6 juli 2026

Grundlagen kan ändras – alla kallas in

2026 07 06

Ett första steg har tagits för att ändra en av Sveriges fyra grundlagar.

Regeringsformen, den mest centrala av grundlagarna, slår bland annat fast att Sverige är en parlamentarisk demokrati, att all offentlig makt utgår från folket och definierar de grundläggande fri- och rättigheterna i landet.

Nu kan lagen vara på väg att ändras.

Samtliga riksdagspartier kallas in för att delta i en utredning om att göra ett tillägg i lagens andra kapitel, det vill säga just den del som berör fri- och rättigheterna.

Enligt ett nytt förslag ska rätten till domstolsprövning grundlagsskyddas. Helt avgörande för demokratin, enligt justitieminister Gunnar Strömmer (M).

– Det är centralt i en demokratisk rättsstat att enskilda kan få sina fall prövade i domstol, säger ministern i ett uttalande.

Samtliga partier deltar

Enligt regeringen har en parlamentariskt sammansatt kommitté fått uppdraget att utreda hur rätten till domstolsprövning ska kunna grundlagsskyddas.

Alla riksdagspartier kommer att ha representanter med i kommittén, som kommer att ledas av justitierådet Katrin Hollunger Wågnert.

Idag är rätten till domstolsprövning till viss del skyddad genom Europakonventionen, men den saknar ett generellt och tydligt skydd i våra egna grundlagar. Eftersom rätten till domstolsprövning är så grundläggande finns goda skäl att stärka dess konstitutionella ställning, säger Gunnar Strömmer. 

LÄS MER: Ukraina överrumplar Ryssland – totalkrossar luftvärnet

Sällsynt

Att grundlagen ändras sker mycket sällan. Eftersom det krävs två beslut i riksdagen med ett val däremellan kan det ofta dröja flera decennier innan en grundlagsändring sker. 

Den senaste stora ändringen skedde 2010 när en större revision av just regeringsformen genomfördes. 

Regeringsformen kan i närtid även ändras i annat avseende. Regeringen har tidigare lagt fram ett förslag om att dra in svenska medborgarskap  för personer som döms för brott som allvarligt skadar Sveriges “vitala intressen”, vilket grundlagen idag inte tillåter.

Efter att Socialdemokraterna under våren svängt i frågan kan nu ändringen dock bli aktuell.

LÄS MER: Stor attack på gång i Europa – USA slår larm

Foto: Magnus Liljestrand resp Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


29 april 2026

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen