JUST NU: Glatt besked för regeringen och SD

2023 03 28

Regeringen och SD satsar stenhårt på ny kärnkraft i Sverige.

Tidöpartierna vill se en utbyggnad av befintlig kärnkraft och en återstart av stängda reaktorer har även bollats upp som en nödvändig åtgärd för att öka Sveriges framtida energiproduktion.

Regeringsunderlaget vill dessutom bygga ny kärnkraft i Sverige.

– Förutsättningar för investeringar i kärnkraft ska stärkas genom särskilda statliga kreditgarantier som uppgår till 400 miljarder kronor, framhåller partierna i Tidöavtalet.  

Ökat stöd

Nu kommer ett glatt besked för regeringens och SD:s kärnkraftsplaner.

Opinionen har svängt kraftigt i synen på kärnkraft.

– De som vill satsa långsiktigt på kärnkraften är nu nästan dubbelt så många som de som vill avveckla, rapporterar DN med hänvisning till ny statistik från SOM-institutet.

Sex av tio vill bygga nya reaktorer

Undersökningen visar att sex av tio svenskar ser kärnkraft som en långsiktig energikälla i Sverige.

Närmare 60 procent stödjer planerna på att bygga nya kärnreaktorer, eller åtminstone ersätta de gamla med nya, rapporterar DN.

Nya satsningar

Stödet för nya satsningar på kärnkraft inom de närmaste fem till tio åren har även ökat kraftigt.

Under de första 20 åren av 2000-talet svarade drygt 10 procent att de ville se närliggande satsningar på ny kärnkraft.

I dag har den siffran ökat markant till 40 procent.  

Stödet för kärnkraft är som störst hos män och högerväljare.

–  Det faktum att de konservativa partierna drev frågan om kärnkraft i valrörelsen har rimligen påverkat opinionen i den riktningen. Men det är klart att vi har också haft en situation med skenande energipriser och då är det naturligt att många frågar sig vad vi har för lösningar, säger Björn Rönnerstrand, statsvetare på SOM-institutet, till DN.

Stadig ökning

Kärnkraftsstödet har ökat stadigt i Sverige de senaste åren.  

Andelen som har en positiv inställning till kärnkraft har ökat med hela nio procentenheter under 2022 jämfört med föregående år.

2021 svarade 22 procent att de har en positiv inställning till kärnkraft. Ett år senare svarar 31 procent ja på samma fråga, enligt SOM-institutets mätning.

På två år har stödet mer än fördubblats – 2020 svarade endast 14 procent att de har en positiv inställning till energislaget.

Foto: Kristdemokraterna, Moderaterna, Liberalerna, Sverigedemokraterna

Text: Redaktionen


JUST NU: Nationell särskild händelse utlyses i Sverige

2025 09 15

Polisen utlyser en nationell särskild händelse i Sverige.

Det är ett relativt ovanligt besked.

Åtgärden är ett beslut som Polismyndigheten kan fatta när en situation är så allvarlig eller omfattande att den kräver nationell samordning av polisens resurser.

Det har till exempel skett efter terrordådet på Drottninggatan 2017, under coronapandemin samt under våldsvågen hösten 2023.

Den här gången handlar det om att hantera säkerheten kring valet 2026.

– Vi befarar att valrelaterade demonstrationer kan komma att starta betydligt tidigare i år än vad de har gjort inför tidigare val. Vi vill därför vara proaktiva för att få bättre förutsättningar att leda och koordinera arbetet, säger Tobias Bergkvist, biträdande regionspolischef Stockholm, i ett uttalande.

Åkesson kräver höjd säkerhet

Så sent som för några dagar sedan gick Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson ut med att han reflekterar kring sin egen säkerhet inför valrörelsen, i synnerhet efter mordet på den amerikanska högerdebattören Charlie Kirk.

– I Sverige ska man kunna hålla en helt öppen valrörelse och åka land och rike runt och träffa väljare. Det är så man ser en svensk valrörelse framför sig – men det är inte lika självklart längre, sade Åkesson till Expressen då.

Jimmie Åkesson anser att säkerheten måste höjas i valrörelsen 2026. SD-ledaren bedömer att Säpo delar hans uppfattning.

– Men det är väl som vanligt en fråga om resurser och personaltillgång och kompetensförsörjning och sådana saker som inte är helt lätta att komma åt.

LÄS MER: Svenska kyrkan slår larm – har inte råd

"Kommer vidta operativa åtgärder"

Polisen ska särskilt fokusera på att säkerställa att de grundläggande opinionsfriheterna kan utövas “med bibehållen ordning och säkerhet”, förklarar myndigheten.

– Det instabila omvärldsläget som råder innebär att regionerna redan nu kommer att vidta de operativa åtgärder som krävs utifrån deras lokala problembild och som kan befaras ha påverkan på säkerheten kring kommande val, säger Marie Borg, nationell kommenderingschef.

LÄS OCKSÅ: Höjer hastigheten till 150 km/h – först i hela EU

Foto:

Text: Redaktionen


15Sep2025

JUST NU: Estland slår larm – uppmanar hela Europa

2025 09 15

Estlands premiärminister varnar alla sina europeiska allierade och kommer nu med ett konkret förslag.

Europa har sedan februari 2022, då Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina, rustat sig starkare militärt.

Försvarsbudgeten har utökats med stora summor i de flesta länder, så också i Sverige.

Nu varnar Estlands premiärminister Kristen Michal hela Europa för den ryska krigsmakten.

– Vi ansågs till och med vara lite paranoida när vi pratade om hot från Ryssland tidigare. Men nu har allt det vi pratat om i Baltikum, Polen och Skandinavien blivit verklighet, säger han till den ryska dagstidningen Pravda.

Europa har långt kvar

Den estniske premiärministern framhåller att hotet från den ryska krigsmakten är stort.

Ryssland är ett allvarligt hot mot Europa, Nato och alla förnuftiga länder i världen, säger han.

Han hävdar också att Europa fortfarande har en lång väg kvar för att uppnå den militära styrka som krävs för att hålla tillbaka Ryssland.

– Det kommer att ta lång tid för Europa att bli mycket starkare. Nu är vi fortfarande i början av resan, säger han.

Läs också: Elektronikkedja varslar – och vd:n lämnar

Konkret förslag

Estland har ett relativt litet budgetunderskott och en av de lägsta statsskuldsnivåerna i Europa i förhållande till ekonomins storlek.

Den estniske premiärministern efterfrågar nu en ännu snabbare upprustning av den europeiska försvarsförmågan.

Han menar att det kommer krävas smärtsamma utgiftsnedskärningar och skattehöjningar, uppger tidningen.

Michal vill också att europeiska allierade ska slå samman sina resurser och gemensamt köpa vapen för att minska kostnaderna.

”Klarade testet”

Kristen Michal framhåller situationen med de 19 ryska drönare som förra veckan kränkte Polens luftrum.

Han menar att det var första gången som Nato "testades i luftrummet".

– Testet klarades på ett övertygande sätt, säger han.

Läs mer: Rysk bransch i kris – konkurskaos

Foto: C. Robert

Text: Redaktionen