Google-sökningar avslöjar – de är mest oroliga för krig

2024 06 09

Statistik från Google visar vilka européer som oroar sig mest över krig och konflikter.

Den här helgen är det val till Europaparlamentet.

Det är ett EU som går till val under den mest spända tidsperioden på kontinenten på mycket, mycket länge.

Rysslands krig i Ukraina har skapat en allvarlig säkerhetssituation även för EU:s medlemsländer, och kriget i Gaza har ytterligare höjt konfliktnivån i världen.

I vissa europeiska länder är krig och konflikter den fråga som oroar allra mest – medan andra länder oroar sig mer över andra frågor, enligt en granskning från The Economist.

Oroar många européer

Inför det stundande EU-valet har tidningen tagit del av sökstatistik från Google, för att få reda på vilka frågor som är viktigast för väljarna.

Och sökstatistiken ger ett tydligt svar på var oron för krig och konflikter är som störst.

– Många européer oroar sig för konflikter som kriget i Ukraina och i Gaza. Människor i Estland och Lettland, nära Ryssland, har sökt efter detta mest, uppger The Economist.

Viktig fråga i Estland

Det är alltså Rysslands grannländer som, föga överraskande, tenderar att göra flest sökningar som tyder på oro för krig och konflikter.

Estland är för övrigt det land som ger mest stöd till Ukraina i förhållande till storlek, uppger SVT.

Landets premiärminister, Kaja Kallas, har gjort flera uppmärksammade uttalanden om sin syn på kriget i Ukraina.

På frågan om Estland har en plan B i händelse av en rysk seger i Ukraina, svarade hon nyligen:

– Vi har ingen plan B, för då skulle vi sluta fokusera på plan A, sade hon, enligt BBC.

Svenskar bryr sig om klimatet

I andra länder är det emellertid andra frågor som står i centrum inför EU-valet, åtminstone om man ska tro Googlestatistiken.

I länder som Tyskland och Italien har man sökt extra mycket på ord som har med levnadskostnader att göra, exempelvis ”inflation”, ”energipriser” och ”livsmedelskriser”.

Frågor som har med klimatet att göra hamnar i fokus i länder som Malta och länder som har långa kustlinjer, exempelvis Portugal, Spanien och Danmark. Även i Sverige tycks klimatfrågan vara något viktigare än i många andra länder.

Slutligen är pensionsfrågor extra viktiga i Rumänien och i Frankrike, om man ska tro söktrafiken från Google, uppger The Economist.

Foto: Solen Feyissa

Text: Redaktionen

JUST NU: Oväntat krav – privatisera svenskt landskap

2025 08 17

Nu kommer krav om en historiskt stor privatisering – av ett svenskt landskap.

Försök att reformera samepolitiken har misslyckats i flera år, och därför krävs nu drastiska åtgärder.

Det menar Adam Danieli från tankesmedjan Timbro i en debattartikel i DN.

Timbro föreslår nu att marken i Sápmi ska privatiseras – vilket skulle bli den största privatiseringen någonsin i Sverige, enligt debattören.

Kräver stor privatisering

Timbro och Adam Danieli menar att en misslyckad samepolitik har lett till åratal av problem och konflikter.

En av orsakerna bakom problemen är statens ägande av mark, menaren Timbro och Danieli.

Tankesmedjan Timbro kräver i sin rapport ”Befria Sápmi” stora liberala reformer för samernas bosättningsområde.

Bland annat kräver man alltså att marken i Sápmi ska privatiseras. Staten är formellt ägare till stora delar av fjällvärlden, skriver debattören.

– Den förvaltar omkring sex miljoner hektar mark – ett område större än hela Småland, Halland och Skåne tillsammans – belastad med vaga och eviga nyttjanderätter för samebyarna, skriver Adam Danieli i debattartikeln.

Detta leder till att förutsättningar i Sápmi är betydligt sämre än i övriga Sverige, menar han.

– Medan privata markägare i övriga Sverige fritt kunnat utveckla sin mark inom ett rättssäkert system, sitter Sápmi fast i ett kluvet ägande som inte kan förändras, anser Timbros debattör.

”Största någonsin”

Nu kräver Timbro en stor förändring. Debattören menar att statens ägande inte fyller någon funktion, utan lägger en ”död hand” över Norrlands inland.

– Marken bör överföras till samebyarna och inordnas i det fastighetsrättsliga systemet, så att den kan användas, överlåtas och utvecklas som annan mark i Sverige. Det skulle bli den största privatiseringen någonsin i Sverige – en historisk överföring av makt från staten till lokalsamhället, skriver Timbros Adam Danieli i debattartikeln.

Timbro kräver också en rad andra åtgärder, bland annat att man ska ”ge samebyarna äganderätt och näringsfrihet” samt ”avveckla Sametinget och renskötselmonopolet”.

Kommitté nedlagd

I vintras beslutade regeringen att den så kallade Renmarkskommittén skulle läggas ned, vilket sågs som ännu ett bevis för samepolitikens misslyckande.

– Det är tydligt att ett omtag behövs här, sade landsbygdsminister Peter Kullgren, enligt SVT.

Kommitténs ordförande Eric M. Runesson var dock besviken över beslutet, rapporterade kanalen.

Han tolkade nedläggningen som att politikerna var överraskade över det faktum att samebyarnas rätt är så omfattande.

– Det kanske inte leder till klang och jubelrop om man är ute efter att staten ska ha rådigheten över jakt och fiske, sade Runesson till kanalen.

Foto: Skogsfrun Wikimedia

Text: Redaktionen

Orbáns motståndare vädjar till Kreml

2025 08 17

Läget är oroligt i Ungern, och nu riktas en vädjan till Ryssland.

Ungerns premiärminister Viktor Orbán är en av Europas mest omstridda och kritiserade regeringschefer.

Men Orbáns framtida makt är långt ifrån säkrad.

Nu riktar Orbáns motståndare och Ungerns oppositionsledare en vädjan – till Kreml.

Vädjar – efter ord från rysk underrättelsetjänst

Den ungerske oppositionsledaren Peter Magyar vill ha försäkringar från Ryssland, rapporterar Reuters.

Magyar kräver ett löfte från Kreml om att Putinregimen inte ska blanda sig i den ungerska politiken inför valet nästa år. I valet kandiderar Magyar mot premiärminister Orbán, som av många uppfattas som Moskvavänlig.

Vädjan till Kreml kommer efter att rysk underrättelsetjänst gått ut med ett uppseendeväckande uttalande om Ungern och dess politiska opposition.

Den ryska underrättelsetjänsten hävdar i uttalandet att Magyar är ”lojal med globalistiska eliter”.

Samtidigt påstod man från ryskt håll att EU-kommissionen vill genomföra ett ”regimskifte i Ungern”, enligt nyhetsbyrån.

Dessa påståenden från rysk underrättelsetjänst skapar stor oro inom den ungerska oppositionen.

Och nu riktar Magyar alltså en vädjan till Kreml.

”Kräver försäkringar”

Magyar vill ha ett löfte från Kreml om att Putinregimen inte kommer att blanda sig i Ungerns politik.

– Jag kräver tydliga försäkringar om att Ryska federationen kommer att avstå från alla handlingar som kan anses vara inblandning i Ungerns inrikespolitik, inklusive desinformationskampanjer, cyberoperationer eller hot mot politiker och medborgare, skriver Peter Magyar i ett brev som har publicerats på Facebook, enligt nyhetsbyrån.

Peter Magyar leder partiet Tisza. Han har tidigare varit medlem i Orbáns parti, men hoppade av.

Opinionsmätningar visar att Tisza ligger före Viktor Orbáns parti Fidesz inför valet i Ungern nästa år.

Nu kräver Peter Magyar alltså att Ryssland respekterar Ungerns självständighet och inte blandar sig i politiken.

– Ungerns suveränitet och okränkbarheten i våra demokratiska processer kan inte förhandlas. Efterlevnad av dessa principer är minimikravet för ett meningsfullt bilateralt samarbete mellan våra länder, kommenterar Magyar, enligt nyhetsbyrån.

Foto: Philippe BUISSIN Europeiska unionen 2024 resp Ivan Shilov

Text: Redaktionen