Glatt besked för regeringen

2023 03 03

Regeringen och Sverigedemokraterna vill satsa stenhårt på ny kärnkraftverk i Sverige.

Samtidigt kan det dröja innan ny kärnkraftverk blir verklighet. Processen kan vara invecklad och lång. 

Men nu kommer ett glatt besked för högerstyret.

År 2030 kan ett nytt kärnkraftverk stå klart i Studsvik utanför Nyköping.

I alla fall om Blykalla, bolaget bakom projektet, får bestämma.

Bolaget är optimistiska och satsar stenhårt på sin teknik.

Blykalla vill massproducera små modulära reaktorer (SMR) som kyls med smält bly i stället för med vatten.

Tidsplanen är utstakad.

År 2028 ska en forskningsreaktor stå klar och 2030 ska kommersiella kärnreaktorer vara på plats, rapporterar SVT Nyheter.

– Möjligtvis behöver vi behöva göra vissa förändringar i vårt koncept för att få tillstånd, men att vi kommer att få det är jag ganska övertygad om, säger Blykallas tekniska chef och medgrundare Janne Wallenius till tv-kanalen.

Massproduktion

Bolagets plan är att massproducera SMR:er.

Det första steget blir att bygga en forskningsreaktor.

–  Vi vill undersöka möjligheten att bygga vår forskningsreaktor på Studsvik, eftersom de har rätt typ av tillstånd för att bygga sådana anläggningar. Det är ett unikt tillstånd, jag känner inte till någon annan plats i västeuropa som har det, säger Janne Wallenius till SVT.

Om Blykallas tidsplan går i lås blir bolaget först med att bygga ny kärnkraft i Sverige.

Statliga Vattenfall har tidigare meddelat att man avser att nya små kärnreaktorer ska tas i bruk i början på 2030-talet.

Lägre kostnad

Små modulära reaktorer har många fördelar jämfört med andra typer av kärnreaktorer.

Det framhåller Pär Olsson, professor i kärnenergiteknik på KTH.

– Dels storleken, SMR är helt enkelt mindre än stora, vanliga reaktorer. Men framför allt att de är modulära. De kan fraktas från en fabrik i olika beståndsdelar och sättas upp på plats. Traditionella kärnreaktorer måste byggas direkt på platsen, modulära reaktorer kan tillverkas på löpande band och därmed massproduceras till en lägre kostnad, säger han till sajten Ingenjören.

Foto: Armin Dröge resp Elima Mwinyipembe Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Republikaner tvärvänder i kärnfrågan – trendbrott efter fyra år

2025 07 11

Republikaner tvärvänder i en av partiets absoluta kärnfrågor.

President Donald Trump vann valet 2024 bland annat för att många väljare var djupt oroade över invandring och migration.

Men nu ser många amerikaner ut att ha tvärvänt i frågan.

Även bland republikaner syns ett tydligt trendbrott, enligt en ny undersökning.

Vänder en fyraårig trend

En ny undersökning från Gallup visar en stor minskning i andelen republikaner som vill att invandringen till USA ska minska, rapporterar Newsweek.

Det rör sig om en stor förändring – från 88 procent 2024 till 49 procent i juni 2025.

Samtidigt ökar också andelen republikaner som anser att invandringen medför positiva effekter för USA.

Enligt opinionsinstitutet rör det sig om ett betydande trendbrott.

– Dessa förändringar vänder en fyraårig trend av ökande oro kring invandring som började 2021 och återspeglar förändringar bland alla större partigrupper, kommenterar Gallups Lydia Saad, enligt tidningen.

Heta känslor 2024

Förändringen syns inte bara bland republikaner, utan även bland amerikaner i stort. 2024 vill 55 procent av amerikanerna att invandringen skulle minska. Nu har den siffran sjunkit till 30 procent.

Den stora förändringen kan bero på att 2024 var ett valår som rörde upp starka känslor och åsikter om bland annat invandring, och det fanns en stor frustration avseende Joe Bidens sätt att hantera frågan.

Redan under 2024 hade invandringen dock börjat minska, vilket den har fortsatt att göra under Trumps tid i Vita huset.

Bland republikaner är stödet för Donald Trumps politik fortfarande starkt, även i invandringsfrågan, vilket också bekräftas i Gallups undersökning.

Oron har minskat

Ändå visar undersökningen alltså att många republikaner har blivit mindre skeptiska till invandring den senaste tiden. Det kan bero på att den allmänna oron över frågan har minskat.

– Ökningen av illegala gränsövergångar under Biden-administrationen utlöste ökad allmän oro över invandring och ökat krav på strängare tillämpning. Trump-administrationens snabba och synliga reaktion verkar ha avvärjt den oron, särskilt bland republikaner, säger Gallups Lydia Saad, enligt tidningen.

– Som ett resultat har amerikanernas attityder till invandring i stort sett återgått till hur de var före den senaste ökningen vid gränsen, tillägger hon.

Foto: Dyana Wing So

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Trump stoppas – får inte hålla prestigefyllt tal

2025 07 11

Donald Trump kan stoppas från att hålla ett prestigefyllt tal.

President Trump kommer att göra ett statsbesök i Storbritannien i september.

När Frankrikes president Emmanuel Macron besökte de brittiska öarna tidigare i veckan, bjöds han in till att hålla tal inför det brittiska parlamentet.

Men Donald Trump kan stoppas från att tala till parlamentet vid sitt besök, enligt brittiska medieuppgifter.

Kan stoppas från att tala

Ingen formell begäran har lämnats in om att Donald Trump ska tala inför Storbritanniens parlament, rapporterar Sky News.

Mycket tyder på att presidenten inte kommer att få det privilegiet, enligt kanalen.

Många i Storbritannien, däribland parlamentsledamöter, vill inte att Trump ska få tala.

Och det kan finnas ett sätt att undvika det utan att det uppstår diplomatiska pinsamheter, enligt kanalen.

Parlamentet har nämligen uppehåll under delar av september, vilket kan anges som skäl till att Trump inte får tala, trots att exempelvis Macron har fått göra det.

”Glad att se Macron – inte Trump”

En av dem som inte vill se Trump i parlamentet är Labours parlamentsledamot Kate Osborne, som redan i april skrev till talmannen och vädjade om att Trump inte skulle inbjudas till att tala.

– Jag var glad att se Macron här men känner väldigt annorlunda inför Trump, säger hon, enligt kanalen.

– Trump har gjort några mycket obekväma och oroande kommentarer om den brittiska regeringen, demokratin, Mellanöstern, särskilt kring jämställdhet och, naturligtvis, Ukraina, menar Kate Osborne.

– Så jag tror att det finns många anledningar till varför vi, när vi tittar på ett statsbesök, bör titta på varför de ges det privilegiet. För det är naturligtvis ett privilegium för någon att komma och tala till båda kamrarna, anser parlamentsledamoten.

”Ingår inte automatiskt”

Från talmannens kansli har det kommit ett svar där det understryks att man inte automatiskt blir inbjuden att tala inför parlamentet vid ett statsbesök.

– Formella tal till båda parlamentskammarna ingår inte automatiskt i resplanen för ett sådant statsbesök. Huruvida en utländsk statschef talar till parlamentet, under ett statsbesök eller på annat sätt, är en del av planeringsbesluten, heter det i meddelandet.

Det är dock fortfarande oklart huruvida Trump kommer att få tala eller inte. Vid sitt tidigare statsbesök i Storbritannien 2019 talade han inte till parlamentet.

Det är fortfarande inte bestämt när i september Donald Trumps statsbesök kommer att äga rum.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen