Glatt besked för Sveriges storbanker

2023 04 27

Swedbanks rörelseresultatet – ett mått på vinstmarginalen före räntor och skatter – steg till 10 977 miljoner kronor under första kvartalet av 2023.

En markant ökning jämfört med motsvarande period i fjol. Då landade siffran på 6 206 miljoner kronor.

Den bidragande orsaken till den kraftiga ökningen är räntenettot – det vill säga intjäningen från in- och utlåningen.

Bankens räntenetto har stigit med 77 procent på ett år till cirka 12 miljarder kronor.

– I det här kvartalet så står Swedbank starkt. Vi har levererat en vinst på 9,7 miljarder kronor och en avkastning på eget kapital på 17,0 procent. Det är ett mycket starkt resultat, säger Swedbanks vd Jens Henriksson till SR Ekot.

Nordea lyfter

Nordea har även presenterat sina resultat för det första kvartalet av 2023.

Banken går oväntat starkt.

Nordea rörelseresultat har ökat med 34 procent sedan första kvartalet av 2022. Nettovinsten har stigit från 1 091 miljoner euro till 1 499 miljoner euro.

I likhet med Swedbank steg Nordeas räntenetto kraftigt. Det landade på 1 765 miljoner euro. En ökning med 35 procent på ett år.

– Det är glädjande att kunna presentera ytterligare ett starkt resultat för första kvartalet, trots det försämrade konjunkturläget. Vi fortsatte att generera stabila affärsresultat vilket understöddes av vår finansiella styrka.

– Rörelseresultatet ökade med 34 procent jämfört med föregående år och avkastningen på eget kapital förbättrades till 17,1 procent, från 12,6 procent, säger bankens vd Frank Vang-Jensen i ett pressmeddelande.

Höga räntevinster

Även SEB och Handelsbanken redovisar höga räntevinster.

Handelsbankens räntenetto har ökat med nästan 70 procent till 11,5 miljarder kronor på ett år.

SEB redovisar ett lyft på 60 procent till 11,3 miljarder kronor.

I går, onsdag, höjde Riksbanken styrräntan från 3,0 till 3,5 procent.

Banken flaggade samtidigt för ytterligare en höjning med 0,25 procentenheter i juni eller september.

Foto: Swedbank Group 

Text: Redaktionen

Ny kontroll införs på alla flygplatser i EU – många vill inte resa längre

2025 05 20

Ett automatiserat registreringssystem för alla som reser till eller ut från unionen ska införas.

Det inkluderar bland annat ansiktscanning och avlämnande av fingeravtryck, rapporterar Euronews.

Dessutom ska resenärerna  scanna sina pass, samt övriga resedokument, vid en självbetjäningskiosk varje gång de passerar en EU-gräns.

Resenärens namn, biometriska uppgifter, samt datum och plats för in- och utresa ska lagras tillsammans med ansiktsfotot och fingeravtrycken i tre år efter varje resa.

Polisen bekräftar

Det nya systemet, som kallas Entry Exit System (EES), har varit på gång under ett par års tid. Planen var en lansering i höstas, men har flera gånger skjutits upp.

Senaste budet efter att EU kom överens om saken i mars är att systemet ska kunna tas i bruk i oktober 2025. 

Polisen i Sverige har bekräftat planerna.

– Syftet med systemet för in- och utresa är att göra det lättare att identifiera resenärer som försöker resa in i eller ut ur Schengenområdet med falska identiteter eller pass, samt de som har stannat kvar längre än sin tillåtna vistelse i Schengenområdet, framhåller myndigheten.

Har kritiserats

Enligt EU kommer systemet att bidra till att förebygga, upptäcka och bekämpa såväl identitetsbedrägerier som terroristbrott och andra allvarliga brott.

Men det finns kritik.

Var femte brittisk resenär skulle bli “avskräckt” från att resa in i EU under dessa förutsättningar, enligt en undersökning från Co-op Insurance. Dessutom har nästan hälften inte hört talas om de nya reglerna för medborgare utanför EU.

Finns liknande system redan idag

Redan idag finns ansiktscanning på flera flygplatser, bland annat i Italien, vilket gör det möjligt att ersätta pass och annan pappersdokumentation med tekniken, enligt Euronews.

Systemet kallas för “Faceboarding” och har även testats i Finland och Norge. 

Valérre Viale, produktchef på reseteknikföretaget Amadeus, menar att de nya digitala resehandlingarna  kan vara det mest revolutionerande sedan e-biljetten blev en grej för över 20 år sedan, rapporterar The Times.

Foto: Y. Alfuhigi resp Chris F

Text: Redaktionen

Massprotest i Sverige – över 100 000 har skrivit på

2025 05 20

Bakom protestlistan står medlemmar ur Pensionärernas riksorganisation, PRO. 

Under tisdagen planeras dessutom en organiserad demonstration mitt på Mynttorget i Stockholm.

Bakgrunden är regeringens förslag om att höja gränserna för det så kallade högkostnadsskyddet för läkemedel.

Ett förslag som möts av skarp kritik och oro från pensionärer och patientorganisationer, enligt PRO som varnar för konsekvenserna.

– Regeringen spelar roulett med folkhälsan. Om pensionärer inte har råd att ta ut sina mediciner är risken överhängande att de blir sämre och i stället tvingas söka vård på akuten, säger Åsa Lindestam, ordförande PRO, i ett uttalande.

Beslut väntas på torsdag

PRO kallar förslaget för en försämring som innebär att en patient som når frikortsgränsen skulle ha betalat 900 kronor mer än idag under ett års tid, om förslaget går igenom.

På torsdag sker omröstningen i riksdagen.

Nu vädjar pensionärerna i ett brev till regeringen och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) att “dra i nödbromsen”.

– Det här är sista chansen innan riksdagen beslutar. Konsekvenserna är inte tillräckligt utredda, säger Åsa Lindestam.

Skarp kritik

Enligt kritikerna riskerar förslaget att strida mot FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 

Det finns också en sedan tidigare utfärdad rekommendation från Myndigheten från samhällsskydd och beredskap, MSB, om att ha minst en månads förbrukning av receptbelagda läkemedel till förfogande. 

En beredskapsåtgärd som nu äventyras för äldre, enligt PRO.

LÄS MER: Riksbanken varnar svenskarna – “Är helt falskt”

Ministern: krävs för långsiktig finansiering

Regeringen har pekat på att det är nödvändigt att öka kostnaderna i statens budget för läkemedel. Skälet är att “säkerställa att alla patienter får tillgång till de behandlingar de behöver", understryker Acko Ankarberg Johansson.

– Men det kräver också att patienternas egenavgift behöver höjas för att klara en långsiktig finansiering. Regeringen kommer att följa utvecklingen noggrant utifrån patientens perspektiv eftersom läkemedel är en väsentlig del av hälso- och sjukvården, säger sjukvårdsministern.

Regeringen har också flaggat för att högkostnadsskyddet “är av yttersta vikt för att läkemedel och förbrukningsartiklar ska vara tillgängliga för alla som behöver det”.

– Samtidigt måste systemet för högkostnadsskyddet bidra till en hållbar finansiering av dessa varor. Statens kostnader för läkemedelsförmånen har ökat med 49 procent från 2012 till och med 2024, utifrån 2024 års penningvärde, medan motsvarande ökning för patientens egenavgift har varit 17 procent under samma period, framhåller regeringskansliet i ett uttalande.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen