SVERIGE: Glatt besked för Jimmie Åkesson

2022 09 29

Liberalernas tidigare hårda motstånd mot ett samarbete med SD har svalnat rejält.

Enligt uppgifter till Expressen finns det en stor enighet inom Liberalernas riksdagsgrupp:

Liberalerna ska ingå i en regering och förhandla fram en gemensam politik med SD.

– Jag står helt bakom ambitionen att vi ska ingå i den här regeringen, och jag ser i dagsläget inget som talar emot det. Vi har gjort vårt vägval och jag accepterar det. Det viktiga nu är vilken politik den nya regeringen ska föra, säger L-toppen Anna Starbrink till Expressen.

Starbrink, nybliven riksdagsledamot från Stockholm, har varit ett ansikte utåt för SD-motståndet inom Liberalerna.

– Jag vill slåss för mitt parti och vara tydlig med de röda linjerna mot SD. Det kan säkert bli kontroverser ibland för jag kommer driva vad jag tycker och tror på. Men det tål partiet, sa hon i en intervju med SvD från 2021.

Budgetsamarbete godkänns

I dag öppnar Anna Starbrink för ett budgetsamarbete med Sverigedemokraterna.

– Ett budgetsamarbete ser jag som ganska oproblematiskt. En regering kommer behöva ha en majoritet bakom sig i den förda ekonomiska politiken, säger hon till Expressen.

Flera andra L-företrädare som tidningen har pratat med resonerar på ett liknande vis, trots att man på Liberalernas landsmöte fattade ett beslut om att man ”inte vill se ett budgetsamarbete, på det sätt som i dag sker mellan januaripartierna, med något ytterkantsparti.”

Frostig relation

Liberalernas syn på Sverigedemokraterna har flera gånger målats upp som ett hinder i samarbetet mellan M, KD, SD och L.

I en intervju med GP utryckte SD-ledaren Jimmie Åkesson en oro över att många L-politiker inte delar partiledningen och Johan Pehrsons linje när det kommer till invandringspolitik och rättsliga frågor.

– Jag är rädd för att delar av L är så pass starka att man kommer stå i vägen för i princip varje viktig reform. Det får inte bli så och det måste vi reda ut innan vi trycker på någon knapp i en statsministeromröstning, sa Åkesson till tidningen.

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen


28 januari 2026

LARMET: ”Bensin- och dieselbilar i fritt fall”

2026 01 29

Bilmarknaden växer i Europa.

Antalet nyregistrerade bilar i EU ökade med 1,8 procent 2025 jämfört med föregående år.

Det visar färsk statistik från ACEA (European Automobile Manufacturers Association), som förenar Europas 17 största tillverkare av bilar, lastbilar, skåpbilar och bussar.

Tillväxten för elbilar sticker ut i statistiken. Under 2025 stod elbilar för 17,4 procent av EU:s marknadsandel, jämfört med 13,6 procent året innan.

Hybridbilar stod för 34,5 procent av marknaden och förblir därmed det föredragna valet bland EU:s bilförare. 

Samtidigt sjönk den sammanlagda marknadsandelen för bensin- och dieselbilar kraftigt – från 45,2 procent 2024 till 35,5 procent 2025.

”Fritt fall”

Försäljningen av bensinbilar i EU sjönk med 18,7 procent jämfört med föregående år. Trenden syns på alla större marknader. Frankrike upplevde den brantaste nedgången, med 32 procent, följt av Tyskland (-21,6 procent), Italien (-18,2 procent) och Spanien (-16 procent).

Samtidigt minskade försäljningen av dieselbilar med hela 24,4 procent under året.

Bilsajten Carup kallar det för ett ”mörkt år” för bilar som drivs av fossila bränslen.

– Försäljningen av bensin- och dieselbilar är fritt fall i Europa, skriver sajtens skribent Maths Nilsson.

TABELL: Antalet nyregistrerade bilar i EU

-  3 733 325 hybridbilar

- 2 889 298 bensin- och dieselbilar

- 1 880 370 elbilar

LÄS MER: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

FAKTA: ACEA

- European Automobile Manufacturers' Association (ACEA) representerar de 17 stora Europabaserade tillverkarna av bilar, skåpbilar, lastbilar och bussar: BMW Group, DAF Trucks, Daimler Truck, Ferrari, Ford of Europe, Honda Motor Europe, Hyundai Motor Europe, Iveco Group, JLR, Mercedes-Benz, Nissan, Renault Group, Stellantis, Toyota Motor Europe, TRATON GROUP, Volkswagen Group och Volvo Group.

Källa: ACEA

LÄS OCKSÅ: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa 

Foto: OKQ8 Scandinavia

Text: Redaktionen


Enormt fynd i Sverige – ”historieböckerna måste skrivas om”

2026 01 28

Massiva fynd har hittats i norra Sverige.

Historieböckerna om norra Sverige kan behöva skrivas om.

Detta efter att flera arkeologiska fynd har gjorts vid bygget av Västra länken i Umeå.

Fynden förändrar historien

Under utgrävningarna för Västra länken i Umeå har arkeologer gjort enastående stora fynd från bronsåldern som visar på långt mer avancerad bosättning och jordbruk än man tidigare trott i norra Sverige.

Arkeologer har hittat spår av bofast jordbruk med tamboskap, något som tidigare inte varit känt för denna del av landet under bronsåldern.

Den enorma mängden fyndmaterial, inklusive redskap och spår av byggnader, gör att forskarna beskriver upptäckten som en av de största i modern svensk arkeologi.

– Vi kan konstatera att vi skriver om historien, just när det gäller bronsåldern här i Umeåregionen. Det påverkar synen av hur vi bott och ekonomin vi haft i norra Sverige, säger Jans Heinerud, arkeolog på Västerbottens museum, till SVT.

LÄS MER: Husbilsjätte i konkurs – omsatte en halv miljard

Tydlig tidslinje

Forskare betonar att storleken på fynden, både i antal föremål och omfattning av bosättningsspår, gör dem unika.

– Ingen av oss var förberedda på de enorma mängderna fynd, den tydliga tidslinjen och framför allt fynden som ikullkastar det vi lärt oss på historielektionerna, säger Nina Karlsson, sektionschef vid Västerbottens museum.

Upptäckterna har nu dokumenterats i en rapport på cirka 1 000 sidor, som nyligen godkänts av Länsstyrelsen och resultaten beskrivs som mycket uppseendeväckande.

– Fynden är supersensationella – liknande hus har tidigare bara hittats i södra Sverige, säger Tone Hellsten, arkeolog på Västerbottens museum, till SR.

Fynden ställs nu ut på Västerbottens museum.

Andra fynd i Sverige

Fyndet i Umeå är unikt i sitt slag, men kan jämföras med andra stora arkeologiska upptäckter i Sverige.

Ett exempel är Spillingsskatten på Gotland, världens största vikingatida silverskatt med över 67 kilo silver från 800‑talet, en upptäckt som omdefinierat synen på handel och rikedom i vikingatidens Skandinavien.

Andra betydande fynd inkluderar Molnby‑skatten i Uppland med 163 vikingatida silvermynt och Sundveda‑skatten, en stor silverskatt från Vikingatiden som hittades nära Märsta i Stockholm.

LÄS MER: Svenska kronan dundrar förbi drömnivån

Foto: MiningWatch Portugal

Text: Redaktionen