Grova påhopp på svensk EU-parlamentariker på besök i Ungern

2021 10 01

– Det är obehagligt att vi blivit beskrivna i orbanska medier, med namn och bild. Jag hängs ut som feminist och lesbisk.

Den svenska EU-parlamentarikern Malin Björk (V) attackeras och drabbas av personangrepp i medier närstående den ungerska regimen rapporterar DN.

EU-parlamentariker anklagas

Hon ingår i en grupp EU-parlamentariker som inkluderar allt från franska Marine Le Pens nationalkonservativa högerparti till svenska Vänsterpartiet och som nu är på officiellt besök i Ungern med syfte att träffa bland annat Amnesty, Reportrar utan gränser, regeringssidan och oppositionen för att studera bland annat pressfrihet, akademisk frihet och minoriteters rättigheter.

Men i ungersk media målas gruppen ut som migrant- och HBTQ-aktivister.

Känns obehagligt

– Det är obehagligt att vi blivit beskrivna i orbanska medier, med namn och bild, hur jävliga vi är och att det hela är en konspiration från vänster. Jag hängs ut som feminist och lesbisk, säger Malin Björk till DN.

Det första som hände när hon kom till Budapest var att taxichauffören kände igen henne och representanter från civilsamhället som de träffar lämnar mötena via garaget för att inte drabbas av mediemobben.

– Om vi som blir utsatta nu tycker att det känns lite obehagligt och att det inte går att verka politiskt, tänk då på dem som varje dag faktiskt försöker navigera i det här systemet, säger Malin Björk till DN.

ANALYS

Det är rent förfärligt att svenska EU-parlamentariker drabbas av vad som uppenbart är tänkt att fungera som grova påhopp och källor till hat i ungersk media. Det är självfallet oacceptabelt när det gäller politiker på alla nivåer och från alla länder inom EU men när det gäller svenska politiker så blir det ett särskilt ansvar för Sverige att agera och att markera.

Mörker och förföljelsediktaturer

Att hänga ut människor i media med namn och bild för deras sexuella läggning eller för att de värnar om jämställdhet för tankarna till väldigt mörka regimer, till förföljeslediktaturer och till allt annat än de demokratiska värderingar och grundpelare av frihet och mänskliga rättigheter som EU vilar på.

Passerat en gräns – igen

Ungern har återigen passerat en gräns och vore det inte för att bästa sättet att rädda landets vacklande demokrati sannolikt är att behålla landet inom EU så skulle nog många EU-regeringschefer gärna se att landet åker ut med huvudet före.

När svenska politiker drabbas av sådant här behöver Sverige överväga att agera på hög nivå i regeringskansliet.

Foto: Vänsterpartiet resp. E. Lukacs

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen