Sedan Rysslands invasion av Ukraina, och Sveriges anslutning till Nato, har den svenska försvarsbudgeten ökat kraftigt.

Inom Nato är Sverige ett av de länder som gjort den allra största ökningen av försvarsinvesteringar de senaste åren.

– Försvarsanslaget har mer än fördubblats sedan 2021 och låg 2025 på 143 miljarder, vilket är 2,4 procent av BNP enligt Natos sätt att räkna, uppger regeringen.

Storsatsning på gång

I slutet av förra året gick den svenska regeringen ut och offentliggjorde sina planer på en storsatsning på landets luftvärnsförsvar.

Men inget besked gavs angående vilka vapen som är aktuella.

– Att hela tiden ha möjligheten att inte bara slåss på sitt eget territorium utan utsätta en angripare för risken att behöva försvara sig på egen mark, sade den svenske överbefälhavaren Michael Claesson, till Expressen då.

Grönt ljus från USA

Nu kommer ett besked från USA.

Natojätten ger nu sitt godkännande till Sverige att köpa raketsystemet Himars från det amerikanska företaget Lockheed Martin, rapporterar Reuters med hänvisning till det amerikanska utrikesdepartementet.

Det amerikanska raketsystemet används bland annat av Ukraina och har en räckvidd på upptill 50 mil.

Den totala kostnaden uppges ligga på omkring 8,5 miljarder kronor.

Men från svenskt håll finns ännu inget slutbesked i frågan.

– USA är beredda att sälja om Sverige är beredda att köpa. Men där är vi inte än, säger statsminister Ulf Kristersson (M), till SVT.

LÄS OCKSÅ: TRUMP: ”Jag hoppas och ber att det inte händer”

Storsatsning på luftvärn

Svenskt luftvärn byggs just nu ut i en omfattning som inte hänt sedan andra världskriget, enligt Försvarsmakten.

Det senaste året har regeringen aviserat satsningar på 50 miljarder svenska kronor.

– Det är oerhört positivt att det satsas på luftvärn. Kriget i Ukraina har visat på nödvändigheten av att kunna försvara sig mot hot från luften, särskilt när fienden inte följer krigets lagar utan i hög utsträckning slår till mot civila mål, säger Försvarsmaktens arméchef Jonny Lindfors, i ett uttalande.

LÄS MER: Sovande “monster” kan väckas till liv – USA varnar

Foto: Official White House Photo by Molly Riley resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

USA och Israel fortsätter att attackera mål i Iran.

Iran fortsätter att attackera Gulfstaterna.

Hormuzsundet är i princip stängt – och oljepriserna har rusat rejält.

Nu vill Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson att drivmedelsskatten ska sänkas “omedelbart”, skriver han i Aftonbladet Debatt.

“Omedelbart”

Bilister börjar redan märka av högre priser vid pump.

Nu uppmanar Jimmie Åkesson (SD) regeringen att “omedelbart” samla en krisgrupp för energipriser och ekonomisk beredskap.

Och, skriver Åkesson.

– En omedelbar åtgärd bör vara att snabbt utreda hur reduktionsplikten på såväl bensin som diesel kan sänkas till noll. 

“Kommer lyfta frågan”

Sverigedemokraterna kommer enligt Åkesson i de pågående budgetförhandlingarna att lyfta frågan om sänkt skatt på bensin och diesel.

– För bensinen finns ett visst handlingsutrymme. Det är fullt möjligt att sänka bensinpriset med någon krona per liter, vilket skulle göra verklig skillnad för många hushåll och företag, menar han.

Regeringen bör enligt SD-ledaren ansöka om tillstånd från EU-kommissionen att tillfälligt sänka dieselskatten “mer än vad dagens regler tillåter”.

Läs mer: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Börsstöket fortsätter

Samtidigt fortsätter börsstöket mot bakgrund av oron i Mellanöstern.

På hemmaplan stängde OMXSPI ner med 1,66 procent – och storbolagsindexet OMXS30 backade med en och en halv procent, enligt data från Marketwatch.

Viss återhämtning i USA

Men på andra sidan Atlanten syns tecken på viss återhämtning.

I skrivande stund backar det ledande amerikanska indexet S&P 500 med omkring 0,4 procent.

Detta efter att ha varit ner närmare en och en halv procent tidigare under måndagen.

Läs mer: "Fruktansvärt att se” – rysk vansinnesattack fångad på film

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen