Google-sökningar avslöjar – de är mest oroliga för krig

2024 06 09

Statistik från Google visar vilka européer som oroar sig mest över krig och konflikter.

Den här helgen är det val till Europaparlamentet.

Det är ett EU som går till val under den mest spända tidsperioden på kontinenten på mycket, mycket länge.

Rysslands krig i Ukraina har skapat en allvarlig säkerhetssituation även för EU:s medlemsländer, och kriget i Gaza har ytterligare höjt konfliktnivån i världen.

I vissa europeiska länder är krig och konflikter den fråga som oroar allra mest – medan andra länder oroar sig mer över andra frågor, enligt en granskning från The Economist.

Oroar många européer

Inför det stundande EU-valet har tidningen tagit del av sökstatistik från Google, för att få reda på vilka frågor som är viktigast för väljarna.

Och sökstatistiken ger ett tydligt svar på var oron för krig och konflikter är som störst.

– Många européer oroar sig för konflikter som kriget i Ukraina och i Gaza. Människor i Estland och Lettland, nära Ryssland, har sökt efter detta mest, uppger The Economist.

Viktig fråga i Estland

Det är alltså Rysslands grannländer som, föga överraskande, tenderar att göra flest sökningar som tyder på oro för krig och konflikter.

Estland är för övrigt det land som ger mest stöd till Ukraina i förhållande till storlek, uppger SVT.

Landets premiärminister, Kaja Kallas, har gjort flera uppmärksammade uttalanden om sin syn på kriget i Ukraina.

På frågan om Estland har en plan B i händelse av en rysk seger i Ukraina, svarade hon nyligen:

– Vi har ingen plan B, för då skulle vi sluta fokusera på plan A, sade hon, enligt BBC.

Svenskar bryr sig om klimatet

I andra länder är det emellertid andra frågor som står i centrum inför EU-valet, åtminstone om man ska tro Googlestatistiken.

I länder som Tyskland och Italien har man sökt extra mycket på ord som har med levnadskostnader att göra, exempelvis ”inflation”, ”energipriser” och ”livsmedelskriser”.

Frågor som har med klimatet att göra hamnar i fokus i länder som Malta och länder som har långa kustlinjer, exempelvis Portugal, Spanien och Danmark. Även i Sverige tycks klimatfrågan vara något viktigare än i många andra länder.

Slutligen är pensionsfrågor extra viktiga i Rumänien och i Frankrike, om man ska tro söktrafiken från Google, uppger The Economist.

Foto: Solen Feyissa

Text: Redaktionen

Regeringen Kristersson går ut i protest

2026 10 31

Sverige sätter ned foten gentemot EU.

På fredagen går regeringen Kristersson ut i protest. Ett brev med skarpa uppmaningar har idag levererats till EU-kommissionen.

I brevet vädjar regeringen om att se över viseringsreglerna för ryska idrottare. Protesten skickas inför att skid-VM ska hållas i Falun nästa år och efter att svenska skidförbundet krävt att ryska och belarusiska skidåkare stoppas från tävlingen.

– Inget har förändrats på marken. Ryssland bedriver fortsatt ett anfallskrig mot Ukraina. Att öppna upp för ryskt och belarusiskt deltagande i idrottsevenemang riskerar normalisera kriget. Idrotten ska inte bana väg tillbaka till internationell legitimitet för Ryssland, säger socialminister och idrottsminister Jakob Forssmed (KD).

"Det är stötande"

I det protestbrev Sverige lämnar över understryks att det “inte kan ske någon normalisering av ryskt och belarusiskt deltagande i internationell idrott så länge Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågår och Belarus fortsatt medverkar till kriget”.

Syftet med protesten är att snabbt få till nya regler som möjliggör att kunna neka idrottarna visum. Sverige vill också se gemensamma riktlinjer i EU för en mer restriktiv tillämpning av ansökningarna utifrån dagens regelverk.

– Medan ukrainarna förbereder sig för ännu en vinter av krig och ryska attacker förbereder sig ryska och belarusiska idrottare för internationella tävlingar i Europa. Det är stötande. Kriget är inte över bara för att det är mästerskap, säger migrationsminister Johan Forssell (M).

Andra läser: Chocksiffra för V i ny mätning

Ska tala med Norden

I september tidigare i år fattade det Internationella skidförbundet, FIS, beslut om att öppna för ryska och belarusiska åkare under neutral flagg. Sedan dess har 42 skidåkare från de två länderna fått klartecken att delta i VM i Falun.

– Eftersom det är beslutat måste vi rätta oss efter det, men det är inget beslut vi tycker är bra, säger Svenska skidförbundets generalsekreterare Pernilla Bonde till SVT.

Johan Forssell har tidigare meddelat att han kommer att ta upp frågan med de nordiska regerignarna.

– Vi ska se om vi kan göra någonting tillsammans i Norden för att gå före och begränsa möjligheten. Vi ser ju hur antalet turistvisum har ökat de senaste åren, sade han till Expressen förra veckan.

Idag kom också beskedet att Ryssland välkomnas tillbaka till ishockey-VM från och med nästa år.

Andra läser: Svensk biljätte kan tvingas stänga ner

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Historisk vädernyhet i Sverige – inte hänt sedan 1883

2026 10 30

Oktober har varit ovanligt varmt på många håll.

Den svenska vintern dröjer och temperaturerna har under den senaste månaden legat ovanligt högt för årstiden.

Den 20 oktober var en ovanlig dag, rent temperaturmässigt. Nikkaluokta, vid foten av Kebnekaisefjällen, var varmast i landet med 12,3 grader. Samtidigt slogs ett väderrekord i Karesuando, som noterade 11,0 grader samma dag.

– Det är den högsta temperaturen som har uppmätts i Karesuando så sent på året, uppger SMHI.

Började 1883

11 grader är den högsta temperaturen som uppmätts i mitten av oktober i Karesuando sedan mätningarna började för 143 år sedan.

– Sedan temperaturmätningarna med maximitermometer började 1883 har temperaturen nått 10 grader eller mer efter mitten av oktober vid endast fyra tidigare tillfällen, framhåller SMHI.

Läs också: Tusentals kan sägas upp – krisen växer

Flera platser

I Nikkaluokta var årets 12,3 grader den näst högsta temperaturen som uppmäts i mitten av oktober. 1964 nådde termometern 12,5 grader i slutet av oktober.

Ytterligare mätstationer har också noterat historiskt höga temperaturer under oktober. I Kvikkjokk-Årrenjarka var det 12,6 grader den 19 oktober.

– För att hitta en högre temperatur så sent på året behöver vi gå tillbaka 57 år till den 19 oktober 1969. Då uppmättes 14,3 grader, uppger SMHI.

Kiruna

I Kiruna, Lapplands största ort, uppmättes 10,7 grader den 20 oktober, vilket placerar sig som näst högsta temperatur så här sent på året.

Anledningen till de ovanligt höga temperaturerna i norra Sverige var ett högtryck som tryckte upp varm luft från Atlanten.

– Ett pärlband av stationer norr om polcirkeln nådde över 10 grader både den 19 och den 20 oktober, framhåller det svenska väderinstitutet.

– För några stationer i norra Lappland finns det få historiska motsvarigheter med så höga temperaturer så här sent på året. Därmed kan värmen i norr med lite god vilja ses som en lokalt sen brittsommar.

Läs också: Chocksiffra för V i ny mätning

Text: Redaktionen