Grovt övertramp – Ukraina kräver förklaring av Turkiet

2023 11 02

Ett beslut av den turkiska regeringen i Ankara har fått Ukraina att ilskna till.

Natomedlemmen Turkiet, som vägrat att införa sanktioner mot Ryssland, har återigen frångått västvärldens linje mot den ryska diktaturen.

Den här gången har Ankara bjudit in en rysk delegation från den ockuperade Krymhalvön till ett internationellt möte i Turkiet.

–Representanter för de ryska ockupationsmyndigheterna på Krym  har anlänt till Turkiet för att delta i organisationen United Cities and Local Governments möte, rapporterar ukrainska Kyiv Independent med hänvisning till ryska medier.

Vidare uppger tidningen att den ryska delegationen har tillkännagivit planer på att underteckna ett ”vänortsavtal” med den turkiska kommunen Beylikduzu i Istanbuldistriktet.  

Tydligt direktiv från FN

Ukraina anser att den turkiska inbjudan är ett rejält övertramp.

Ryssland har ockuperat Krymhalvön sedan 2014.

En övervägande majoritet av världens länder har fördömt ockupationen.

FN:s generalförsamling kräver att alla medlemmar ska avstå från handlingar som skulle ifrågasätta halvöns status som ukrainskt territorium – inklusive kontakter med ockupationsmyndigheter.

Nu bryter Turkiet mot direktiven, vilket får Ukraina att se rött. 

”Största allvar”

– Vi tar den här frågan på största allvar. Ukraina har redan begärt en officiell förklaring från den turkiska sidan angående besöket, säger det ukrainska utrikesdepartementet talesperson Oleh Nikolenko, enligt Kyiv Independent.

Nikolenko betonar att Krym enligt internationell lag tillhör Ukraina.

– Vi förväntar oss att de turkiska myndigheterna, som stöder Ukrainas territoriella integritet, inte kommer att tillåta att detta upprepas i framtiden. 

Erdogan har kommenterat

Turkiet har tidigare klargjort att man inte erkänner Rysslands illegala ockupation av Krymhalvön.

Landets president Recep Tayyip Erdoğan kommenterade frågan i augusti 2022 under ett virtuellt toppmöte som anordnades av Urkaina.

– Återlämnandet av Krym, som i dag är en oskiljaktig del av Ukraina, är i grunden ett krav utifrån internationell rätt, sa Erdogan och tillade:

– Turkiet erkänner inte annekteringen av Krym och har från första början sagt att denna annektering är illegitim och olagligt. Detta är en principiell hållning som inte bara har laglig utan också moralisk grund.                   

Foto: Presidency of the Republic of Turkey resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


JUST NU: Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.  

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen


20nov25

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren. 

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben 

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen