SVERIGE: Glatt besked för kärnkraftsanhängare

2023 01 11

Regeringen öppnar för att bygga ut den svenska kärnkraften.

Det meddelar statsminister Ulf Kristersson (M) och miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari (L) på en gemensam pressträff med rubriken ”Åtgärder för ny kärnkraft i Sverige”.

Tillsammans presenterar de ett första avgörande steg för att bygga ut kärnkraften.

Regeringen vill ändra lagstiftningen för att öka förutsättningarna för nya reaktorer.

– Lagändringar görs för att möjliggöra ny kärnkraft, bland annat genom kortare tillståndsprocesser och administrativa snabbspår, säger Ulf Kristersson på pressträffen.

Endast tre platser i dag

I dag får kärnkraftsreaktorer endast finnas på de platser där det redan finns befintlig kärnkraft – Forsmark, Oskarshamn och Ringhals.

Den geografiska begränsningen ska slopas.

Regeringen föreslår följande:

- Förbudet att bygga nya kärnkraftverk på andra platser än där de redan finns tas bort, vilket ger möjlighet att bygga kärnkraftverk i hela landet.

- Bestämmelsen som begränsar antalet reaktorer i drift till tio stycken ska försvinna.

"En viktig del"

– I Tidöavtalet och i regeringsförklaringen är vi tydliga med att vi vill göra lagändringar för att möjliggöra ny kärnkraft. Det här förslaget som nu går på remiss är en viktig del i det arbete, säger Romina Pourmokhtari och tillägger:

– Förslaget gör det möjligt att ansöka om att få bygga kärnkraftverk på nya platser, något som hittills inte varit möjligt.

Fler företag och nya reaktorer

Vidare betonar miljö- och klimatministern att fler företag ska få möjlighet att kunna investera i ny kärnkraft och att nya reaktorer ska byggas där de gör som mest nytta.

– Lagstiftningen ska anpassas efter ny teknik och den utveckling som sker, framhåller ministern.

Nästa år

Remisstiden för den föreslagna lagändringen löper i tre månader.

Därefter ska regeringen ta fram en lagrådsremiss.

– Vi räknar med att kunna presentera vår proposition för riksdagen efter sommaren och att lagändringen ska träda i kraft i mars 2024, Romina Pourmokhtari.

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: 6 miljoner svenskar får pengar på kontot – nu på fredag

2025 12 03

Miljoner svenskar får i veckan dela på 56 miljarder kronor.

Nu på fredag rasslar det till.

Då kommer nämligen intjänade pensionsrätter att sättas in på svenska pensionsspararnas konton, låter Pensionsmyndigheten meddela på onsdagen.

– Nu fördelas närmare 56 miljarder kronor i premiepensionsfonder enligt var och ens personliga fondval. Den som vill veta mer om sina fondval inom premiepensionen kan logga in på pensionsmyndigheten.se. Har man inte gjort något val så sätts pengarna in på AP7 Såfa, säger Anna Gasslander, som är fondhandelschef på Pensionsmyndigheten, i en kommentar.

Totalt 729 miljarder

Under 2025 har knappt sex miljoner sparare och jobbonärer tjänat in premiepensionsrätter, enligt nya siffror från myndigheten.

Årets insättning på 56 miljarder är dock bara en del av kakan för de totala pensionsinsättningarna. Tidigare har 353 miljarder kronor även delats ut för inkomstpensionen.

– Arbetsgivarna betalar dessutom cirka 320 miljarder kronor i tjänstepensionspremier till sina anställda. Årets totala insättning av pensionsrätter och tjänstepensionspremier blir därmed cirka 729 miljarder kronor, meddelar Pensionsmyndigheten.

LÄS MER: “En ekonomisk katastrof” – tung dom om norska oljefonden

Förvald fond

Premiepensionen placeras i fonder som antingen är förvalt att hamna i AP7 Såfa, om inte spararen själv har gjort ett eget val. Har man som pensionär valt traditionell försäkring är det AP7 Såfa som gäller.

Ungefär 90 procent av alla anställda har en tjänstepension från sin arbetsgivare utöver den allmänna pensionen.

– Avsättningen till premiepensionen har fram till december förvaltats hos Pensionsmyndigheten i en tillfällig förvaltning. Ränteförvaltningen har genererat en positiv avkastning som ökar tilldelningen till spararna med 1 481 miljoner kronor eller ytterligare 249 kronor i pensionsrätter i genomsnitt per sparare, förklarar Pensionsmyndigheten.

När det gäller insättning av inkomstpensionsrätter bokförs i år en insättning på 353 miljarder kronor, i snitt 58 042 kronor per person. Det fördelas på konton för inkomstpension för strax över sex miljoner pensionssprare. Summan har ökat med 13 miljarder jämfört med förra året.

LÄS MER: Dryckesbolag på väg att kastas ut från börsen

Foto: A. Piacquadio

Text: Redaktionen

JUST NU: Putins trumfkort går upp i rök – “stor seger för Europa”

2025 12 03

“En historisk vändpunkt” kommuniceras från EU under natten till onsdagen.

Nu är avtalet på plats.

EU kommer att fasa ut och senast i slutet av 2027 helt förbjuda import av rysk gas och olja.

Det innebär att ett av Vladimir Putins viktigaste ess i rockärmen för att fortsätta finansiera kriget i Ukraina undanröjs.

– Detta är ett historiskt resultat. EU tar stora steg mot en ny era fri från rysk gas och olja. Ryssland kan aldrig mer använda export av fossila bränslen som ett vapen mot Europa, säger Ville Niinistö, EU-ledamot i utskottet för industri, forskning och energi, i ett uttalande.

"Aldrig mer beroende"

Ett förbud mot import av rysk naturgas kommer att träda i kraft i början av 2026. I början av samma år kommer ett lagförslag om att förbjuda import även av rysk olja läggas fram så att det är redo att aktiveras senast i slutet av 2027, enligt ett pressmeddelande från EU.

– Nu måste vi agera utan dröjsmål för att slutföra detta avtal och rikta vår uppmärksamhet mot oljeimport, där vi kommer att följa Europeiska kommissionens åtagande att lägga fram ett lagstiftningsförslag i början av nästa år, säger Ville Niinistö.

Inese Vaidere, Europaparlamentariker och ledamot i utskottet för internationell handel, hyllar nattens besked.

– Kvällens överenskommelse skickar ett tydligt och kraftfullt budskap: Europa kommer aldrig mer att vara beroende av rysk gas. Detta är en stor prestation för Europeiska unionen och en historisk vändpunkt i den europeiska energipolitiken.

LÄS MER: “Vi är redo” – Putin dundrar mot Europa

"Stor seger för Europa"

Det nya avtalet beskrivs som “ett svar på Rysslands systematiska användning av energiförsörjningen som vapen” och som “eskalerade i och med den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022”.

Lars Aagard, klimat- och energiminister i Danmark, som just nu har ordförandeskapet i EU, kallar avtalet för “en stor seger”.

– Detta är en stor seger för oss och för hela Europa. Vi måste få ett slut på EU:s beroende av rysk gas, och ett permanent förbud mot den i EU är ett stort steg i rätt riktning, säger han enligt TV2.

LÄS MER: Specialstyrkor har slagit till mot ockuperade Krym

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen