ULF KRISTERSSON: Haft samtal med presidenten

2022 10 26

Ulf Kristersson (M) pratade under onsdagen med Turkiets president om Nato.

Den 16 maj fattade den dåvarande regeringen beslut om att ansöka om medlemsskap i Nato.

Ansökan genomfördes med brett stöd i riksdagen.

Nu har Ulf Kristersson pratat i telefon med Turkiets president Recep Tayyip Erdogan, uppger Aftonbladet.

– Haft konstruktiva samtal med Turkiets president Erdogan. Ser fram emot att besöka Ankara snart, skriver statsministern på Twitter. 

Turkiet blockerar

Sedan Sveriges ansökan till den militära alliansen har Turkiet varit skeptiska.

I fem månader har landet blockerat tillgången till ett svenskt medlemskap. 

Anledningen handlar bland annat om att Turkiet kritiserat Sverige för relationen till de kurdiska grupperna PKK och YPG.

Presidenten vill se handling

Den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogan har understrykit vikten av att Sverige genomför sin del av avtalet.

– Vi kommer att behålla vår principiella och beslutsamma hållning i denna fråga tills de åtaganden som gjorts mot vårt land upprätthålls, har presidenten sagt rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Sverige, Finland och Turkiet har undertecknat en trilateral överenskommelse som innebär att Turkiet ska acceptera Sverige och Finlands ansökan mot vissa villkor.

Har vissa krav

För att acceptera och ratificera Sveriges ansökan till Nato har Turkiet upprättat krav som ska mötas.

Kraven handlar bland annat om att Sverige ska bryta kontakten med organisationen YPG.

I anslutning till detta begär Turkiet även att Sverige ska sluta finansiera terrorism.

Enligt Turkiet förser Sverige PKK med hundratals miljoner dollar, detta trots att PKK bedöms vara en terroristorganisation även enligt Sverige, uppger SVT.

Haft hemliga mötet

Flera svenska myndigheter är involverade i det diplomatiska arbetet med Turkiet.

Tjänstemän från Säkerhetspolisen, Försvarsdepartementet och Justitiedepartementet har besökt Ankara under de senaste månaderna, rapporterar Aftonbladet.

Även Natochefen Jens Stoltenberg kommer resa till Turkiet för att försöka häva Turkiets blockad.

Foto: Presidency of the Republic of Turkey resp Nato

Text: Redaktionen

JUST NU: Pensionen ändras för 2,3 miljoner pensionärer

2025 10 20

Pensionerna kommer att öka nästa år.

Det bekräftar Pensionsmyndigheten på måndagsmorgonen, som kommer att vidarebefordra informationen till regeringen.

Den största ökningen gäller inkomstpensionen som kommer att öka med 1,9 procent i januari 2026. Garantipensionen ökar samtidigt 0,7 procent.

En större andel har båda två, och det exakta beloppet för varje pensionär blir klart först i början av nästa år.

– För många består pensionen av flera olika delar och därför kan vi inte säga något om de exakta pensionsbeloppen förrän en bit in på 2026, säger Kristian Seth, analyschef på Pensionsmyndigheten, i ett uttalande.

– Det är alltså ingen idé att ringa oss om detta ännu. Men vi kan berätta att inkomstpensionen, som följer inkomstutvecklingen i samhället, ökar med 1,9 procent efter årsskiftet.

Logga in på Mina sidor

När det gäller garantipensionen baseras höjningen på det prisbasbelopp som höjs från 58 000 kronor 2025 till 59 200 kronor nästa år. 

Det är dock relativt få som enbart har garantipension, enligt Pensionsmyndigheten., 

– De flesta pensionärer som har garantipension har dock också inkomstpension och får därför en höjning av sin allmänna pension med mellan 0,7 procent och 1,9 procent. Information om exakt storlek på höjningen finns i januari 2026 på Mina sidor på pensionsmyndigheten.se och i pensionsbeskeden som skickas till alla pensionärer, informerar myndigheten.

LÄS MER: Glädjebesked för hushållen: Kraftig nedgång på väg

Berör över två miljoner

Totalt kommer 2,3 miljoner pensionärer att få höjd pension. För de olika grupperna ser det enligt Pensionsmyndigheten ut enligt följande:

  • Ungefär 1,1 miljoner pensionärer med har inkomstpension och/eller tilläggspension utan grundskydd som garantipension eller bostadstillägg. Dessa inkomstgrundade pensionsdelar höjs med 1,9 procent.
  • Ungefär 890 000 pensionärer får inkomstpension och en del garantipension och får därmed en ökning på mellan 0,7 och 1,9 procent.
  • Ungefär 300 000 pensionärer har låg eller ingen inkomstpension och får därmed sin garantipension uppräknad med knappt 0,7 procent.

LÄS MER: Prissmäll väntas för svenska hushåll – på grund av Norge

Foto: B. Macdonald

Text: Redaktionen

Sverige varnar hela Europa: “Skjut ned dem”

2025 10 20

Europa måste gå in i “krigsläge”.

Det säger den svenska försvarsministern Pål Jonson i ett uttalande som väckt rubriker i flera internationella medier de senaste dagarna.

Bakgrunden är Rysslands ökade hybridoperationer som innebär att Europas länder måste “förbereda sig både mentalt och militärt för möjligheten av krig”, säger Jonson till tyska RND.

Varningen har uppmärksammats i exempelvis ukrainska tidningen Pravda och ryska oberoende The Moscow Times.

– En förändring av tankesättet behövs. Vi måste gå över till krigsläge för att avskräcka, försvara och bevara freden. Ryssland testar ständigt vår enighet och beslutsamhet. Men Putin kommer inte att lyckas, säger Pål Jonson i intervjun.

"Måste slå tillbaka"

Den svenska ministern talar specifikt om de upprepade kränkningarna av Natos luftrum. Att såväl drönare som stridsflyg rör sig över Natoländer visar att Ryssland är villigt att ta risker och öka sina hybridoperationer, säger Pål Jonson.

The Moscow Times skriver att ministern uppmanar Natoallierade att “hämnas” om det sker igen.

– Därför måste vi motverka och slå tillbaka. Vi måste vidta nya militära åtgärder för att motverka rysk eskalering, vare sig det gäller hybridoperationer eller kränkningar av vårt luftrum, säger Jonson till den tyska tidningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Fartyg ska bordas – tung smäll för Ryssland

"Kommer skjuta ned"

Pål Jonson syftar bland annat på att det måste klargöras för Ryssland att varje provokation kommer att bemötas.

– Ryssland borde veta att om något av fiendens krigsfartyg eller stridsflygplan kommer in i vårt territorium eller våra vatten, då kommer vi att tvingas driva bort dem.

– Och om omständigheterna kräver det, skjuta ned det, säger Jonson.

LÄS MER: Rysk jätteindustri i fritt fall – rekordlåga siffror

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Text: Redaktionen