Glöggtillverkare uppmanar allmänheten – Häll ut glöggen!

2021 11 27

Med en månad till dagen före julafton går nu ett av Sveriges största glöggbolag ut med en oväntad uppmaning till alla glöggsugna svenskar – häll ut glöggen!

Familjeföretaget Saturnus i Malmö är en viktig spelare på den svenska dryckesmarknaden och inte minst vad gäller drycken glögg. Men nu kommer ett plötsligt meddelande lagom till första advent står för dörren.

Häll ut drycken

Saturnus går ut och uppmanar allmänheten att hälla ut glöggen av märket God Jul-glögg – och orsaken är att den inte smakar som den ska.

– Vi vill betona att glöggen inte är farlig att dricka, framhåller Saturnus som även betonar att uppmaningen om att hälla ut inte gäller all God Jul-glögg utan bara en liten omgång.

Särskild sifferkod

– Återkallelsen avser delar av en batch God Jul Glögg producerad 2021 med batchnummer L212102-4 mellan klockslagen 07:30-11:00. Batchnummer är den sifferkod som börjar med L i det vita fältet längst ned på baksidesetiketten. Det rör sig endast om flaskor ur ovan angiven batch och tidsram, förklarar Saturnus.

Dryckeskvalitén högsta prioritet

– Eftersom våra produkters kvalitet är av högsta prioritet har vi valt att återkalla delar av den berörda batchen.

Vi beklagar det inträffade och uppmanar kunder som har köpt batchnummer L212102-4 mellan klockan 07:30-11:00 att hälla ut produkten och reklamera via [email protected] alternativt kontakta kundtjänst, framhåller Saturnus.

Har 30 anställda

Familjeföretaget Saturnus AB i Malmö har såväl egenproducerade drycker som agenturprodukter. Företaget beskriver sig som en av väldigt få producenter av alkoholhaltiga drycker i Sverige och har även legotillverkning av spritdrycker. I sortimentet ingår bland annat Skärgårdssnapsar, Piratens Besk och Utö och mineralvattnen Evian, Aquador och Badoit. Saturnus grundades 1893 och har i dag 30 anställda.

Foto: Saturnus Nils Ingvarson Bli Studio

[yop_poll id="897"]

28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen