21 februari 2026

Glatt besked för alla pensionärer – från och med 2025

2024 11 21

Sveriges pensionärer kan se fram emot en ekonomisk ljusning.

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen


14 aug 26

Historiskt väderbesked: Kan bli värsta någonsin

2026 08 15

– Modellerna visar något som ligger utanför allt vi någonsin har observerat tidigare.

Det skriver den framstående klimatforskaren Zeke Hausfather i en färsk analys om årets El Niño. 

Forskaren beskriver utvecklingen som sensationell.

– Jag är generellt sett ganska sansad i hur jag diskuterar klimatdata. Det har bara funnits en gång på senare år då jag blivit riktigt chockad: när den globala temperaturen för september 2023 kom in på hela en halv grad varmare än vad som någonsin uppmätts i september, framhåller Hausfather.

Nu är klimatforskaren återigen chockad. Han beskriver prognoserna för årets El Niño som häpnadsväckande.

– Det ser inte bara ut som att årets El Niño blir den starkaste sedan tillförlitliga mätningar började – den kan dessutom slå tidigare rekord med en häpnadsväckande marginal.

”Kommer att spränga gränserna”

El Niño har inletts och väntas nå sin topp under hösten. Väderfenomenet värmer upp Stilla Havet och förändrar nederbördsmönstren i stora delar av världen.

Senast en så kallad ”Super El Niño” inträffade var 2015. Då påverkades över 60 miljoner människor av väderfenomenet, som förknippas med ökad kraftigt ökad nederbörd i vissa delar av världen och utbredd torka i andra.

Höstens El Niño väntas bli exceptionellt kraftig.  

– Det är realistiskt att denna Super El Niño under hösten kommer att spränga gränserna för hur stark en El Niño kan vara. Konsekvenserna kan bli allvarliga för den globala livsmedelsförsörjningen och skapa stora utmaningar över hela världen, TV2:s meteorolog Andreas Nyholm till kanalen.

Så påverkas Sverige

Det är oklart hur Sverige kommer att påverkas av väderfenomen.

SMHI:s klimatforskare Ralf Döscher konstaterar att det saknas underlag för att dra några exakta slutsatser.

Men att Sverige kommer att påverkas står klart.  

– Vi kan bara säga att Sverige kan märka av en påverkan, men inte hur, säger Döscher till SvD.

ANDRA LÄSER: Ukraina nära stort militärt avtal

FAKTA: El Niño

- El Niño är havsfenomenet som tillsammans med atmosfärsfenomenet Southern Oscillation återkommer över Stilla Havet med ett mellanrum på två till sju år.

- När El Niño inträffar försvagas passadvindarna, alternativt att de ändrar riktning, vilket medför att det varma ytvattnet, liksom molnsystem och regnväder, inte förs tillbaka västerut utan i stället fortsätter österut.

- Därmed förändras också den globala, storskaliga atmosfärscirkulationen liksom vädret i stora delar av övriga världen.

Källa: SMHI

LÄS OCKSÅ: Dagligvaruhandeln växer

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen


Skattebesked till svenska folket: Regeringen och SD överens

2026 08 14

Tidöpartierna är överens om en ny ekonomisk plan.

Det meddelar regeringen och SD i dag, fredag.

Planen omfattar hur finansiering av kommande reformer ska utformas.

Överenskommelsen berör bland annat skattehöjningar. SD och regeringen lovar att två skatter inte kommer att höjas under några omständigheter.

– Framtida reformer ska inte finansieras med höjda skatter på arbete eller sparande, fastslår Tidöpartierna.

Vidare meddelar parterna att man är överens om ytterligare två principer:

- Framtida finansiering av reformer bör inte motverka motståndskraften och konkurrenskraften i den svenska ekonomin.

- Åtgärder som minskar de arbetade timmarna i ekonomin bör också undvikas.

Effektivisera statlig verksamhet

Tidöpartierna är även enats om att tillsätta en slöserikommission, som ska granska myndigheter och andra statliga verksamheter. Målet är att upp till 70 miljarder kronor ska kunna sparas genom att kapa ”onödiga utgifter”, uppger Moderaterna.

– Det kommer vara ett viktigt steg för att kunna möta behoven i välfärden och försvaret samtidigt som vi stärker ekonomin för hårt arbetande svenskar, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) tidigare framhållit.

ANDRA LÄSER: Ryssland hotar Japan med ”monstruösa konsekvenser”

Verksamheter ska avvecklas

Regeringen har gett Åke Nordlander i uppdrag att utreda hur den nya slöserikommissionen ska utformas. Nordlander är tidigare budgetchef i Finansdepartementet och arbetar sedan den 1 september 2025 som generaldirektör vid Exportkreditnämnden.

Han får i uppdrag att:

- kartlägga hur statliga verksamheter och utgifterna för dem har utvecklats under det senaste decenniet,

- lämna förslag på vilka statliga verksamheter och uppgifter som kan avvecklas eller prioriteras ned och hur tilldelningen av medel bör anpassas till förändringarna, och

- lämna förslag på åtgärder som kan bidra till att statliga myndigheter kan fullgöra sina uppgifter mer kostnads­effektivt.

LÄS OCKSÅ: Svenskt spannmål klarade sig från värmen

Foto: Olle Friman Regeringskansliet

Text: Redaktionen