Grova angrepp på Sveriges talman är fel och beklämmande

2021 12 04

Talman Andreas Norlén gör ett strålande jobb och har på ett stabilt och imponerande sätt styrt skutan framåt i en tid av kraftig storm i svensk politik.

Den unge östgöten som tog över talmansuppdraget efter valet 2018 har blivit mycket uppskattad i alla läger.

Norlén hanterade svårt läge

Han fick hantera den mest komplexa och svårbemästrade situation man kan tänka sig efter valet då det blev närmast omöjligt att bilda ny regering. Allianspartierna fick inte majoritet utan behövde stöd från exempelvis SD vilket Centern och Liberalerna vägrade att gå med på.

Samtidigt ville inte Centern och Liberalerna göra upp med Socialdemokraterna och Miljöpartiet heller.

Lysande av talmannen

Efter en rekordlång talmansprocess med till synes oändliga rundor av samtal med alla partiledare lyckade Andreas Norlén till slut ro allting i hamn. Det gamla rekordet på en 29 dagar lång regeringsbildningsprocess efter valet 1979 slogs nu med råge då det tog 129 dagar innan Regeringen Löfven II kunde tillträda 21 januari 2019.

Och alla tycktes rörande överens – talman Andreas Norlén hanterade processen på ett lysande sätt.

Lyckats med det omöjliga

Under mandatperioden har han dessutom lyft talmansuppdraget till en nivå Sverige aldrig tidigare har skådat – han har lyckats med något nästintill omöjligt då han blivit en folklig och populär talman som uppskattas bland vanligt folk. Han har dykt upp i TV-program och på ett trevligt, välkomnande och gemytligt sätt berättat om sin roll och om hur Sverige styrs.

Öppenhjärtig

Han har helt enkelt lyckas med saker som ingen talman lyckats med tidigare. Han har till och med berättat om sin fru, hur de träffades på nätet och relationen till sitt barn – han bjuder med andra ord på sig själv och öppnar sig på ett sätt som kan hjälpa många andra som har funderingar på allehanda saker i livet.

Proffsig och korrekt

Inte en enda gång har han såvitt känt gynnat Moderaterna, vilket är det parti han tillhörde som riksdagsman, innan han blev talman. Tvärtom – han har vid flera tillfällen givit S-ledare mer tid på sig så att de kunde fortsätta sina sonderingar fler dagar än vad som hade varit självklart.

Senaste veckan

Så kommer vi till senaste veckans händelser – efter en dag av aldrig tidigare skådad turbulens blir det enorma rubriker i tidningarna. Aktuellt 21 inleds med att programledarna säger att det är kaos och orsaken är att den precis framröstade statsministern avgått då koalitionspartiet MP beslutat sig för att lämna regeringen.

Självklart besviken

Innebörden är att man måste genomföra en helt ny statsministeromröstning och helt enkelt göra om hela proceduren en gång till nästa vecka. Självklart blir talmannen besviken. Han uppger då vid en pressträff att Miljöpartiet borde ha informerat om att de tänkte lämna regeringen utifall S-MP-budgeten inte går igenom.

Det hade MP kunnat göra på ett väldigt enkelt sätt.

Statsvetare stödjer talmannen

Statsvetaren Tommy Möller vid Stockholms Universitet delar Andreas Norléns kritik.

– Jag tycker att talmannens agerande var rimligt. Jag tycker att talmannens kritik är befogad. Han menar ju själv att om MP hade meddelat att de hade ett absolut villkor för att sitta kvar i regeringen så hade han lagt upp voteringsschemat på ett annat sätt, klargör Möller för DN.

Kunde enkelt undvikits

Ett alternativ för talmannen hade kunnat vara att berätta för Miljöpartiet hur han såg på saken direkt till partiet utan att ta upp det på presskonferensen. Genom att nämna det på presskonferensen belyste han hur han ansåg att det Aktuellt 21 benämnde för kaos enkelt hade kunnat undvikas.

Gav sin syn på saken

Det kan diskuteras huruvida talmannen borde ha nämnt sin syn på MP:s agerande eller inte. Mycket erfarna och välmeriterade statsvetare anser att han gjorde rätt, andra att han gjorde fel. Ett alternativ kunde ha varit att framföra kritiken direkt till partiet istället.

Bakgrunden var självklart att han lagt ned enormt med arbete på att hantera processen perfekt och att då behöva ta om allting vilket enligt flera experter har potential att skada allmänhetens förtroende gör att han ville ge sin syn på saken.

Grova påhopp

I den tidsanda där vi nu befinner oss där alltför många gärna går till snabba personangrepp och kastar fula ord på andra är det tragiskt att se hur en del ger sig på talmannen genom att försöka påskina att han skulle ha agerat som partipolitisk och moderat istället för som talman. Det är nära nog det värsta man kan säga om en talman och det förtjänar han verkligen inte.

Tvärtom – talmannen gör och har gjort ett strålande arbete.

Beklämmande

Den typen av moderatanklagelser mot talmannen säger en hel del om de som står bakom påhoppen och det speglar dessvärre också hur media fungerar nuförtiden. Grova personangrepp och kraftiga överdrifter. Det är beklämmande.

Foto: Sveriges Riksdag


JUST NU: Partiledare rasar i förtroende

2025 10 15

Mindre än ett år återstår till nästa riksdagsval.

I söndags gick den första tv-sända partiledardebatten under valåret av stapeln.

Då gjorde Liberalernas nya ordförande Simona Mohamsson debut.

Tre dagar senare kommer ett tungt besked i opinionen för samma partiledare. Andelen som säger att de har lågt förtroende för Mohamsson ökar kraftigt.

Enligt Novus uppger 47 procent att de har “ganska” eller “mycket litet" förtroende för partiledaren. Det är en ökning med 9 procentenheter och störst bland allihop.

– Just nu är hon ingen tillgång. Det är den bistra sanningen, säger Torbjörn Sjöström, vd för Novus, i en kommentar till TV4.

En femtedel känner inte till henne

Simona Mohamsson valdes till partiledare för Liberalerna i juni tidigare i år. Hon ersatte då den avgående ledaren Johan Pehrson.

Simona är orädd, tydlig och väl förankrad i den liberala rörelsen. Våra medlemmar har efterfrågat en partiledare som förstår och har kraft att förnya vårt parti. Jag och valberedningen är övertygade om att Simona Mohamsson är den personen, sade valberedningens ordförande Lars Persson Skandevall (L) vid tillfället.

Hittills har det dock varit en utmaning att göra sig ett namn för svenska folket, enligt Novus mätning.

I den framgår det att 21 procent av de tillfrågade inte vet vem hon är. Och blott 3 procent av respondenterna säger att de har stort förtroende för Simona Mohamsson.

– Man måste verkligen jobba med att visa att det finns flera dimensioner och varför hon är och bör vara partiledare och hur hon ska kunna lyfta partiet, säger Torbjörn Sjöström.

Säger nej till SD i regeringen

Liberalerna har den senaste veckan fått stor uppmärksamhet efter beskedet om att man säger nej till att sitta i en regering med Sverigedemokraterna efter nästa val.

– Vi ska gå till val på att den här regeringen blir återvald, vi vill ha Ulf Kristersson som statsminister och vi vill ha en borgerlig regering utan Sverigedemokraterna, sade Mohamsson enligt SVT förra veckan.

I söndagen debatt fick Mohamsson betyget 3 av 5 av Expressens reporter Kristin Lundell.

Partiledardebattens färsking tänker inte kasta in handduken redan nu. I denna sin partiledardebut slänger hon i stället handduken runt axlarna, likt en folkpartistisk Rocky, och levererar det ena välrepeterade svaret efter det andra, skriver hon i tidningen.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Hela mätningen

Nedan framgår förtroendesiffrorna för samtliga partiledare. Respektive siffra avser andelen som svarat att man har "ganska" eller "mycket lite" förtroende för respektive partiledare. Inom parantes anges förändringen i procentenheter sedan augusti.

Ebba Busch (KD): 60% (-1)

Nooshi Dadgostar (V): 58% (+2)

Jimmie Åkesson (SD): 57% (+1)

Amanda Lind (MP): 50% (-2)

Daniel Helldén (MP): 48% (-1)

Simona Mohamsson (L): 47% (+9)

Ulf Kristersson (M): 45% (-2)

Anna-Karin Hatt (C): 39% (+6)

Magdalena Andersson (S): 35% (-2)

Källa: Novus

LÄS OCKSÅ: “Markant ökning” – Avanza varnar alla småsparare

Foto: iXimus

Text: Redaktionen


JUST NU: USA på väg mot konkurs – finansministern slår larm

2025 10 15

För två veckor sedan stängde USA:s statsapparat ned.

Republikanerna och demokraterna i Washington kunde inte enas om en budget.

Hundratusentals federala anställda har eller kommer bli permitterade som följd och flera myndigheter pausas delvis eller helt och hållet.

Nu slår finansminister Scott Bessent larm.

– Det här blir allvarligt. Det börjar påverka den verkliga ekonomin. Det börjar påverka människors liv, säger han i en intervju med Fox.

"USA på väg mot konkurs"

En som varnat för vad nedstängningen kan leda till är JP Morgans chefsekonom David Kelley.

– USA håller på att gå i konkurs, framhåller han enligt Fortune.

Chefsekonomen listar en rad problem som den amerikanska ekonomin måste ta tag i. Det gäller bland annat geopolitik, handelskrig, nya immigrationsregler och nedstängnignarna v statliga myndigheter.

– Den fråga jag oftast får av investerare och finansiella rådgivare är: “När kommer den federala skulden att explodera rakt i ansiktet på oss alla?” Mitt vanliga svar är att även om vi går i konkurs, så går vi i konkurs långsamt, säger David Kelley.

"Ingenting är öppet"

Under nedstängningen har många federalt anställda människor fått se sina löner utebli.

Enligt Scott Bessent kommer vissa grupper att prioriteras, till exempel militären.

– Vi måste hålla tillbaka vissa betalningar så att våra modiga män och kvinnor i den amerikanska militären kan få betalt, säger finansministern.

Vi måste omorganisera saker. Vi måste permittera arbetare här i Washington DC och runt om i landet. Vi hade vänner på besök från min hemstad. De var tvungna att springa till djurparken i Washington DC på lördagen eftersom den är stängd nu. Ingenting är öppet.

LÄS MER: Natojätte säger nej till Trump – presidenten förbannad

Sjukförsäkring i fokus

Mike Johnson, talmannen i representanthuset, konstaterar att USA närmar sig “en av de längsta nedstängningarna i amerikansk historia”.

– Om inte Demokraterna drar tillbaka sina partikrav och antar en ren budget utan förpliktelser för att återöppna regeringen och betala våra federala anställda, säger han enligt Newsweek.

Demokraterna har motsatt sig de republikanska kraven på kraftiga nedskärningar i budgeten, i synnerhet när det gäller sjukförsäkringsprogram.

Partiet menar att förslagen skulle slå mot låg- och medelinkomsttagare, och vill istället bibehålla eller öka finansieringen för sjukvård och sociala trygghetssystem.

LÄS MER: Ryssland tvingas betala miljarder

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen