Håkan Juholt rasar i tv – försvarar påsksillen

2025 04 12

Tidigare S-ledaren Håkan Juholt rasar mot en uppmaning om att inte köpa sill, och menar att människor skuldbeläggs.

Inför stora högtider kommer det ofta rapporter om hur det är ställt med sillen, som är en av de delikatesser som svenskar gärna äter på just högtider.

I år är inget undantag – i veckan gick Världsnaturfonden WWF ut och rödlistade bland annat norsk vårlekande sill, som ofta äts av svenskar.

Nu rasar Socialdemokraternas tidigare partiledare Håkan Juholt mot uppmaningen att inte köpa fisken.

”Försöker skuldbelägga oss”

Håkan Juholt, som var socialdemokratisk partiledare mellan mars 2011 och januari 2012 och idag är ambassadör i Sydafrika, reagerar med ilska mot WWF:s uppmaning.

Han menar att debatten om sillen är missvisande och att människor skuldbeläggs för att de köper sill, rapporterar TV4.

– Jag tycker att debatten är konstig när man försöker skuldbelägga oss som äter sill till påsken. När det är ett väldigt stort fiske som går till djurfoder, säger Håkan Juholt till kanalen.

”Förvandlas till foder”

Juholts kritik handlar bland annat om att utfiskningen inte främst beror på att människor äter för mycket sill. Istället handlar problemet i hög utsträckning om att sill görs till foder.

– Problemet med utfiskningen av sillen löses inte genom att vi inte äter senapssill till påsken, det är det stora överfisket som är problemet. Det syftar huvudsakligen till att förvandla dessa goda små sillar till foder till andra djur eller olja, säger Håkan Juholt till kanalen.

Juholt understryker dock att överfiskningen är ett problem som man måste ta på allvar, men han vänder sig alltså emot uppmaningar om att inte köpa sill.

”Se upp när du väljer sill”

Det var alltså tidigare i veckan som WWF meddelade att norsk vårlekande sill, tillsammans med makrill, flyttas till ”rött ljus (låt bli)” i WWF Fiskguiden.

Detta med anledning av flera år av överfiske, till följd av att de fiskande länderna inte kunde komma överens om hur kvoterna ska fördelas, enligt organisationen.

WWF uppmanar därför människor att ”se upp när du väljer sill i påsk”.

Enligt WWF Fiskguiden är sillen i vatten runt Island och nordvästra Atlanten utanför Kanada bra alternativ till den norska vårlekande sillen.

– Vi måste tänka på att fisk inte bara är mat, utan har en nyckelroll i haven. Under ytan hittar vi ett invecklat nätverk där varje art och livsmiljö har sin unika roll och funktion som tillsammans bevarar balansen, säger Inger Melander, havs- och fiskeexpert på WWF, i ett uttalande.

– Vi äger inte fiskarna i haven, men kan däremot nyttja dem. Men då måste vi göra det på ett ansvarsfullt, respektfullt och hållbart sätt, tillägger Inger Melander.

Foto: Volger, Wikimedia resp Fluff, Wikipedia

Text: Redaktionen


JUST NU: Ryssland rasar – mot ett av de ”vänliga” länderna i Europa

2025 05 29

Rysk underrättelsetjänst anklagar Serbien för att vilja “skjuta Ryssland i ryggen”.

Ryssland och Serbien har en vänskaplig relation som går tillbaka många år.

Sedan invasionen av Ukraina har majoriteten av de europeiska länderna ställt sig bakom Ukraina i konflikten.

Ungern, Slovakien och Serbien har valt att ta en mer neutral roll – men rysk underrättelsetjänst rasar nu mot Serbien och anklagar landet för att vilja “skjuta Ryssland i ryggen”.

Det rapporterar Kyiv Independent.

Ryssland rasar

Rysk utlandsunderrättelsetjänst hävdar i dag den 29 maj att serbiska försvarsföretag fortsätter att leverera ammunition till Ukraina, trots Belgrads uttalade neutralitet.

– Den serbiska försvarsindustrin försöker skjuta Ryssland i ryggen, menas det.

“Vänligt land”

Den serbiska regeringen har upprätthållit vänskapliga band med Ryssland under president Aleksandar Vucic, som har förnekat tidigare påståenden om serbiska vapenleveranser till Ukraina. 

Rysk underrättelsetjänst anklagar nu serbiska företag för att ha skickat vapen till Ukraina via andra länder, nämligen Nato-länder som Tjeckien, Polen och Bulgarien.

– På senare tid har även exotiska optioner som involverar afrikanska länder använts för detta ändamål, framgår av en rapport från rysk underrättelsetjänst.

Läs mer: Tiotals miljarder till Ukraina – Natoland ökar trycket

Nya attacker

Samtidigt kommer uppgifter om nya ukrainska attacker mot ryska militära mål.

Ukrainska styrkor genomförde en serie drönarattacker med lång räckvidd riktade mot Rysslands försvarsindustriella bas den 27 och 28 maj.

Det rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Mot flera anläggningar

Den ukrainska generalstaben rapporterade den 28 maj att ukrainska specialstyrkor och Ukrainas säkerhetstjänst slagit till mot drönarfabriken Kronshtadt i Dubna, Moskva oblast.

– Den ukrainska generalstaben rapporterade att SBU också slog till mot Raduga-anläggningen i Dubna, som tillverkar kryssningsrobotar, inklusive Kh-101/55-robotar, Kh-69-robotar och Kh-59MK-robotar, uppger ISW.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Nato föreslår dramatisk ökning

2025 05 29

Nato utökar sin närvaro på marken markant.

Försvarsalliansen kommer att höja målsättningen för hur många trupper varje medlemsland ska tillhandhålla.

Siffran kommer höjas med hela 50 procent, rapporterar Reuters med hänvisning till en ny rapport.

– Alliansens nuvarande mål på cirka 80 brigader ska öka till mellan 120 och 130, säger en källa med insyn till nyhetsbyrån.

Storleken på brigader kan variera, men de består vanligtvis av cirka 5 000 soldater.

Tyskland pekas ut

Tyskland – som genomför en historisk militär upprustning – kommer att spela en nyckelroll i Natos expansion.

Enligt Reuters källor kommer Nato be Tyskland att bidra med ytterligare sju brigader, vilket motsvarar omkring 40 000 soldater.

Viktigt beslut

Natos nya besked kommer samtidigt som Ryssland och Ukraina väntas inleda nya samtal om ett eldupphör under de kommande dagarna.

Om en vapenvila nås kommer trycket på Nato att öka. Detta eftersom Ryssland kommer kunna frigöra hundratusentals soldater från Ukraina.

Danmark: Ryssland kan slå till direkt

Det danska försvarets underrättelsetjänst, FE, har tidigare varnat för att Ryssland kan vara redo för ett ”storskaligt krig mot Nato” fem år efter ett krigsslut.

Enligt den danska underrättelsetjänsten arbetar man utifrån tre möjliga scenarier för vad Ryssland är kapabla till om kriget i Ukraina sätts på paus eller upphör helt.

  1. Om ungefär ett halvår kommer Ryssland “att kunna utkämpa ett lokalt krig i ett land som gränsar till Ryssland.
  2. Efter cirka två år kommer Ryssland “utgöra ett trovärdigt hot mot ett eller flera Natoländer och därmed vara redo för ett regionalt krig mot flera länder i Östersjöområdet".
  3. Efter cirka fem år kommer Ryssland “att vara redo för ett storskaligt krig på den europeiska kontinenten, där USA inte blandar sig i”.

LÄS MER OM SÄKERHETSLÄGET HÄR:

Explosioner i rysk jättestad

Putin nobbar Trump

Vita huset går i taket – utspel från Kreml får USA att se rött

Foto: Nato

Text: Redaktionen