ELKRISEN: Positiva nyheter från Svenska kraftnät

2023 01 18

Risken för att Sveriges hushåll ska drabbas av planerade strömavbrott har minskat.

Detta tack vare landets alla elkonsumenter, som tillsammans bidrog med en minskad elförbrukning på 8,2 procent i december jämfört med samma månad 2021.

Siffrorna är helt färska och kommer direkt från Svenska kraftnät, rapporterar Sveriges Radio.

– Risken för effektbrist minskar om vi kan hålla fast vid denna förbrukningsminskning de kommande vintermånaderna, framhåller Erik Ek, strategisk driftchef på myndigheten.

En och en halv kärnkraftsreaktor

För att sätta de 8,2 procenten i perspektiv kan det konstateras att minskningen motsvarar drygt lika mycket som vad en och en halv kärnkraftsreaktor producerar under normala omständigheter.

Allra störst var nedgången där priset också varit allra högst – det vill säga i elområde 4 i de allra sydligaste delarna av landet.

Där minskade elförbrukningen med 12,5 procent.

Uppmanade svenska hushåll

I december riktade statsminister Ulf Kristersson (M) en direkt uppmaning till svenska folket inför de sista veckorna av månaden, och betonade vikten av att svenska hushåll måste spara på elen.

Annars fanns risken för tillfällig bortkoppling, det vill säga planerade strömavbrott.

– Nu är det tid för att stötta, kraftsamla och spara, för att ta oss igenom en tid som är utomordentligt ansträngd, sade Kristersson på en presskonferens.

– Läget är relativt akut.

"Reell risk för bortkoppling"

Strax före jul påpekade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) att risken för strömavbrott var direkt påtaglig.

– Januari och februari är alltid utmanande och nu har vi en situation med reell risk för bortkoppling.

– Detta är inte ett försök att vara alarmistisk. Vi gör allt vi kan för att det inte ska bli så, men det är svårt att förbereda sig i efterhand, tillade Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar på samma pressträff som näringsministern.

Tonade ned

Risken tonades dock omgående ned av Ellevio, ett av Sveriges största elnätsbolag med nästan en miljon kunder.

– Det är en extrem åtgärd som vi aldrig har haft i Sverige. Det är en situation där efterfrågan på el överstiger tillgången eller förmågan att få fram el och elsystemet överbelastas, säger Jesper Liveröd, presschef på Ellevio, till P4 Värmland.

Foto: V. Anh

Text: Redaktionen

Plötslig vändning för svenska kronan

2026 03 07

Oroligheterna i Mellanöstern har lett till att den svenska kronan tappar mark.

Under det senaste året har den svenska kronan gått starkt mot den amerikanska dollarn.

Kronan har även stärkts gentemot euron under en tid.

Men i samband med oroligheterna i Mellanöstern har kronan plötsligt vänt nedåt gentemot dollarn igen.

Kronan tappar

Den 27 januari kostade en amerikansk dollar 8,77 kronor, enligt data från Marketwatch.

Idag kostar en dollar 9,22 kronor.

Det innebär att den svenska kronan har tappat över fem procent mot dollarn på drygt en månad.

Därför stärks dollarn

Sedan USA och Israel i lördags började attackera Iran har dollarn stärkts efter en längre nedgång.

Innan det var dollarn rejält ifrågasatt.

– Avdollarisering var ett stort samtalsämne under förra året och kanske till och med en del av året dessförinnan, säger Elisabeth Colleran, chef för teamet för statsobligationer i tillväxtmarknader på Loomis Sayles i Boston.

– Alla tittade åt andra håll. Folk frågar sig nu: Är den amerikanska dollarn verkligen en värdebevarare?

Läs mer: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Allt annat ner

Men i och med oroligheterna stärks nu dollarn.

– Men den här veckan ser vi att när vi har ökad volatilitet och ökad risk, så stiger dollarn definitivt, och alla valutor, inklusive euron, trycks ner, säger Colleran till CNBC.

“Dollarlikviditeten är kung”

Bas van Geffen, senior makrostrateg på Rabobank, säger att investerare nu tycks använda den amerikanska dollarn som en slags trygg hamn i de geopolitiska osäkerheterna.

– Det verkar finnas liten eller ingen möjlighet att undkomma. Traditionella säkra tillflyktsorter, såsom guld, spelar inte sin vanliga roll. Med tanke på den kraftiga uppgången i DXY-indexet verkar dollarlikviditet vara kung, säger van Geffen.

Läs mer: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Ryssland ger sig in i nytt krig

2026 03 06

Ryssland blandar sig i ytterligare ett krig.

Putinregimens krig i Ukraina har fått allvarliga konsekvenser även för det ryska samhället.

Trots det väljer Ryssland nu att ge sig in i ännu ett krig.

Möjliggör attacker

Ryssland ger ett aktivt stöd till Iran i dess krig med USA och Israel, rapporterar Washington Post.

Ryssland förser Iran med underrättelseinformation som hjälper dem att attackera amerikanska styrkor och mål i Mellanöstern, uppger tre tjänstemän med insyn i ärendet, enligt tidningen.

Sedan kriget inleddes i lördags har Ryssland delat med sig av information om platser där amerikanska tillgångar finns, enligt tjänstemännen.

Det handlar bland annat om uppgifter om var amerikanska krigsfartyg och flygplan befinner sig.

Amerikaner har dödats

Den exakta omfattningen av Rysslands aktiva stöd till Iran är okänd, men klart är att Putinregimen i direkt mening hjälper Iran att attackera amerikanska mål – en hjälp som Iran är beroende av i kriget, eftersom deras förmåga att lokalisera amerikanska mål har försämrats.

Under konflikten har sex amerikanska soldater dödats och ännu fler skadats i samband med en drönarattack i Kuwait på söndagen.

Iran har avfyrat tusentals drönare och hundratals missiler mot amerikanska militära anläggningar, ambassader och så vidare.

Ryssland, som har beskrivit USA:s attack mot Iran som en ”oprovocerad väpnad aggression”, stödjer nu alltså sin allierade. Detta trots tidigare uppgifter om att Kreml inte hjälper Iran eftersom de har fullt upp med kriget i Ukraina.

Enligt tjänstemännen har Ryssland hjälpt Iran ända sedan konflikten inleddes.

LÄS OCKSÅ: KREML: "Början på en era av fullständig kollaps"

Attackerat 2 000 mål

Den amerikanska underrättelsetjänsten CIA vill inte kommentera uppgifterna om Rysslands stöd till Iran. Inte heller Pentagon vill kommentera rapporten.

Samtidigt fortsätter USA och Israel att attackera Iran. Över 2 000 iranska mål har attackerats, inklusive uppskjutningsramper för ballistiska robotar, flera fartyg och platser med koppling till Irans högsta ledning.

– Den iranska regimen har fullständigt krossats, säger Vita husets talesperson Anna Kelly på en pressträff.

– Deras vedergällningsattacker med ballistiska robotar minskar i styrka för varje dag, deras flotta utplånas, deras produktionskapacitet raseras, och deras ombud utgör knappt något hot, fortsätter hon.

LÄS OCKSÅ: Rysk superhelikopter nedskjuten

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen