Sverige ingår sedan 1996 i Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Under de senaste åren har Ryssland växlat upp sin närvaro och öppnat flera gamla sovjetiska militärbaser i Arktis.

– Det blir öppnare maktpolitik i det arktiska området. Det är en stor förändring, som Finland och också Sverige måste förbereda sig för, har Eoin Micheál McNamara, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, tidigare sagt till Hufvudstadsbladet.

LÄS MER: ”Inom två veckor” – jättebesked för Ukraina närmar sig

Utspelet: Sverige i "anti-rysk hysteri"

Enligt Alexander Moiseyev har västländer successivt växlat upp byggandet av isbrytare och investerat i “moderna multifunktionella obemannade system”, skriver Iltalehti.

– Alla dessa åtgärder tyder på att militär kapacitet byggs upp i den arktiska regionen för att begränsa Ryska federationen, men jag vill betona att vi inte rör oss mot deras gränser, de rör sig mot våra gränser, säger den ryska befälhavaren.

Moiseyev påstår även att Sverige och Finland under de senaste två åren anslutit sig till den “anti-ryska hysterin”.

LÄS MER: “Champagnen öppnas i Moskva” – varningsflagg hissad i Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen