Google-sökningar avslöjar – de är mest oroliga för krig

2024 06 09

Statistik från Google visar vilka européer som oroar sig mest över krig och konflikter.

Den här helgen är det val till Europaparlamentet.

Det är ett EU som går till val under den mest spända tidsperioden på kontinenten på mycket, mycket länge.

Rysslands krig i Ukraina har skapat en allvarlig säkerhetssituation även för EU:s medlemsländer, och kriget i Gaza har ytterligare höjt konfliktnivån i världen.

I vissa europeiska länder är krig och konflikter den fråga som oroar allra mest – medan andra länder oroar sig mer över andra frågor, enligt en granskning från The Economist.

Oroar många européer

Inför det stundande EU-valet har tidningen tagit del av sökstatistik från Google, för att få reda på vilka frågor som är viktigast för väljarna.

Och sökstatistiken ger ett tydligt svar på var oron för krig och konflikter är som störst.

– Många européer oroar sig för konflikter som kriget i Ukraina och i Gaza. Människor i Estland och Lettland, nära Ryssland, har sökt efter detta mest, uppger The Economist.

Viktig fråga i Estland

Det är alltså Rysslands grannländer som, föga överraskande, tenderar att göra flest sökningar som tyder på oro för krig och konflikter.

Estland är för övrigt det land som ger mest stöd till Ukraina i förhållande till storlek, uppger SVT.

Landets premiärminister, Kaja Kallas, har gjort flera uppmärksammade uttalanden om sin syn på kriget i Ukraina.

På frågan om Estland har en plan B i händelse av en rysk seger i Ukraina, svarade hon nyligen:

– Vi har ingen plan B, för då skulle vi sluta fokusera på plan A, sade hon, enligt BBC.

Svenskar bryr sig om klimatet

I andra länder är det emellertid andra frågor som står i centrum inför EU-valet, åtminstone om man ska tro Googlestatistiken.

I länder som Tyskland och Italien har man sökt extra mycket på ord som har med levnadskostnader att göra, exempelvis ”inflation”, ”energipriser” och ”livsmedelskriser”.

Frågor som har med klimatet att göra hamnar i fokus i länder som Malta och länder som har långa kustlinjer, exempelvis Portugal, Spanien och Danmark. Även i Sverige tycks klimatfrågan vara något viktigare än i många andra länder.

Slutligen är pensionsfrågor extra viktiga i Rumänien och i Frankrike, om man ska tro söktrafiken från Google, uppger The Economist.

Foto: Solen Feyissa

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Turkiet går in och hjälper Ryssland

2026 09 11

De ukrainska attackerna gör det allt svårare för Ryssland.

Problemen för den normalt så starka olje- och bränslenationen hopar sig.

Ryssland har under sommaren tvingats vända sig till flera olika länder för att få hjälp att hantera den stora bristen på bensin i landet. Nu kommer rapporter om att ytterligare länder går in och hjälper Ryssland, rapporterar Kyiv Independent.

– Ryssland har tvingadats importera bränsle från Sydkorea och köpa tillbaka bensin som raffinerats från sin egen råolja i Indien, uppger en färsk rapport från Center for Research on Energy and Clean Air, enligt tidningen.

Turkiet går också in

Motsvarande rapport från augusti avslöjade att Ryssland vänt sig till Indien för inköp av bränsle.

När nu rapporten för september släpps avslöjas att både Sydkorea och Turkiet har gått in med hjälp till ryssarna.

– Turkiet verkar ha börjat skeppa bensin till Ryssland, där de första lasterna anlände i september 2026, står det i rapporten.

– Ukrainska attacker mot Rysslands energiindustri har vänt på steken för världens en gång största oljeexportör.

Läs också: Sverige varnar två Natojättar – Ryssland står redo

Framgångsrika attacker

Ukrainas attacker mot den ryska energiproduktionen har varit framgångsrika, enligt rapporten. Det märks nu på Rysslands behov av att importera.

– Rysslands behov av att köpa bensin från ett raffinaderi i Indien och skeppa den halvvägs runt jorden med samma flotta som normalt exporterar har visat hur ukrainska drönarattacker påverkar den inhemska raffinaderikapaciteten, framhåller rapporten.

Varnar för Ryssland

Turkiet har flera gånger under Rysslands krig mot Ukraina uppmanat båda parterna att hålla attackerna på avstånd från turkiskt territorium. Detta med anledning av flera incidenter och attacker i Svarthavsområdet, där turkiska aktörer drabbats.

I början av augusti gick också Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering, ut och varnade för att Ryssland kan ta till kärnvapen i kriget.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, sade Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Läs mer: Säger upp alla anställda – har funnits sedan 1620

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ukraina får historiskt besked

2026 09 11

Ukraina och Kanada skakar hand om ett historiskt avtal.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Kanadas premiärminister Mark Carney har skrivit under ett historiskt partnerskapsavtal.

Avtalet sträcker sig över 100 år, rapporterar Kyiv Post.

Historiskt avtal undertecknat

Det historiska avtalet undertecknades på torsdagen i Calgary, där Zelenskyj och Carney inledde sitt bilaterala möte och ska gälla i 100 år.

Zelenskyj anlände till Kanada på onsdagen för ett tre dagar långt besök. Fokus ligger på att stärka relationerna mellan länderna, men också på försvar, energi och ytterligare stöd till Ukraina.

Efter mötet beskrev Zelenskyj förhandlingarna som ”mycket substantiella”.

Avtalet innebär en långsiktig satsning på samarbetet mellan Ukraina och Kanada. Samtidigt kommer beskedet i ett läge där Ukraina fortsatt utsätts för omfattande ryska robot- och drönarattacker.

LÄS MER: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Stärker Ukrainas luftförsvar

Kanada har även meddelat att landet kommer att bidra med ytterligare stöd till Ukrainas luftförsvar.

Zelenskyj lyfter särskilt fram behovet av luftförsvarssystem och robotar.

– I dag finns ett betydande beslut från Kanada. Ett mycket viktigt stödpaket för luftförsvaret, säger Zelenskyj.

– Det finns en stor brist på sådana system och robotar i världen.

Landet avsätter 350 miljoner kanadensiska dollar, motsvarande omkring 270 miljoner amerikanska dollar, för att köpa interceptormissiler till Ukrainas luftförsvar. Pengarna ska gå via JUMPSTART och bidra till att skydda ukrainska civila, infrastruktur och luftrum

Beskedet kommer samtidigt som Ukraina förbereder sig inför vintern och försöker stärka skyddet mot ryska luftangrepp.

Kanada ska dessutom bidra till Ukrainas energifond och ge 430 miljoner kanadensiska dollar i lånegarantier för Ukrainas inköp av naturgas inför vintern.

Ansluter till FREYJA

En annan viktig del av beskeden från mötet är Kanadas stöd till FREYJA, ett europeiskt program för försvar mot ballistiska robotar.

Kanada kommer att bidra med sin teknik till programmet, som har initierats och lanserats av det ukrainska försvarsföretaget FirePoint.

Målet är bland annat att utveckla alternativ till de amerikanska Patriot-systemen och bygga upp ett mer omfattande skydd mot luftburna hot.

FREYJA omfattar redan samarbete mellan Ukraina och flera europeiska länder, däribland Norge, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien, Sverige och Storbritannien.

LÄS MER: Ukraina slår till mot ryska hjärtat – första gången i kriget

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen