Grova angrepp på Sveriges talman är fel och beklämmande

2021 12 04

Talman Andreas Norlén gör ett strålande jobb och har på ett stabilt och imponerande sätt styrt skutan framåt i en tid av kraftig storm i svensk politik.

Den unge östgöten som tog över talmansuppdraget efter valet 2018 har blivit mycket uppskattad i alla läger.

Norlén hanterade svårt läge

Han fick hantera den mest komplexa och svårbemästrade situation man kan tänka sig efter valet då det blev närmast omöjligt att bilda ny regering. Allianspartierna fick inte majoritet utan behövde stöd från exempelvis SD vilket Centern och Liberalerna vägrade att gå med på.

Samtidigt ville inte Centern och Liberalerna göra upp med Socialdemokraterna och Miljöpartiet heller.

Lysande av talmannen

Efter en rekordlång talmansprocess med till synes oändliga rundor av samtal med alla partiledare lyckade Andreas Norlén till slut ro allting i hamn. Det gamla rekordet på en 29 dagar lång regeringsbildningsprocess efter valet 1979 slogs nu med råge då det tog 129 dagar innan Regeringen Löfven II kunde tillträda 21 januari 2019.

Och alla tycktes rörande överens – talman Andreas Norlén hanterade processen på ett lysande sätt.

Lyckats med det omöjliga

Under mandatperioden har han dessutom lyft talmansuppdraget till en nivå Sverige aldrig tidigare har skådat – han har lyckats med något nästintill omöjligt då han blivit en folklig och populär talman som uppskattas bland vanligt folk. Han har dykt upp i TV-program och på ett trevligt, välkomnande och gemytligt sätt berättat om sin roll och om hur Sverige styrs.

Öppenhjärtig

Han har helt enkelt lyckas med saker som ingen talman lyckats med tidigare. Han har till och med berättat om sin fru, hur de träffades på nätet och relationen till sitt barn – han bjuder med andra ord på sig själv och öppnar sig på ett sätt som kan hjälpa många andra som har funderingar på allehanda saker i livet.

Proffsig och korrekt

Inte en enda gång har han såvitt känt gynnat Moderaterna, vilket är det parti han tillhörde som riksdagsman, innan han blev talman. Tvärtom – han har vid flera tillfällen givit S-ledare mer tid på sig så att de kunde fortsätta sina sonderingar fler dagar än vad som hade varit självklart.

Senaste veckan

Så kommer vi till senaste veckans händelser – efter en dag av aldrig tidigare skådad turbulens blir det enorma rubriker i tidningarna. Aktuellt 21 inleds med att programledarna säger att det är kaos och orsaken är att den precis framröstade statsministern avgått då koalitionspartiet MP beslutat sig för att lämna regeringen.

Självklart besviken

Innebörden är att man måste genomföra en helt ny statsministeromröstning och helt enkelt göra om hela proceduren en gång till nästa vecka. Självklart blir talmannen besviken. Han uppger då vid en pressträff att Miljöpartiet borde ha informerat om att de tänkte lämna regeringen utifall S-MP-budgeten inte går igenom.

Det hade MP kunnat göra på ett väldigt enkelt sätt.

Statsvetare stödjer talmannen

Statsvetaren Tommy Möller vid Stockholms Universitet delar Andreas Norléns kritik.

– Jag tycker att talmannens agerande var rimligt. Jag tycker att talmannens kritik är befogad. Han menar ju själv att om MP hade meddelat att de hade ett absolut villkor för att sitta kvar i regeringen så hade han lagt upp voteringsschemat på ett annat sätt, klargör Möller för DN.

Kunde enkelt undvikits

Ett alternativ för talmannen hade kunnat vara att berätta för Miljöpartiet hur han såg på saken direkt till partiet utan att ta upp det på presskonferensen. Genom att nämna det på presskonferensen belyste han hur han ansåg att det Aktuellt 21 benämnde för kaos enkelt hade kunnat undvikas.

Gav sin syn på saken

Det kan diskuteras huruvida talmannen borde ha nämnt sin syn på MP:s agerande eller inte. Mycket erfarna och välmeriterade statsvetare anser att han gjorde rätt, andra att han gjorde fel. Ett alternativ kunde ha varit att framföra kritiken direkt till partiet istället.

Bakgrunden var självklart att han lagt ned enormt med arbete på att hantera processen perfekt och att då behöva ta om allting vilket enligt flera experter har potential att skada allmänhetens förtroende gör att han ville ge sin syn på saken.

Grova påhopp

I den tidsanda där vi nu befinner oss där alltför många gärna går till snabba personangrepp och kastar fula ord på andra är det tragiskt att se hur en del ger sig på talmannen genom att försöka påskina att han skulle ha agerat som partipolitisk och moderat istället för som talman. Det är nära nog det värsta man kan säga om en talman och det förtjänar han verkligen inte.

Tvärtom – talmannen gör och har gjort ett strålande arbete.

Beklämmande

Den typen av moderatanklagelser mot talmannen säger en hel del om de som står bakom påhoppen och det speglar dessvärre också hur media fungerar nuförtiden. Grova personangrepp och kraftiga överdrifter. Det är beklämmande.

Foto: Sveriges Riksdag


24 augusti 2026

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen. 

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


23 augusti 2026

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen