JUST NU: Håller pressträff – nytt Natobesked

2023 02 07

Sveriges och Finlands respektive regeringar gav nya besked om ländernas gemensamma ansökan till Nato.

Beskedet gäller i synnerhet det som ska komma från Ungern, som fortfarande inte formellt sagt ja till de två ansökningarna.

Nu närmar sig diskussionerna ett slut.

– Från Ungern har vi fått besked att de i slutet av februari kommer ratificera den finska och svenska ansökan, säger nu Finlands utrikesminister Pekka Haavisto på pressträffen enligt Expressen.

Kan gå före Sverige

Under gårdagen kom återigen nya uppgifter om att Finland står redo att gå med i Nato utan Sverige.

Men från svenskt håll förväntar man sig fortsatt en gemensam resa.

– Vi ansökte tillsammans, säger utrikesminister Tobias Billström (M).

Han vill inte kommentera hur relationerna mellan länderna påverka som Finland ansluter före Sverige.

Finland: "Omöjligt att svara på"

När Pekka Haavisto tillfrågas om samma scenario vill inte han heller ge något definitivt besked.

– Det är nästan omöjligt att svara på frågan om om Finland är redo att gå vidare utan Sverige. Det blir spekulativt. Vårt mål är att både Finland och Sverige ska gå med samtidigt. Processen ligger i Turkiet och Ungerns händer, säger Haavisto. 

"Ny era"

När de två ministrarna samlas under dagen kommer mycket av samtalens fokus att handla om temat “Finland och Sverige och det europeiska samarbetet i en ny era”.

– Jag ser fram emot att för första gången delta i högnivådialogen Hanalys, som blivit ett återkommande tillfälle för Sveriges och Finlands utrikesministrar att tillsammans delta i ett utrikespolitiskt debattforum, säger Tobias Billström i ett pressmeddelande.

Fördjupat samarbete

Han tillägger:

– Det understryker också det nära utrikespolitiska samarbetet mellan Sverige och Finland, som ytterligare fördjupats sedan Rysslands invasion av Ukraina och de svenska och finska ansökningarna om medlemskap i Nato, säger utrikesminister Tobias Billström i ett pressmeddelande.

Nya uppgifter igår

Utrikesministrarna träffas en dag efter att den finska tidningen Iltalehti rapporterat att Finland är beredda att gå med i Nato utan Sverige.

Enligt uppgifter till tidningen nådde Finland en överenskommelse med Turkiet innan jul.

– Turkarna har inga problem med Finlands medlemskap i Nato, säger en finsk utrikes- och säkerhetspolitisk källa för Iltalehti.

Enligt källan är Turkiet mycket nöjda med samarbetet med Finland.

Det handlar bland annat om följande:

- Finska säkerhetspolisen har samarbetat med den turkiska underrättelsetjänsten i kampen mot terrorism

- Finland och Turkiet har båda starka militära markstyrkor och Finland har öppnat för ett samarbete mellan länderna

- Finland har beviljat exporttillstånd för vapen till Turkiet

Text: Redaktionen


13 aug 26

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


13 aug 26

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen