– Hemarbete är vanligast bland sysselsatta i yrken som kräver fördjupad högskolekompetens. Av dessa arbetade 26 procent hemifrån minst hälften av arbetsdagarna, framhöll Krister Näsén, statistiker på SCB, när myndigheten presenterade sin senaste statistik om hemarbete.

De drygt 800 000 svenskarna kan skatta sig lyckliga över möjligheten att kunna jobba på distans.

Det menar forskaren Jonas Grafström, som är vice vd på det tvärvetenskapliga forskningsinstitutet Ratio.

I en intervju med DN fastlår Grafström att hemarbete kan vara en löneförmån. Enligt forskaren sparar distansarbetare flera tusenlappar i månaden.

– Ta min fru som exempel. Om hon jobbar hemma 2 dagar i veckan sparar hon runt 200 kr per dag i rese– och matkostnader och får 1–1,5 timmar mer fritid. Det ger inbesparingar på 1 600–2 000 kr per månad samt 8–12 fler timmar fritid, säger han till tidningen.

– Distansjobb kan motsvara 10 procent av lönen. 

Övertygad: Kommer behöva lönekompensera

Distansarbetares löneförmåner kan komma att påverka företags och myndigheters framtida rekryteringsprocesser, förutspår forskaren.

Grafström bedömer att det kommer bli svårare att rekrytera personal till yrken som saknar möjlighet till distansarbete, till exempel industrijobb och vården.

– Fyra av tio svenskar skulle tacka nej till ett jobb om det inte fanns möjlighet till distansarbete. Det är anmärkningsvärt många, säger han till DN.

”Fortfarande vanligast”

Majoriteten av svenska arbetare jobbar inte hemifrån överhuvudtaget.

SCB:s statistik visar att andelen som inte arbetar något alls hemifrån varierar mellan  cirka 71 och 61 procent.

– Det är fortfarande vanligast att inte arbeta hemifrån alls. Hemarbete förekommer främst inom olika akademikeryrken, säger statistikern Krister Näsén

Foto: C. Hill

Text: Redaktionen

Biljätten skruvar ned sin stora satsning på elbilar med omedelbar verkan.

Det rapporterar CNN med hänvisning till ett färskt pressutskick från Ford.

Enligt nyhetskanalen går biltillverkaren fram med två stora förändringar gällande elbilar.

För det första lägger Ford ner planerna på att lansera en elektrisk suv och en serie av nästa generations elektriska pickups. Fordonen kommer ersättas med hybridmodeller – det vill säga fordon som har både en förbränningsmotor och en eller flera elmotorer och batterier som hjälper till att driva bilen.

För det andra meddelar Ford att endast 30 procent av bolagets årliga investeringar kommer att gå till elbilar.

– Det är en minskning med 10 procent, rapporterar CNN.

Förändringarna kommer kosta Ford uppemot 1,5 miljarder dollar, motsvarande cirka 15 miljarder kronor.

Fortsätter tillverkningen

Ford kommer fortsätta att tillverka elbilar men i en långsammare takt.

En elektrisk van kommer lanseras 2026 följt av en elektrisk lastbil 2027.

– Som det näst största amerikanska elfordonsmärket har vi lärt oss vad kunderna värdesätter och vill ha, och vad som krävs för att matcha de bästa i världen. Vi har tagit fram en plan som ger våra kunder maximala valmöjligheter och som spelar till våra styrkor, säger Fords vd Jim Farley i ett uttalande.

– Vi är fast beslutna att skapa långsiktigt värde genom att bygga en konkurrenskraftig och lönsam verksamhet.

Förhoppningen: Lägre batterikostnader

Fords nya elektriska lastbil, som når marknaden om cirka tre år, beskriver Jim Farley som ”banbrytande”.

Lastbilen kommer ha en kraftigt förbättrad räckvidd, enligt vd:n.

– Förbättringarna som vi planerar att göra för batteritillverkning kommer att bidra till att sänka kostnaderna. Ett prisvärt elfordon börjar med ett prisvärt batteri. Om du inte är konkurrenskraftig på batterikostnaden är du inte konkurrenskraftig överhuvudtaget, säger Farley.  

Foto: H. Kundi

Text: Redaktionen