Grovt övertramp – Ukraina kräver förklaring av Turkiet

2023 11 02

Ett beslut av den turkiska regeringen i Ankara har fått Ukraina att ilskna till.

Natomedlemmen Turkiet, som vägrat att införa sanktioner mot Ryssland, har återigen frångått västvärldens linje mot den ryska diktaturen.

Den här gången har Ankara bjudit in en rysk delegation från den ockuperade Krymhalvön till ett internationellt möte i Turkiet.

–Representanter för de ryska ockupationsmyndigheterna på Krym  har anlänt till Turkiet för att delta i organisationen United Cities and Local Governments möte, rapporterar ukrainska Kyiv Independent med hänvisning till ryska medier.

Vidare uppger tidningen att den ryska delegationen har tillkännagivit planer på att underteckna ett ”vänortsavtal” med den turkiska kommunen Beylikduzu i Istanbuldistriktet.  

Tydligt direktiv från FN

Ukraina anser att den turkiska inbjudan är ett rejält övertramp.

Ryssland har ockuperat Krymhalvön sedan 2014.

En övervägande majoritet av världens länder har fördömt ockupationen.

FN:s generalförsamling kräver att alla medlemmar ska avstå från handlingar som skulle ifrågasätta halvöns status som ukrainskt territorium – inklusive kontakter med ockupationsmyndigheter.

Nu bryter Turkiet mot direktiven, vilket får Ukraina att se rött. 

”Största allvar”

– Vi tar den här frågan på största allvar. Ukraina har redan begärt en officiell förklaring från den turkiska sidan angående besöket, säger det ukrainska utrikesdepartementet talesperson Oleh Nikolenko, enligt Kyiv Independent.

Nikolenko betonar att Krym enligt internationell lag tillhör Ukraina.

– Vi förväntar oss att de turkiska myndigheterna, som stöder Ukrainas territoriella integritet, inte kommer att tillåta att detta upprepas i framtiden. 

Erdogan har kommenterat

Turkiet har tidigare klargjort att man inte erkänner Rysslands illegala ockupation av Krymhalvön.

Landets president Recep Tayyip Erdoğan kommenterade frågan i augusti 2022 under ett virtuellt toppmöte som anordnades av Urkaina.

– Återlämnandet av Krym, som i dag är en oskiljaktig del av Ukraina, är i grunden ett krav utifrån internationell rätt, sa Erdogan och tillade:

– Turkiet erkänner inte annekteringen av Krym och har från första början sagt att denna annektering är illegitim och olagligt. Detta är en principiell hållning som inte bara har laglig utan också moralisk grund.                   

Foto: Presidency of the Republic of Turkey resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


Vita huset sätter deadline – pressar Ryssland inför möte imorgon

2025 03 23

USA sätter en deadline för vapenvila i Ukraina och försöker sätta press på Ryssland.

Vita huset har inte gett upp hoppet om att uppnå en vapenvila i Ukraina inom en snar framtid.

Imorgon måndag ska USA och Ryssland mötas för fredssamtal i Riyad i Saudiarabien. Samma dag ska den amerikanska delegationen även möta ukrainska representanter.

Nu kommer uppgifter om att Vita huset har satt en deadline.

Vita husets deadline

Vita huset vill ha en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, enligt källor till Bloomberg.

Den 20 april infaller påskdagen såväl protestanter och katoliker som ortodoxa.

Samtidigt säger källorna att man i Vita huset är medveten om att denna deadline kan bli svår att hålla, eftersom parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

Ändå hoppas man alltså på att kunna sätta press på Ryssland, bland annat vid mötet i Saudiarabien imorgon måndag.

Donald Trump har lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att ha en fullständig vapenvila, sade president Trump till reportrar på fredagen, enligt nyhetsbyrån.

Från ryskt håll verkar man dock måttligt intresserade av att ingå ett fredsavtal.

Ryssland har inte bråttom

Ryssland har ställt mycket hårda krav för att gå med på en vapenvila. Man har bland annat krävt att vapenleveranser till Ukraina stoppas.

Putin uppges skicka representanter på lägre nivå till samtalen i Saudiarabien.

– Det här är relativt tekniska personer som kan se till att samtalen inte skyndas på, för att bromsa Trump, säger Mikhail Vinogradov, chef för tankesmedjan St. Petersburg Politics Foundation, enligt nyhetsbyrån.

Kreml har heller inte gått med på ett toppmöte mellan Trump och Putin, vilket USA har velat få till snarast möjligt.

Ryssland skickar alltså tydliga signaler om att man inte vill ingå en vapenvila eller ett fredsavtal med kort varsel.

– Jag ser ingen anledning att tro att Ryssland har bråttom att nå en vapenvila, säger Kristine Berzina, vd tankesmedjan för German Marshall Fund.

Men i Vita huset hoppas man alltså på att uppnå en vapenvila senast den 20 april, inte minst för att Trump förväntas leverera på sitt löfte om att få slut på kriget i Ukraina.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Hundratals miljoner kronor sitter fast i USAID – pengar som Sverige nu kräver få tillbaka.

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen