JUST NU: Håller pressträff – nytt Natobesked

2023 02 07

Sveriges och Finlands respektive regeringar gav nya besked om ländernas gemensamma ansökan till Nato.

Beskedet gäller i synnerhet det som ska komma från Ungern, som fortfarande inte formellt sagt ja till de två ansökningarna.

Nu närmar sig diskussionerna ett slut.

– Från Ungern har vi fått besked att de i slutet av februari kommer ratificera den finska och svenska ansökan, säger nu Finlands utrikesminister Pekka Haavisto på pressträffen enligt Expressen.

Kan gå före Sverige

Under gårdagen kom återigen nya uppgifter om att Finland står redo att gå med i Nato utan Sverige.

Men från svenskt håll förväntar man sig fortsatt en gemensam resa.

– Vi ansökte tillsammans, säger utrikesminister Tobias Billström (M).

Han vill inte kommentera hur relationerna mellan länderna påverka som Finland ansluter före Sverige.

Finland: "Omöjligt att svara på"

När Pekka Haavisto tillfrågas om samma scenario vill inte han heller ge något definitivt besked.

– Det är nästan omöjligt att svara på frågan om om Finland är redo att gå vidare utan Sverige. Det blir spekulativt. Vårt mål är att både Finland och Sverige ska gå med samtidigt. Processen ligger i Turkiet och Ungerns händer, säger Haavisto. 

"Ny era"

När de två ministrarna samlas under dagen kommer mycket av samtalens fokus att handla om temat “Finland och Sverige och det europeiska samarbetet i en ny era”.

– Jag ser fram emot att för första gången delta i högnivådialogen Hanalys, som blivit ett återkommande tillfälle för Sveriges och Finlands utrikesministrar att tillsammans delta i ett utrikespolitiskt debattforum, säger Tobias Billström i ett pressmeddelande.

Fördjupat samarbete

Han tillägger:

– Det understryker också det nära utrikespolitiska samarbetet mellan Sverige och Finland, som ytterligare fördjupats sedan Rysslands invasion av Ukraina och de svenska och finska ansökningarna om medlemskap i Nato, säger utrikesminister Tobias Billström i ett pressmeddelande.

Nya uppgifter igår

Utrikesministrarna träffas en dag efter att den finska tidningen Iltalehti rapporterat att Finland är beredda att gå med i Nato utan Sverige.

Enligt uppgifter till tidningen nådde Finland en överenskommelse med Turkiet innan jul.

– Turkarna har inga problem med Finlands medlemskap i Nato, säger en finsk utrikes- och säkerhetspolitisk källa för Iltalehti.

Enligt källan är Turkiet mycket nöjda med samarbetet med Finland.

Det handlar bland annat om följande:

- Finska säkerhetspolisen har samarbetat med den turkiska underrättelsetjänsten i kampen mot terrorism

- Finland och Turkiet har båda starka militära markstyrkor och Finland har öppnat för ett samarbete mellan länderna

- Finland har beviljat exporttillstånd för vapen till Turkiet

Text: Redaktionen


18 maj 2026

Swedbank varnar: 27 procent av din lön kommer ryka

2026 05 19

En hög lön räcker inte längre för att skydda sig fullt ut mot hushållskostnader.

Det konstaterar Swedbank i en dyster dom på måndagsmorgonen.

Enligt storbanken har hushållens möjligheter att förvärva en bostad försämrats under årets första tre månader. 

Delvis beror det på högre bostadspriser, men också på att räkningar för el, uppvärmning samt vatten och avlopp också ökar. Rent konkret måste en genomsnittlig köpare lägga cirka 27 procent av den disponibla inkomsten enbart på boendeutgifter.

– Högre inkomster räcker inte för att kompensera hushållen för stigande bostadspriser och dyrare el- och uppvärmningskostnader, säger Arturo Arques, Swedbank och Sparbankernas privatekonom, i ett uttalande.

Nya regler

Uppskattningen på 27 procent baseras på Swedbanks så kallade boindex som mäter hushållens köpkraft vid bostadsköp. Indexet sjönk från 113 till 109 under årets första kvartal. Boindexet för småhus ligger på 107 och för bostadsrätter 115.

Storbankens dom kommer en dryg månad efter att nya bolåneregler infördes i april. Nu har kravet på kontantinsatsen sänkts från 15 till 10 procent. Även amorterinsgraden sänktes i samma veva, med målet att fler ska få in foten på bostadsmarknaden.

– Med de här förändringarna tar vi bort onödiga hinder och gör det lättare för fler att ta steget in på bostadsmarknaden, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) när förslaget lades fram.

– Ett eget boende är för många en förutsättning för att kunna forma sitt liv. Med de nya bolånereglerna skapar vi bättre möjligheter för människor att äga sitt hem och ökar rörligheten på bostadsmarknaden. Det är ett viktigt besked för inte minst unga och barnfamiljer.

LÄS MER: Swedbank: Så mycket av lönen bör du spara varje månad

Gett effekt, men...

Enligt Swedbank har effekten redan kunnat ses. Aktiviteten på marknaden har ökat och bostadspriserna ökar.

Det är positivt att fler kan köpa en bostad. Tyvärr sker det till priset av högre skuldsättning. För att öka möjligheterna till en lyckad bostadsaffär behöver köparna bättre kunskaper, inte minst på bostadsrättsmarknaden, säger Arturo Arques. 

LÄS MER: Smäll för bilägare – 70 procent dyrare

Foto: MarcusOscarsson.se resp M. Nilov

Text: Redaktionen


18 maj 2026

Skatt togs bort 2007 – kan göra comeback

2026 05 19

För knappt 20 år sedan slopades förmögenhetsskatt i Sverige.

Det var den tidigare alliansregeringen under statsminister Fredrik Reinfeldt (M) och finansminister Anders Borg (M) som då avskaffade skatten.

Nu är den aktuell på nytt, i en ny form.

Detta eftersom Miljöpartiet och Vänsterpartiet, två partier som Socialdemokraterna behöver ha i sitt regeringsunderlag för ett regeringsskifte, båda har lagt fram krav på att miljardärer ska betala en särskild skatt.

 De ligger på i snitt 20 procent i effektiv skatt. För att skattesystemet ska vara rättvisare behöver vi en speciell miljardärsskatt, säger Daniel Helldén, språkrör för Miljöpartiet, till TV4 Nyheterna.

Ekonomer varnar

Huvudargumentet till varför skatten avskaffades 2007 var att den ansågs skada svensk ekonomi mer än den hjälpte staten.

Drygt 19 år senare varnar ekonomer för att införa den föreslagna miljardärskatten, bland annat eftersom det är oklart hur de rikaste ska beskattas.

– En sådan här miljardärsskatt, den tas ut även i lågkonjunkturer, till och med när företagen går med förlust. I det fallet kan ju den skatten förvärra situationen och det kan leda till försämrad tillväxt, kanske jobb som försvinner, säger nationalekonomen Daniel Waldenström, även programchef på Institutet för näringslivsforskning IFN, till tv-kanalen.

MP: 50 miljarder till statskassan

Enligt Daniel Waldenström var det just ovanstående som gjorde att skatten försvann 2007.

Miljöpartiets beräkningar uppger att en miljardärskatt dock skulle kunna bidra med 50 miljarder kronor till statskassan. Partiet menar att gränsen skulle gå vid en förmögenhet på en miljard kronor – de ska beskattas.

Vi menar att det både är rimligt och nödvändigt att stora förmögenheter beskattas mer rättvist, säger Janine Alm Ericson (MP), ekonomisk-politisk talesperson, enligt DN.

LÄS MER: Smäll för bilägare – 70 procent dyrare

S: Inget vi föreslår

Vänsterpartiet har sedan december 2025 drivit frågan om att införa en miljardärskatt. 

– De superrika har byggt sin förmögenhet på att pressa vanliga människor att betala höga matpriser, betala höga hyror och höga räntor. Det är orimligt att vi har fått så många människor mitt i världens rikaste länder som knappt har råd att betala både mat och hyra, sade partiledare Nooshi Dadgostar (V) till Aftonbladet i vintras.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU har pressat huvudpartiet att gå fram med en stigande förmögenhetsskatt.

Förslaget har dock fått kalla handen från S.

– Det är ingenting som vi föreslår, sade Magdalena Andersson (S) till SVT tidigare i maj.

LÄS MER: Swedbank: Så mycket av lönen bör du spara varje månad

Foto: FishInWater/Flickr, Wikimedia, CC BY 2.0

Text: Redaktionen