Grönt ljus till kritiserat förslag – ”särskilt allvarliga fall”

2024 05 07

Regeringen och SD går vidare med ett omstritt förslag.

I en debattartikel meddelar Tidöpartierna att man kommer gå vidare med ett förslag om införande av anonyma vittnen.

– I gängens kraftfält växer sig en farlig tystnadskultur stark. Möjligheten att vittna anonymt i vissa fall behövs för att bryta dessa mönster, och skydda vittnen som är särskilt brottsutsatta. Därför går regeringen nu vidare med förslag om att få vittna anonymt i en remiss till lagrådet, står det i artikeln som är undertecknad av justitieminister Gunnar Strömmer (M), Katja Nyberg (SD), Torsten Elofsson (KD) och Martin Melin (L).

Enligt politikerna ska det bli möjligt att vittna anonymt om det finns ”en påtaglig risk för att vittnet eller vittnets närstående utsätts för våld, eller annan allvarlig brottslighet mot liv och hälsa”.

Brottet som vittnet ska höras om måste dessutom motsvara ett straffvärde på minst två år i fängelse.

– Vi bedömer alltså att ett system med anonyma vittnen behövs i särskilt allvarliga och skyddsvärda fall, konstaterar Tidöpolitikerna.

Kritiserat förslag

System med anonyma vittnen finns redan i Danmark, Finland och Norge.

Förslaget har stött på stark kritik i Sverige.

Advokatsamfundet har vid flera tillfällen varnat för metoden och pekat på att det riskerar att skada rättssäkerheten och den misstänktes rätt till en rättvis rättegång.

Kriminologiprofessorn Leif GW Persson har även dömt ut förslaget, men av andra anledningar. Han menar att åtgärden inte fungerar.

– Anonyma vittnen, de säger att det funkat jättebra i Danmark. Nej, det har inte det. De har upptäckt att det går nästan aldrig att använda. De räknar ut tvärt vem som vittnar.

– Anta sedan att någon dyker upp som bara råkar vara på fel ställe. Han har sett någon maskerad typ som skjutit någon annan. Vad är vittnesvärdet med det? Ingenting. Men kör de in honom ändå kan de tänka att det är han. Då skjuter de honom för säkerhets skull, sa Leif GW Persson till Expressen när han ombads att kommentera förslaget.

”Måste bryta tystnadskulturen”

Justitieminister Gunnar Strömmer har motiverat ett införande av anonyma vittnen med att det är en "angelägen reform" för att bryta tystnadskulturen hos personer som blir vittnen till grova brott.

– Vi måste bryta tystnadskulturen. Sverige är ett av få länder i Europa som inte har någon möjlighet att garantera ett vittne som riskerar att utsättas för hot och repressalier anonymitet under rättsprocessen. System med anonyma vittnen finns bland annat i Danmark, Finland och Norge – det är dags att vi inför det även i Sverige. Jag har idag tagit emot ett väl genomarbetat förslag på ett sådant system som omgärdas av gedigna rättssäkerhetsgarantier. Regeringen kommer nu skicka förslagen på remiss och därefter arbeta för att detta ska vara på plats så snart som möjligt, sa ministern när ha presenterad förslaget i oktober.

Foto: Linnea Engberg Regeringskansliet resp Polisen

Text: Redaktionen


24 augusti 2026

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen. 

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


23 augusti 2026

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen