Glatt besked inför fredagsölen

2023 05 05

Den som dricker måttligt mår bättre.

Det indikerar en ny, stor undersökning från forskare vid det spanska universitetet i Murcia.

Forskarna har gjort en gedigen undersökning.

Över 30 000 personers drickvanor har kartlagts.

Resultatet är slående.

Personer som dricker måttligt visar upp en bättre mental och fysisk hälsa jämfört med personer som inte dricker alls.

– Nittio procent beskriver sin mentala hälsa som ”bra” jämfört med 80 procent av de som inte dricker, framhåller forskarna bakom studien.

Så definieras måttligt drickande

Forskarna definierar måttligt drickande för män som en starköl per dag eller sju starköl i veckan.  

För kvinnor definieras måttligt drickande som en halv starköl per dag eller 3,5 starköl i veckan.  

Individuell bedömning 

Ernesto De la Cruz-Sánchez är en av forskarna bakom studien.

Han anser att resultatet talar sitt tydliga språk.

– Personer som konsumerar öl visar upp en bättre fysisk och mental hälsa jämfört med nykterister och nyktra alkoholister.

Forskning har även visat att en låg konsumtion av alkohol kan förbättra hjärthälsan och immunförsvaret.

Att överkonsumera alkohol kan dock vara farligt för hälsan.

– Alkohol påverkar alltid din kropp. Hur mycket din kropp kan klara av är individuellt och varierar utifrån ditt hälsotillstånd. Riskbruk av alkohol innebär förhöjd risk för skadliga fysiska, psykiska och sociala konsekvenser, skriver vårdguiden 1177 på sin hemsida.

Flera fördelar med minskad konsumtion

Vårdguiden listar flera fördelar med att minska alkoholkonsumtionen:

- Bättre sömn (om du druckit alkohol somnar du lättare men sömnen försämras).

- Bättre omdöme och koncentrationsförmåga.

- Bättre minne.

- Bättre humör.

- Bättre relationer.

- Färre baksmällor, mindre huvudvärk och magproblem.

- Mer tid för fritidsintressen.

- Mindre risk för övervikt.

- Spara pengar.

- Minskad risk för olyckor.

- Minskad risk för högt blodtryck, cancer, leversjukdomar och skador på hjärnan.

Riskbruk

I Sverige definieras riskbruk av alkohol på följande vis:

- Fler än 9 standardglas per vecka om du är kvinna

- Fler än 14 standardglas per vecka om du är man

- Fler än 4 standardglas vid ett och samma tillfälle om du är man

- Fler än 3 standardglas vid ett och samma tillfälle om du är kvinna

Källa: Vårdguiden 1177

Foto: Kazuend

Text: Redaktionen

Ryska folket drar i nödbromsen – 50 procents skillnad

2025 12 19

Den första veckan i januari firar Ryssland nyår med pompa och ståt. Hela landet stängs praktiskt taget och många ryssar tar semester.

I år präglas dock perioden av stora oroligheter.  

Det kärva ekonomiska läget tvingar den ryska befolkningen att hålla hårt i plånboken.

Hushållen förväntas spendera i genomsnitt 14 000 rubel (175 dollar) under semestern – en minskning med nästan 50 procent jämfört med föregående år, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till en undersökning från marknadsanalystjänsten Avito. 

– Stigande inflation samt högre priser på mat, el och vatten och kläder tvingar konsumenterna att spara pengar, säger den ryske ekonomiprofessorn Alexander Safonov, enligt tidningen.

– Folk begränsar sina inköp och utgifter, inklusive utgifter till nyårsfiranden. Oavsett hur mycket man tjänar är den allmänna trenden att minska sina utgifter, fortsätter han.

LÄS MER: Varnar för attack 2027 – USA skickar vapen i rasande takt

Klassiska varan försvinner

Flera nyckelingredienser under det ryska nyårsfirandet har noterat kraftiga prisökningar – bland annat klassikern röd kaviar som numera blivit en lyxvara för de flesta hushåll.

– Den kommer bara finnas som ett ”symboliskt inslag” i många hem, berättar Alexander Safonov.

Enligt professorn blir årets nyårsmenyer bli betydlig glesare än tidigare.

– För många familjer kommer högtidsmåltiderna att begränsas till traditionella rätter som sallad Olivier, ett litet urval av drycker och billiga grönsaker och frukt, säger han.

Sallad Olivier, också känd som rysk sallad, är en klassisk rätt i Ryssland. Den består huvudsakligen av potatis, ägg och majonnäs.

LÄS OCKSÅ: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Foto: V. Adutskevich

Text: Redaktionen

Dystert besked för tre av fyra pensionärer

2025 12 19

– För tre av fyra svenskar lönar det sig inte alls eller knappt i pensionskuvertet att ha arbetat och slitit ett helt liv. Så ska det inte behöva vara.

Det säger Maria Larsson, förbundsordförande vid intresseorganisationen SPF Seniorerna, till tidningen Senioren.

Larsson hänvisar till en färsk sammanställning från SPF som visar att en medianpensionär med ett långt arbetsliv inte har högre inkomst än en person som aldrig har arbetat, men som får full garantipension och fullt bostadstillägg.

Här är SPF:s beräkningar:

- Person med full garantipension och maximalt bostadstillägg (7 290 kronor). Pensionen uppgår till 17 774 kronor efter skatt. (Bostadstillägget är skattefritt).

- Person född 1945 som arbetat i ett låglöneyrke med en slutlön på 27 100 kronor. Pensionen uppgår till 15 671 kronor.

- Person född 1950 som arbetat som sjuksköterska med en slutlön på 46 500 kronor. Pensionen uppgår till 22 418 kronor.

Enligt SPF:s beräkningar krävs en månadslön på omkring 50 000 kronor för att uppleva att det har lönat sig ekonomiskt att ha arbetat ett helt yrkesliv. 

Ska se över grundskyddet

I maj meddelade riksdagens pensionsgrupp att grundskyddet inom det allmänna pensionssystemet ska ses över. I dag består grundskyddet av garantipensionen och ytterligare fyra skattefinansierade förmåner som syftar till att komplettera en otillräcklig inkomstgrundad pension. Det handlar om bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och inkomstpensionstillägg.

LÄS MER: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Svaret: Krävs mer

SPF välkomnar översynen av grundskyddet, men vill se ytterligare åtgärder.

– Det är positivt att Pensionsgruppen tagit till sig av den kritik som kommit från bland annat SPF Seniorerna – politiska stödåtgärder har inneburit att grundskyddet har förlorat sitt syfte, numer har 7 av 10 pensionärer statliga bidrag utbetalda och det lönar sig inte att ha arbetat ihop sin pension. Därför behövs ett effektivt och överblickbart grundskydd med tydliga mål, säger förbundsordförande Eva Eriksson.

– Men en översyn av grundskyddet är inte tillräckligt. Tillkomsten av nya och höjda bidrag de senaste åren är en respons på att inkomstpensionen blir alldeles för låg för alldeles för många. Det är därför avgörande att politiken också fattar beslut om högre inkomstpension för dagens och framtidens pensionärer – det måste löna sig att ha arbetat. Vi menar också att en utredning av grundskyddet bör vara offentlig och inte hållas inom Pensionsgruppens väggar, tillägger hon.

LÄS OCKSÅ: Raseri mot storkedja – jupyntet var “stötande”

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen