JUST NU: Glatt besked för regeringen och SD

2023 03 28

Regeringen och SD satsar stenhårt på ny kärnkraft i Sverige.

Tidöpartierna vill se en utbyggnad av befintlig kärnkraft och en återstart av stängda reaktorer har även bollats upp som en nödvändig åtgärd för att öka Sveriges framtida energiproduktion.

Regeringsunderlaget vill dessutom bygga ny kärnkraft i Sverige.

– Förutsättningar för investeringar i kärnkraft ska stärkas genom särskilda statliga kreditgarantier som uppgår till 400 miljarder kronor, framhåller partierna i Tidöavtalet.  

Ökat stöd

Nu kommer ett glatt besked för regeringens och SD:s kärnkraftsplaner.

Opinionen har svängt kraftigt i synen på kärnkraft.

– De som vill satsa långsiktigt på kärnkraften är nu nästan dubbelt så många som de som vill avveckla, rapporterar DN med hänvisning till ny statistik från SOM-institutet.

Sex av tio vill bygga nya reaktorer

Undersökningen visar att sex av tio svenskar ser kärnkraft som en långsiktig energikälla i Sverige.

Närmare 60 procent stödjer planerna på att bygga nya kärnreaktorer, eller åtminstone ersätta de gamla med nya, rapporterar DN.

Nya satsningar

Stödet för nya satsningar på kärnkraft inom de närmaste fem till tio åren har även ökat kraftigt.

Under de första 20 åren av 2000-talet svarade drygt 10 procent att de ville se närliggande satsningar på ny kärnkraft.

I dag har den siffran ökat markant till 40 procent.  

Stödet för kärnkraft är som störst hos män och högerväljare.

–  Det faktum att de konservativa partierna drev frågan om kärnkraft i valrörelsen har rimligen påverkat opinionen i den riktningen. Men det är klart att vi har också haft en situation med skenande energipriser och då är det naturligt att många frågar sig vad vi har för lösningar, säger Björn Rönnerstrand, statsvetare på SOM-institutet, till DN.

Stadig ökning

Kärnkraftsstödet har ökat stadigt i Sverige de senaste åren.  

Andelen som har en positiv inställning till kärnkraft har ökat med hela nio procentenheter under 2022 jämfört med föregående år.

2021 svarade 22 procent att de har en positiv inställning till kärnkraft. Ett år senare svarar 31 procent ja på samma fråga, enligt SOM-institutets mätning.

På två år har stödet mer än fördubblats – 2020 svarade endast 14 procent att de har en positiv inställning till energislaget.

Foto: Kristdemokraterna, Moderaterna, Liberalerna, Sverigedemokraterna

Text: Redaktionen


11feb25

Hushållen kan andas ut – efterlängtat besked i morgon torsdag

2026 02 12

Under början av året har elpriserna skjutit i höjden. På tisdagen nådde elpriset den högsta nivån på två år – genomsnittspriset för alla elområden landade på 2 kronor per kWh.

Men nu är det värsta över.

Energibolaget Fortum går ut med ett efterlängtat besked till hushållen: på torsdagen faller elpriserna ordentligt.

– Till i morgon faller priserna ganska ordentligt i förhållande till 2 kronor. Det här betyder naturligtvis tusenlappar för enskilda månader för villaägare, hundralappar för de som bor i lägenhet, säger Fortums elprisexpert Patrik Södersten till TV4.

Vidare konstaterar Södersten att prisstoppen är nådd. Hushållen kan därför räkna med att elpriserna inte sticker iväg till de nivåer som noterades i början av veckan.

Kräver justerat elstöd

Samtidigt debatteras regeringens högkostnaddskydd för el, som träder i kraft om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde. Om pristaket överträds täcker staten mellanskillnaden.

Flera experter har dock betonat att det är osannolikt att stödet kommer att aktiveras, eftersom det genomsnittliga spotpriset inte väntas överstiga 1,5 kronor per kWh.

Socialdemokraterna anser att stödet ska aktiverats, oavsett om pristaket nås eller inte.

–  Man måste sluta skylla ifrån sig och se till att elprisstödet betalas ut till alla de som har drabbats hårdast, säger Socialdemokraternas energi- och näringspolitisk talesperson Fredrik Olovsson enligt SVT.

LÄS MER: Swedbank går ut med uppmaning till Sveriges kvinnor

Ebba Busch svarar

Enligt Olovsson är gränsen på 1,5 kronor per kWh för hög.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) svarar att regeringen är beredd att betala ut stödet om elpriserna håller sig på en hög nivå under en längre tid. Hon passar även på att utdela en känga till oppositionen.

– De rödgröna är ute och skäller nu när man har exakt det elsystem som man ville ge Sverige. Det vill säga en massiv nedläggning av stabil fossilfri kärnkraft, och istället växla över på ett elsystem som innebär att om det inte blåser och är svinkallt i Sverige samtidigt så blir det väldigt tungt för hushållen, säger Busch enligt SVT.

LÄS OCKSÅ: Ryssar evakueras

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen


Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 12

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund  tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

 Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen