Glatt besked för regeringen

2023 03 03

Regeringen och Sverigedemokraterna vill satsa stenhårt på ny kärnkraftverk i Sverige.

Samtidigt kan det dröja innan ny kärnkraftverk blir verklighet. Processen kan vara invecklad och lång. 

Men nu kommer ett glatt besked för högerstyret.

År 2030 kan ett nytt kärnkraftverk stå klart i Studsvik utanför Nyköping.

I alla fall om Blykalla, bolaget bakom projektet, får bestämma.

Bolaget är optimistiska och satsar stenhårt på sin teknik.

Blykalla vill massproducera små modulära reaktorer (SMR) som kyls med smält bly i stället för med vatten.

Tidsplanen är utstakad.

År 2028 ska en forskningsreaktor stå klar och 2030 ska kommersiella kärnreaktorer vara på plats, rapporterar SVT Nyheter.

– Möjligtvis behöver vi behöva göra vissa förändringar i vårt koncept för att få tillstånd, men att vi kommer att få det är jag ganska övertygad om, säger Blykallas tekniska chef och medgrundare Janne Wallenius till tv-kanalen.

Massproduktion

Bolagets plan är att massproducera SMR:er.

Det första steget blir att bygga en forskningsreaktor.

–  Vi vill undersöka möjligheten att bygga vår forskningsreaktor på Studsvik, eftersom de har rätt typ av tillstånd för att bygga sådana anläggningar. Det är ett unikt tillstånd, jag känner inte till någon annan plats i västeuropa som har det, säger Janne Wallenius till SVT.

Om Blykallas tidsplan går i lås blir bolaget först med att bygga ny kärnkraft i Sverige.

Statliga Vattenfall har tidigare meddelat att man avser att nya små kärnreaktorer ska tas i bruk i början på 2030-talet.

Lägre kostnad

Små modulära reaktorer har många fördelar jämfört med andra typer av kärnreaktorer.

Det framhåller Pär Olsson, professor i kärnenergiteknik på KTH.

Dels storleken, SMR är helt enkelt mindre än stora, vanliga reaktorer. Men framför allt att de är modulära. De kan fraktas från en fabrik i olika beståndsdelar och sättas upp på plats. Traditionella kärnreaktorer måste byggas direkt på platsen, modulära reaktorer kan tillverkas på löpande band och därmed massproduceras till en lägre kostnad, säger han till sajten Ingenjören.

Foto: Armin Dröge resp Elima Mwinyipembe Regeringskansliet

Text: Redaktionen


18 juni 2026

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen


17 juni 2026

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022. 

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026. 

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen