Google-sökningar avslöjar – de är mest oroliga för krig

2024 06 09

Statistik från Google visar vilka européer som oroar sig mest över krig och konflikter.

Den här helgen är det val till Europaparlamentet.

Det är ett EU som går till val under den mest spända tidsperioden på kontinenten på mycket, mycket länge.

Rysslands krig i Ukraina har skapat en allvarlig säkerhetssituation även för EU:s medlemsländer, och kriget i Gaza har ytterligare höjt konfliktnivån i världen.

I vissa europeiska länder är krig och konflikter den fråga som oroar allra mest – medan andra länder oroar sig mer över andra frågor, enligt en granskning från The Economist.

Oroar många européer

Inför det stundande EU-valet har tidningen tagit del av sökstatistik från Google, för att få reda på vilka frågor som är viktigast för väljarna.

Och sökstatistiken ger ett tydligt svar på var oron för krig och konflikter är som störst.

– Många européer oroar sig för konflikter som kriget i Ukraina och i Gaza. Människor i Estland och Lettland, nära Ryssland, har sökt efter detta mest, uppger The Economist.

Viktig fråga i Estland

Det är alltså Rysslands grannländer som, föga överraskande, tenderar att göra flest sökningar som tyder på oro för krig och konflikter.

Estland är för övrigt det land som ger mest stöd till Ukraina i förhållande till storlek, uppger SVT.

Landets premiärminister, Kaja Kallas, har gjort flera uppmärksammade uttalanden om sin syn på kriget i Ukraina.

På frågan om Estland har en plan B i händelse av en rysk seger i Ukraina, svarade hon nyligen:

– Vi har ingen plan B, för då skulle vi sluta fokusera på plan A, sade hon, enligt BBC.

Svenskar bryr sig om klimatet

I andra länder är det emellertid andra frågor som står i centrum inför EU-valet, åtminstone om man ska tro Googlestatistiken.

I länder som Tyskland och Italien har man sökt extra mycket på ord som har med levnadskostnader att göra, exempelvis ”inflation”, ”energipriser” och ”livsmedelskriser”.

Frågor som har med klimatet att göra hamnar i fokus i länder som Malta och länder som har långa kustlinjer, exempelvis Portugal, Spanien och Danmark. Även i Sverige tycks klimatfrågan vara något viktigare än i många andra länder.

Slutligen är pensionsfrågor extra viktiga i Rumänien och i Frankrike, om man ska tro söktrafiken från Google, uppger The Economist.

Foto: Solen Feyissa

Text: Redaktionen

S-ledaren: ”Det är helt sjukt – hela personalen har lämnat”

2026 02 27

Magdalena Andersson (S) är besvärad.

Socialdemokraternas partiledare menar att det finns problem med systemet för arbetskraftsinvandring.

Detta efter att S-ledaren gjort ett besök i Norrbotten som lämnade avtryck.

Där har man enligt Andersson tvingats stänga avdelningar på äldreboenden – på grund av att “hela personalen har utvisats”, rapporterar Dagens industri.

“Det är helt sjuk”

Det nuvarande systemet fungerar inte, menar hon.

S-ledaren anser att förändringar krävs – detta efter bland annat ett besök i Norrbotten.

– Där har man fått stänga avdelningar på äldreboenden för att hela personalen har utvisats. Det är helt sjukt, säger hon till Di.

“Fungerar inte”

S-ledaren menar vidare att regeringen och SD försöker komma åt fusk med arbetstillstånd på “ett väldigt stelbent sätt” – och pekar på just exemplet i Norrbotten.

– Det är uppenbart att det som gäller nu, där det är helt upp till arbetsgivaren att bestämma vilka som kommer i kombination med ett lönegolv, inte fungerar, säger hon.

Läs mer: Plötsligt besked om elpriserna – nu blir det ännu värre

25 procent

I Harads i Norrbotten har 25 procent av äldreboendenas personal försvunnit på två år.

Personalrekryteraren Marie Mattson är besviken.

– Det säger ”de måste integrera sig, de måste lära sig språket”. Mina medarbetare har gjort allt rätt och ändå hjälpte det inte, säger hon till SVT.

Skärpta regler

“Skärpta regler för arbetskraftsinvandring ska stoppa missbruket och stärka kontrollen”.

Så lät det från regeringen mot slutet av 2025.

– Arbetskraftsinvandringen till Sverige ska ske under rättvisa och ordnade former, sade migrationsminister Johan Forssell (M) då.

– Därför genomför regeringen nu en omfattande reform som sätter stopp för missbruk och stärker kontrollen. Med skärpta regler, nya straffbestämmelser och tydligare ansvar bygger vi ett system som skyddar kvalificerade arbetstagare och gynnar seriösa arbetsgivare.

Läs mer: ”Lägg av, skärp dig” – Sverige dundrar mot Trump

Foto: M. Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

”Inte en chans” – stort bakslag väntar Kreml

2026 02 27

Rysslands ekonomi står inför en tung smäll.

Sberbanks chef Herman Gref varnar för att den ryska rubeln väntas försvagas kraftigt under 2026.

Detta på grund av lägre betalningsbalansöverskott och minskade valutatransaktioner från Centralbanken, vilket kan bli ett stort bakslag för Putins ekonomi, rapporterar oberoende Moscow Times.

Förutspår kraftigt fall

Sberbanks chef Herman Gref förutspår ett kraftigt fall av rubeln.

När Centralbanken drar ner på sina valutatransaktioner och betalningsbalansens överskott krymper, kommer rubeln börja försvagas från andra kvartalet 2026, menar Gref.

– Jag ser i år inte en chans alls att ha en så stark rubel som förra året. Det är kontraproduktivt på alla tänkbara och otänkbara sätt, säger Gref.

Under 2025 stärktes rubeln nästan 45 % mot amerikanska dollarn, vilket gjorde den till den valuta som stärktes mest under året.

Överskottet i Rysslands betalningsbalans uppgick förra året till 41 miljarder dollar, medan Gref påminner om att det för 2026 endast förväntas ligga på cirka 10 miljarder dollar.

LÄS MER: Stor brist för vanliga ryssar – mardröm för Putin

Olika prognoser

Sberbanks officiella prognos för slutet av 2026 ligger på 85–90 rubel per dollar, men Gref själv är mer pessimistisk.

– Mina personliga förväntningar vid årsskiftet är plus-minus 95. Möjligen, beroende på omständigheterna, närmare 100, det kommer att bero på centralbankens politik. Så snart speglingarna minskar kommer rubeln att gå nedåt, förklarar han.

Finansminister Anton Siluanov meddelade nyligen att regeringen överväger en skärpning av budgetregeln med ett lägre baspris för olja, vilket kan minska Centralbankens valutautbud.

Detta kan ytterligare pressa rubeln nedåt.

Faktorer som påverkar rubeln

Centralbanken säljer stora mängder kinesisk valuta och guld på Moskva-börsen – ungefär 16,5 miljarder rubel per dag.

Det är mycket mer än normalt och har hjälpt rubeln att hålla sig stark.

Om detta stöd försvinner kan rubeln däremot bli svagare.

– Kombinationen av dessa faktorer gör att dollarkursen troligen kommer börja stiga från andra kvartalet. Hur snabbt den stiger är svårt att säga, mycket handlar om magkänsla, avslutar Gref.

LÄS MER: Orbán har panik – tvingas till nödåtgärd

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen