Grekland akutstänger landets största turistmål

2024 06 12

Greklands mest besökta turistmål stängs omedelbart.

Beskedet kommer direkt från landets kulturdepartement på onsdagsförmiddagen och gäller omåttligt populära Akropolis i huvudstaden Aten.

Anledningen är att en värmebölja har slagit till mot staden som bedöms så pass allvarlig att den är farlig för allmänheten.

– Akropolis, Greklands mest besökta turistplats, kommer att stängas för allmänheten under onsdagens varmaste timmar när en värmebölja sköljer över landet, framhåller kulturdepartementet enligt nyhetsbyrån AP.

43 grader: Skolor stänger

Temperaturerna beräknas stiga till 43 grader på onsdagen och torsdagen.

Akropolis kommer att hålla stängt under hela eftermiddagarna.

– Åtgärden kan komma att förlängas, understryker departementet.

Även skolor i flera grekiska regioner har stängt kommande två dagar, inklusive i Aten, och landets arbetsdepartement har uppmanat folk i offentlig sektor att jobba hemifrån.

Detta beror också på de höga temperaturerna som nu drabbar Grekland.

Besöks av fyra miljoner

Värmeböljan är årets första som slår mot det populära turistlandet. Grekland kämpar regelbundet med höga sommartemperaturer och det föreligger mycket hög risk för bränder i Attika-regionen som omger Aten, betonar grekiska myndigheter.

Även förra året tvingades Akropolis stänga. Precis som nu var anledningen vädret när en värmebölja utan motstycke fick turistmagneten att hålla stängt i två veckor.

Nästan fyra miljoner besökare strömmade till Akropolis ifjol, vilket var nytt rekord. Dess popularitet har ökat delvis på grund av att turister anländer med kryssningsfartyg i hamnen Pireus nära Aten.

Trots bränder: vallfärdar till Rhodos

Förra året skakades Grekland av massiva skogsbränder på flera populära semestrar. Bland annat Rhodos drabbades hårt och flera hundra svenskar evakuerades från paradiset.

Och årets bränder har redan börjat rasa. I april började det brinna på Kreta på grund av en torr vinter. 

Trots det är både Rhodos och Grekland bland de mest populära charterdestinationerna i sommar.

– I synnerhet ser vi ett högt tryck på de grekiska öarna, säger Vings kommunikationschef Claes Pellvik i ett uttalande.

Didrik von Seth, vd på Svenska Resebranschföreningen, håller med.

– Just Rhodos går väldigt starkt för kommande säsong, säger han till Expressen.

Foto: A. Ischnopoulos

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


29 april 2026

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen