JUST NU: Glatt besked för regeringen och SD

2023 03 28

Regeringen och SD satsar stenhårt på ny kärnkraft i Sverige.

Tidöpartierna vill se en utbyggnad av befintlig kärnkraft och en återstart av stängda reaktorer har även bollats upp som en nödvändig åtgärd för att öka Sveriges framtida energiproduktion.

Regeringsunderlaget vill dessutom bygga ny kärnkraft i Sverige.

– Förutsättningar för investeringar i kärnkraft ska stärkas genom särskilda statliga kreditgarantier som uppgår till 400 miljarder kronor, framhåller partierna i Tidöavtalet.  

Ökat stöd

Nu kommer ett glatt besked för regeringens och SD:s kärnkraftsplaner.

Opinionen har svängt kraftigt i synen på kärnkraft.

– De som vill satsa långsiktigt på kärnkraften är nu nästan dubbelt så många som de som vill avveckla, rapporterar DN med hänvisning till ny statistik från SOM-institutet.

Sex av tio vill bygga nya reaktorer

Undersökningen visar att sex av tio svenskar ser kärnkraft som en långsiktig energikälla i Sverige.

Närmare 60 procent stödjer planerna på att bygga nya kärnreaktorer, eller åtminstone ersätta de gamla med nya, rapporterar DN.

Nya satsningar

Stödet för nya satsningar på kärnkraft inom de närmaste fem till tio åren har även ökat kraftigt.

Under de första 20 åren av 2000-talet svarade drygt 10 procent att de ville se närliggande satsningar på ny kärnkraft.

I dag har den siffran ökat markant till 40 procent.  

Stödet för kärnkraft är som störst hos män och högerväljare.

–  Det faktum att de konservativa partierna drev frågan om kärnkraft i valrörelsen har rimligen påverkat opinionen i den riktningen. Men det är klart att vi har också haft en situation med skenande energipriser och då är det naturligt att många frågar sig vad vi har för lösningar, säger Björn Rönnerstrand, statsvetare på SOM-institutet, till DN.

Stadig ökning

Kärnkraftsstödet har ökat stadigt i Sverige de senaste åren.  

Andelen som har en positiv inställning till kärnkraft har ökat med hela nio procentenheter under 2022 jämfört med föregående år.

2021 svarade 22 procent att de har en positiv inställning till kärnkraft. Ett år senare svarar 31 procent ja på samma fråga, enligt SOM-institutets mätning.

På två år har stödet mer än fördubblats – 2020 svarade endast 14 procent att de har en positiv inställning till energislaget.

Foto: Kristdemokraterna, Moderaterna, Liberalerna, Sverigedemokraterna

Text: Redaktionen


Krigsfartyg i Östersjön attackerat

2026 03 25

Ett ryskt örlogsfartyg har träffats av ukrainska drönare.

Uppgifterna kommer tidigt på onsdagseftermiddagen.

Ukraina har genomfört en stor drönarattack på onsdagen och träffat flera ryska måltavlor.

Bland måltavlorna som har träffats finns ett ryskt örlogsfartyg i Östersjön, rapporterar Kyiv Independent.

Ryskt fartyg träffat

Ukrainska styrkor har skadat ett ryskt fartyg i Östersjöhamnen Viborg i samband med en omfattande drönarattack.

Attacken är det första kända framgångsrika tillslaget mot ett rysk militärt fartyg i Östersjön, nästan 1 000 kilometer från ukrainskt territorium. 

Fartyget, som av generalstaben identifierats som “Purga” och som drivs av den ryska säkerhetstjänsten FSB:s gränsbevakningssektion, låg dockat vid stadens skeppsvarv när det träffades.

Bilder visar

Bilder som publicerats på Telegram visar ett fartyg som kantrat på sidan bland andra större båtar som ligger dockade i hamnen. 

Enligt den ukrainska generalstaben kan Purga, som tillhör en fartygsklass byggd vid varvet känd som Projekt 23550, fungera både som isbrytare och som ett ordinarie örlogsfartyg. 

Enligt det ryska sjöfartsorganet Paluba kostar ett sådant fartyg omkring 18 miljarder rubel – motsvarande 222 miljoner dollar eller strax över två miljarder svenska kronor.

Hävdar: "300 miljoner dollar" 

Anton Gerashchenko, tidigare rådgivare till Ukrainas inrikesminister, kommenterar attacken i ett inlägg på X.

Enligt honom rör det sig om en massiv prestigeförlust för Ryssland.

– Den kostar ungefär 300 miljoner dollar, skriver Gerashchenko om fartyget.

Läs mer: Gulfstat uppmanar Trump: ”Avsluta inte kriget”

Efter enorma ryska attacken

Ukrainas stora drönarattack kommer efter att Ryssland under de senaste dygnen avfyrat hundratals drönare och missiler.

– Det ukrainska flygvapnets talesperson, överste Jurij Ihnat, uppgav att ryska styrkor avfyrade samtliga sju ballistiska robotar mot områden relativt nära frontlinjen i oblasterna Zaporizjzja och Poltava, och att de ukrainska styrkorna inte kunde skjuta ner robotarna, uppger tankesmedjan ISW.

541 av 556

Ukraina lyckades bättre med att skjuta ner drönarna.

– Ukrainska styrkor sköt ner 541 av de 556 stridsdrönare som avfyrades under dagen.

Läs mer: LARMET: Kina förbereder sig för storkrig

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine Telegram

Text: Redaktionen


25 mars 2026

Ryssland hotar Sverige – kan skicka in allt

2026 03 25

Rysslands utrikesdepartement går till skarpt angrepp mot Sverige.

Sverige har i närtid bordat och beslagtagit två fartyg som misstänks tillhöra den ryska skuggflottan.

Och genom agerandet mot Sea Owl 1 och Caffa vill Kustbevakningen skicka en signal.

– Vi räknar med att vi förr eller senare får ut vårt budskap. På våra vatten är de inte välkomna, säger myndighetens biträdande operativa chef Daniel Stenling, till DN.

Ryssland rasande

Sverige är inte ensamt om att slå till mot fartyg från den ryska skuggflottan.

Flera europeiska länder har gått samma väg, vilket nu får Ryssland att rasa.

– Europeiska länder som Frankrike, Sverige och Finland agerar ostraffat när de stoppar fartyg som de anser vara oönskade och eskorterar dem till sina hamnar, uppger Rysslands utrikesdepartement i ett uttalande, rapporterar TV4.

Hotar Sverige

Det ryska uttalandet stannar inte där.

Nu riktar Moskva också ett hot, bland annat mot Sverige, om att tillslagen mot fartygen inte kommer lämnas obesvarade.

Ryssland är beredda att skicka in alla åtgärder som behöver för att slå tillbaka sådana aktioner.

– Sådana aktioner av sjöröveri och laglöshet kommer inte att bli obesvarade från vår sida, inklusive genom användning av alla nödvändiga medel, dundrar det ryska utrikesdepartementet.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare går i taket – efter Ulf Kristerssons uttalande

Kommer fortsätta

Beskedet från den svenska kustbevakningen är att fartygen inte uppfyller de krav som finns i havsrättskonventionen från FN.

Certifikat, försäkringar, underhåll och kompetent besättning saknas, menar Daniel Stenling.

– Det är ett hot mot sjösäkerheten i våra områden och det kommer vi att ingripa mot, säger han till DN.

Tydlig ökning

Den ryska skuggflottans trafik i Östersjön ökar kraftigt, Jonas Kjellén, militäranalytiker på FOI, rapporterar SVT.

Och fartygen i Östersjön är avgörande för den ryska ekonomin, eftersom hamnarna i Svarta havet till stor del skurits av.

– Fartygen är livlinan för Ryssland just nu. Man är ekonomiskt beroende av skuggflottan i Östersjön, säger Jonas Kjellén till kanalen.

LÄS MER: Gulfstat uppmanar Trump: ”Avsluta inte kriget”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen