Gröna Lund i krismöte

2023 06 15

Det råder ett mycket stressat läge på Stockholms stora nöjespark.

Efter kraftiga påtryckningar kommer nyheten under onsdagskvällen att Gröna Lund sätter sig i akut krismöte, rapporterar P4 Stockholm.

Detta efter ett flertal nya beslut från andra bolag i landet.

Anledningen är den allt mer omfattande bojkotten av koncernen Mondelez, som inkluderar chokladjätten Marabou, där fler och fler aktörer kapar allt samarbete med chokladjätten.

Liseberg pausar

Konkurrenten Liseberg såg länge ut att behålla chokladmärket i sin nöjespark – men har under onsdagen gjort en helomvändning i frågan.

Alla inköp av Marabou pausas tills vidare.

– Frågan om Mondelez’s kopplingar till Ryssland är komplex, men berör också många djupt, det har vi stor respekt för, säger Lisebergs styrelseordförande Kurt Eliasson i ett pressmeddelande.

Ökat tryck på Gröna Lund

Lisebergs kovändning ökar trycket på Gröna Lund.

På nöjesparken i Stockholm säljs fortfarande chokladen, men nu kan Marabou stoppas även där.

Allt kommer att avgöras på ett blixtinkallat möte imorgon.

– Precis som Liseberg har flaggat för tittar vi också på den här frågan, säger Gröna Lunds informationschef Annika Troselius till P4 Stockholm.

Alla stora nöjesparker deltar

Hon bekräftar att det rör sig om ett extrainsatt möte. Sammankomsten är inte planerad sedan tidigare.

På mötet kommer hela Svenska Nöjesparksföreningen att delta, vilket inkluderar alla större nöjesparker i landet.

Annika Troselius håller med Kurt Eliasson om att det är en komplex fråga.

– Vi behöver hålla oss informerade, vi behöver föra en kontinuerlig dialog med alla våra leverantörer. Så även Marabou, eller Mondelez, i det här fallet, säger hon.

Svartlistad av Ukraina

Hittills har aktörer som SAS, SJ, Norwegian och Svenska fotbollslandslaget sållat sig till skaran som bojkottar Marabou.

Bakgrunden är att ägaren Mondelez har blivit svartlistad av Ukraina med anledning av att man fortfarande har verksamhet i Ryssland.

I koncernen ingår även exempelvis O’Boy, Philadelphia, Daim, Oreo och V6.

– Vi inser att detta är en emotionellt laddad fråga och respekterar omgivningens åsikter fullt ut, framhåller Mondelez i ett pressmeddelande.

Bolaget betonar även att det inte säljs Marabouprodukter i Norden som producerats i Ryssland och att inga varor heller exporteras till samma land.

Foto: Daniel S

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens – gör samma sak

2026 10 22

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen