Grova påhopp på svensk EU-parlamentariker på besök i Ungern

2021 10 01

– Det är obehagligt att vi blivit beskrivna i orbanska medier, med namn och bild. Jag hängs ut som feminist och lesbisk.

Den svenska EU-parlamentarikern Malin Björk (V) attackeras och drabbas av personangrepp i medier närstående den ungerska regimen rapporterar DN.

EU-parlamentariker anklagas

Hon ingår i en grupp EU-parlamentariker som inkluderar allt från franska Marine Le Pens nationalkonservativa högerparti till svenska Vänsterpartiet och som nu är på officiellt besök i Ungern med syfte att träffa bland annat Amnesty, Reportrar utan gränser, regeringssidan och oppositionen för att studera bland annat pressfrihet, akademisk frihet och minoriteters rättigheter.

Men i ungersk media målas gruppen ut som migrant- och HBTQ-aktivister.

Känns obehagligt

– Det är obehagligt att vi blivit beskrivna i orbanska medier, med namn och bild, hur jävliga vi är och att det hela är en konspiration från vänster. Jag hängs ut som feminist och lesbisk, säger Malin Björk till DN.

Det första som hände när hon kom till Budapest var att taxichauffören kände igen henne och representanter från civilsamhället som de träffar lämnar mötena via garaget för att inte drabbas av mediemobben.

– Om vi som blir utsatta nu tycker att det känns lite obehagligt och att det inte går att verka politiskt, tänk då på dem som varje dag faktiskt försöker navigera i det här systemet, säger Malin Björk till DN.

ANALYS

Det är rent förfärligt att svenska EU-parlamentariker drabbas av vad som uppenbart är tänkt att fungera som grova påhopp och källor till hat i ungersk media. Det är självfallet oacceptabelt när det gäller politiker på alla nivåer och från alla länder inom EU men när det gäller svenska politiker så blir det ett särskilt ansvar för Sverige att agera och att markera.

Mörker och förföljelsediktaturer

Att hänga ut människor i media med namn och bild för deras sexuella läggning eller för att de värnar om jämställdhet för tankarna till väldigt mörka regimer, till förföljeslediktaturer och till allt annat än de demokratiska värderingar och grundpelare av frihet och mänskliga rättigheter som EU vilar på.

Passerat en gräns – igen

Ungern har återigen passerat en gräns och vore det inte för att bästa sättet att rädda landets vacklande demokrati sannolikt är att behålla landet inom EU så skulle nog många EU-regeringschefer gärna se att landet åker ut med huvudet före.

När svenska politiker drabbas av sådant här behöver Sverige överväga att agera på hög nivå i regeringskansliet.

Foto: Vänsterpartiet resp. E. Lukacs

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen