Godisbrist i Sverige – risk för tomma hyllor

2024 10 04

Många konsumenter har märkt av att utbudet av godis har minskat i svenska butikshyllor, och det riskerar att bli värre.

Svenskar älskar sitt godis.

Men på senare tid har även omvärlden börjat upptäcka det svenska godiset i allt högre utsträckning.

”Swedish candy” har länge trendat i sociala medier.

Och nu blir det allt svårare för svenska godistillverkare att hänga med i svängarna och erbjuda godis till alla, rapporterar SVT.

”Började ta slut i hyllan”

Den internationella trenden i sociala medier har även lett till att efterfrågan har ökat i Sverige.

Många svenska konsumenter har märkt att det har funnits färre smaker tillgängliga i butik på senare tid.

– När den här ”Swedish Candy”-trenden satte igång ordentligt så såg vi också att även i Sverige så började intresset gå upp ytterligare. Och då började det successivt ta lite slut i hyllan. Vi hann helt enkelt inte med att producera enligt den efterfrågan som fanns, säger Niclas Arnelin, ansvarig för konfektyr på Orkla som äger Bubs, till kanalen.

Halloween hotat?

Efterfrågan har ökat rekordartat, och globala leveranskedjor av svenskt godis pressas.

Från Bubs varnar man för att godisbristen kan pågå en lite längre tid.

Detta trots att företaget koncentrerar sig på att i första hand leverera godis till Sverige och Norden, trots en starkt ökad efterfrågan i USA och Asien.

– Hela vårt sortiment kommer inte att kunna vara tillbaka till Halloween, tyvärr, säger Nicklas Arnelin till kanalen.

Från Cloettas sida säger man dock att man är väl förberedda och att man klarar att möta efterfrågan.

Enorm ökning av exporten

Flera svenska godisproducenter har märkt av den kraftiga ökningen av efterfrågan.

Exporten har ökat med nästan 50 procent på kort tid, rapporterar TV4.

Flera fabriker har tvingats dra i nödbromsen för att i första hand kunna säkra efterfrågan på hemmamarknaden.

Exporten till USA har ökat med hela 255 procent, uppger kanalen.

Trenden ”Swedish Candy” i sociala medier visar inga tecken på att avta.

Trenden har uppmärksammats internationellt av bland annat Bloomberg, som skriver att influencers på TikTok har blivit ”besatta” och ”beroende” av skandinaviskt godis.

Även i Norge och Danmark har man märkt av en ökad efterfrågan.

Foto: Agnes Jostelius

Text: Redaktionen


19jan2026

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

–  Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar” 

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


19jan2026

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för amerikanska folket

2026 01 19

President Trumps handelstullar betalas nästan uteslutande av det amerikanska folket.

Det visar en ny kartläggning från det välansedda forskningsinstitutet Kiel Institute for the World Economy.

Enligt granskningen betalas Trumps tullar på importerade varor nästan uteslutande av amerikanska företag, deras inhemska kunder och i slutändan amerikanska konsumenter.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kielinstitutet.

”Konsumtionsskatt för amerikaner”

Enligt den omfattande studien betalas endast 4 procent av tullbördan av utländska företag.

Amerikanska importörer betalar 96 procent av tullavgifterna, och tvingas antingen minska sina intäkter eller höja priserna.

I slutändan drabbas konsumenter i USA, som tvingas betala för dyrare varor.

– Tullen fungerar inte som en skatt på utländska producenter, utan som en konsumtionsskatt för amerikaner, framhåller Kielforskarna Julian Hinz, Aaron Lohmann, Hendrik Mahlkow och Anna Vorwig.

LÄS MER: Tidigare Natochefen angriper Trump – ”Gangster”

”Minskade handelsvolymer”

Forskarna har främst fokuserat på Brasilien och Indien, vars export drabbades av höga och omfattande amerikanska tullar förra året. Efter att en tull på 50 procent trädde i kraft sänkte inte brasilianska exportörer sina priser i dollar i någon större utsträckning.

Ett liknande mönster observerades i Indien, som också drabbades av tullar på 50 procent.

Enligt forskarna finns det flera förklaringar till varför exportörerna inte bär en större del av kostnaderna. Det handlar bland annat om deras möjligheter att styra försäljningen till andra marknader.

– Anpassningen sker genom minskade handelsvolymer snarare än genom prissänkningar. Inför valet mellan att bibehålla marginalerna trots lägre försäljning eller att sänka marginalerna för att upprätthålla volymerna tycks de flesta exportörer föredra det förstnämnda, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen