Glatt besked för 800 000 löntagare – ”2 000 kronor per månad”

2024 08 20

Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, arbetar cirka 800 000 svenskar hemifrån hälften av dagarna eller mer.

– Hemarbete är vanligast bland sysselsatta i yrken som kräver fördjupad högskolekompetens. Av dessa arbetade 26 procent hemifrån minst hälften av arbetsdagarna, framhöll Krister Näsén, statistiker på SCB, när myndigheten presenterade sin senaste statistik om hemarbete.

De drygt 800 000 svenskarna kan skatta sig lyckliga över möjligheten att kunna jobba på distans.

Det menar forskaren Jonas Grafström, som är vice vd på det tvärvetenskapliga forskningsinstitutet Ratio.

I en intervju med DN fastlår Grafström att hemarbete kan vara en löneförmån. Enligt forskaren sparar distansarbetare flera tusenlappar i månaden.

– Ta min fru som exempel. Om hon jobbar hemma 2 dagar i veckan sparar hon runt 200 kr per dag i rese– och matkostnader och får 1–1,5 timmar mer fritid. Det ger inbesparingar på 1 600–2 000 kr per månad samt 8–12 fler timmar fritid, säger han till tidningen.

– Distansjobb kan motsvara 10 procent av lönen. 

Övertygad: Kommer behöva lönekompensera

Distansarbetares löneförmåner kan komma att påverka företags och myndigheters framtida rekryteringsprocesser, förutspår forskaren.

Grafström bedömer att det kommer bli svårare att rekrytera personal till yrken som saknar möjlighet till distansarbete, till exempel industrijobb och vården.

– Fyra av tio svenskar skulle tacka nej till ett jobb om det inte fanns möjlighet till distansarbete. Det är anmärkningsvärt många, säger han till DN.

”Fortfarande vanligast”

Majoriteten av svenska arbetare jobbar inte hemifrån överhuvudtaget.

SCB:s statistik visar att andelen som inte arbetar något alls hemifrån varierar mellan  cirka 71 och 61 procent.

– Det är fortfarande vanligast att inte arbeta hemifrån alls. Hemarbete förekommer främst inom olika akademikeryrken, säger statistikern Krister Näsén

Foto: C. Hill

Text: Redaktionen

Chockbild skakar semesterparadis – grym hemlighet avslöjad

2025 06 30

En bild på en ung kvinna vållar stor debatt i det populära semesterlandet Filippinerna.

Bilden, som danska Jyllands-Posten har delat, visar hur en ung flicka kryper upp ur ett hål i asfalten mitt på ljusa dagen i Makati City – en rik stad på den populära turistön Luzon.

Kvinnan är en av flera filippinska invånare som lever i landets avloppsystem, uppger tidningen.

Situationen beskrivs som oerhört tragisk. Den unga kvinnan är en av flera invånare som lever mitt under fötterna på finanseliten.

– Efter att de första bilderna började cirkulera ser man hur tragiskt detta är. Lokalinvånare berättar om ett stort antal filippinier som har kloaken som sitt hem, framhåller tidningens utlandskorrespondent Thomas Fhogt.

Vidare berättar Fhogt att nyheten kommer som en chock för många invånare.

–  Det som är mest förvånande är hur okänt detta är för de flesta, särskilt i en stadsdel som präglas av lyx och sitt stora finanscentrum.

Skakar landet

Bilden på kvinnan har väckt starka reaktioner i Filipinerna.

För första gången har det blivit allmänt känt att flera av landets städer har ett parallellt samhälle under jorden, rapporterar Dagbladet.

Efter händelsen har lokala myndigheter och journalister börjar undersöka avloppsystemen. I kloakerna har man hittat flera hemlösa personer.

Ökat efter pandemin

Filippinerna har stora problem med hemlöshet.

Problemen har dessutom ökat efter pandemin. Nedstängningen av landet ledde till att fler invånare hamnade i fattigdom.

I dag saknar över tre miljoner invånare i huvudstaden Manila ett hem. I storstadsområdet bor det cirka 14 miljoner människor. Över 20 procent av dessa beräknas alltså vara hemlösa.

FAKTA: Filippinerna

- Filippinerna består av drygt 7 000 öar belägna sydöst om det asiatiska fastlandet.

- Majoriteten av invånarna har malajiskt ursprung, men spansk kolonisering och senare amerikansk dominans har satt spår i kulturen.

- Politiken och ekonomin domineras sedan självständigheten 1946 av ett fåtal rika familjer. En kommunistisk revolt pågår i norr och ett muslimskt separatistuppror i söder.

Källa: Utrikespolitiska institutet

Foto: Dylanagonzales2011

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryska militärer i Finland

2025 06 30

Ryska militärer har enligt uppgift observerats i Finland.

Det rapporterar Hufvudstadsbladet med hänvisning tilll Elisabeth Braw, som är docent vid den välansedda tankesmedjan Atlantic Council.

Braw hänvisar i sin tur till ”trovärdiga myndighetskällor” som uppger att ryska militärer har rört sig i "den omedelbara närheten av finska stålverk".

Direkt koppling till militärenhet

Enligt Elisabeth Braw har militärerna en direkt koppling till ryska artillerienheter.

– Att de dyker upp där visar vilken hög prioritet Europas försvarsindustri är för ryssarna, framhåller hon i en skriftlig kommentar till HBL.

– De vill uppenbarligen veta så mycket som möjligt för att kunna störa eller sabotera produktionen av vapen och viktiga komponenter som stål om och när de vill.

Varnar för attacker

Nu kommenterar Finlands skyddspolis Skypo de oroväckande uppgifterna.

Enligt skyddspolisen är Finland inte ett prioriterat mål för Ryssland, men hotet om sabotage på finsk mark är verkligt.

– Ryssland skulle sannolikt vilja rikta attacker i synnerhet mot västerländsk vapenindustri, fast vi inte än så länge sett attentat i betydande utsträckning. Även i Finland borde företag inom branschen vara medvetna om detta, skriver Skypo i en kommentar till HBL.

LÄS MER: Ukraina nära stort avtal

Flera attentat

Enligt västerländska underrättelsetjänster och säkerhetsmyndigheter kopplas Ryssland till flera sabotage på europeisk mark.

Polen, Litauen, Tyskland, Storbritannien och Estland är några exempel på länder som upplevt attentat mot fabriker, vapenlager och logistikcenter.

Den norska säkerhetspolisen PST har varnat för att Ryssland kan slå till mot mål i Norden.

– Det vi vet är att militära mål och kritisk infrastruktur kan vara utsatta. Norge är ett viktigt land när det gäller energi, så det är klart att det finns flera olika mål i Norge som kan vara av intresse, har PST-chefen Beate Gangås sagt till SR Ekot.

LÄS MER: Skickar ryska miljarder – för att stötta Ukraina 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen