Google-sökningar avslöjar – de är mest oroliga för krig

2024 06 09

Statistik från Google visar vilka européer som oroar sig mest över krig och konflikter.

Den här helgen är det val till Europaparlamentet.

Det är ett EU som går till val under den mest spända tidsperioden på kontinenten på mycket, mycket länge.

Rysslands krig i Ukraina har skapat en allvarlig säkerhetssituation även för EU:s medlemsländer, och kriget i Gaza har ytterligare höjt konfliktnivån i världen.

I vissa europeiska länder är krig och konflikter den fråga som oroar allra mest – medan andra länder oroar sig mer över andra frågor, enligt en granskning från The Economist.

Oroar många européer

Inför det stundande EU-valet har tidningen tagit del av sökstatistik från Google, för att få reda på vilka frågor som är viktigast för väljarna.

Och sökstatistiken ger ett tydligt svar på var oron för krig och konflikter är som störst.

– Många européer oroar sig för konflikter som kriget i Ukraina och i Gaza. Människor i Estland och Lettland, nära Ryssland, har sökt efter detta mest, uppger The Economist.

Viktig fråga i Estland

Det är alltså Rysslands grannländer som, föga överraskande, tenderar att göra flest sökningar som tyder på oro för krig och konflikter.

Estland är för övrigt det land som ger mest stöd till Ukraina i förhållande till storlek, uppger SVT.

Landets premiärminister, Kaja Kallas, har gjort flera uppmärksammade uttalanden om sin syn på kriget i Ukraina.

På frågan om Estland har en plan B i händelse av en rysk seger i Ukraina, svarade hon nyligen:

– Vi har ingen plan B, för då skulle vi sluta fokusera på plan A, sade hon, enligt BBC.

Svenskar bryr sig om klimatet

I andra länder är det emellertid andra frågor som står i centrum inför EU-valet, åtminstone om man ska tro Googlestatistiken.

I länder som Tyskland och Italien har man sökt extra mycket på ord som har med levnadskostnader att göra, exempelvis ”inflation”, ”energipriser” och ”livsmedelskriser”.

Frågor som har med klimatet att göra hamnar i fokus i länder som Malta och länder som har långa kustlinjer, exempelvis Portugal, Spanien och Danmark. Även i Sverige tycks klimatfrågan vara något viktigare än i många andra länder.

Slutligen är pensionsfrågor extra viktiga i Rumänien och i Frankrike, om man ska tro söktrafiken från Google, uppger The Economist.

Foto: Solen Feyissa

Text: Redaktionen

JUST NU: Historisk överenskommelse i Italien – tar efter Sverige

2025 11 16

Italien är på väg att införa en ny lag och på så sätt gå i Sveriges fotspår.

Efter att Italien gick till val 2022 blev Giorgia Meloni landets första kvinnliga premiärminister.

Giorgia Meloni, som är partiledare för högerpartiet Italiens bröder, går nu samman i en historisk överenskommelse med landets socialdemokratiska oppositionsparti, rapporterar Euronews.

Nytt lagförslag presenteras

Det nya lagförslaget är en samtyckeslag, likt den som Sverige införde 2018.

– Det här är ett viktigt steg framåt för den italienska brottsbalken, säger det socialdemokratiska partiets Michela Di Biase, rapporterar Euronews.

– Den här nya lagen representerar en stor kulturell förändring, eftersom vi alltför ofta har sett hur kvinnor tvingas rättfärdiga sig själva även när de utsätts för våld. Sex utan samtycke är våldtäkt.

I förslaget framgår att den som begår sexuella handlingar utan den andra personens fria samtycke kan dömas till uppemot tolv års fängelse.

LÄS OCKSÅ: Macron överraskar - stort lyft för Ukraina väntar

Den svenska samtyckeslagen

I Sverige infördes lagen om samtycke den 1 juli 2018.

– Det införs en ny sexualbrottslagstiftning som bygger på frivillighet. Syftet med det är bland annat att göra det tydligt att varje människa har en ovillkorlig rätt att själv bestämma över sitt sexuella umgänge, uppgav riksdagen i ett uttalande när beslutet hade fattats.

I samband med den nya lagen infördes också ett nytt brott i Sverige.

– Det infördes också ett nytt brott, oaktsam våldtäkt, som innebär att det ställs höga krav på att gärningspersonen försäkrat sig om att offret samtyckt och att offret inte befunnit sig i en särskilt utsatt situation, uppger Jämställdhetsmyndigheten.

Ibland svårt att följa

Ibland har samtyckeslagen varit svårtolkad för rättsväsendet, enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå.

– Vår studie tydliggör också att våldtäkt, och då särskilt våldtäkt utan våld, är ett brott som inrymmer särskilda utmaningar för rättsväsendet. Så långt vi kan se efter vår genomgång, handskas dock rättsväsendet överlag bra med dessa svårigheter och tillämpar reglerna i enlighet med lagstiftarens intentioner, säger Stina Holmberg på Brå, i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Putinallierad halverar sitt stöd - tung smäll för Ryssland

Foto: Michele Bitetto

Text: Redaktionen

JUST NU: 39 ryska soldater eliminerade i specialoperation

2025 11 16

Ukrainska styrkor har genomfört en försvarsoperation.

Det var igår som den framgångsrika operationen ska ha ägt rum.

– Ukrainska styrkor besegrar ryska soldater i högprecisionsoperation i Pokrovsk, uppger RBC-Ukraine, med hänvisning till ett uttalande av Ukrainas militära ledning.

Generalstaben uttalar sig

Den ukrainska militärens generalstab påstår att de ryska soldaterna desperat försöker tränga sig igenom försvarslinjerna, i förhoppningen att kunna rapportera några framgångar på slagfältet.

Men enligt Ukrainas militär står försvaret starkt.

– Försvarsstyrkorna fortsätter den defensiva operationen och genomför sök- och anfallsoperationer. Igår genomfördes en jakt och eliminering av fienden i området runt Pokrovsk, som en del av våra truppers insatser i riktning mot staden, uppger generalstaben i ett uttalande.

– Under striderna dödades 39 ryska ockupanter. Inkräktarna förlorade också vapen och militär utrustning.

”Ett steg mot fred”

I uttalandet framhålls också att den ukrainska militären fortsatt slår mot ockupanterna i regionen runt Zaporizjzja.

– Försvararna i södra Ukraina fortsätter att slå mot fiendens positioner. Varje eliminerad ockupant är ett steg mot en rättvis fred.

LÄS OCKSÅ: Macron överraskar - stort lyft för Ukraina väntar

Finlands president inte imponerad

Ryssland har knappt kommit någonstans sedan februari 2022.

Det påstår den finske presidenten Alexander Stubb till nyhetsbyrån AP.

Han jämför också den ryske diktatorn Vladimir Putin med Josef Stalin.

Stalin var Sovjetunionens ledare under andra världskriget och var med och besegrade Nazityskland och Adolf Hitler.

Den finske presidenten menar att Ryssland bara har gjort några mindre "territoriella vinster till ett enormt mänskligt pris”.

– Under andra världskriget nådde Stalin till Berlin på fyra år. Vi är nästan fyra år in i kriget, och Ryssland är långt ifrån Kiev och de kommer inte att hinna dit, säger Alexander Stubb, till AP.

LÄS OCKSÅ: Putinallierad halverar sitt stöd - tung smäll för Ryssland

Foto: E. Yagiz Soysal

Text: Redaktionen