Glatt besked för 800 000 löntagare – ”2 000 kronor per månad”

2024 08 20

Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, arbetar cirka 800 000 svenskar hemifrån hälften av dagarna eller mer.

– Hemarbete är vanligast bland sysselsatta i yrken som kräver fördjupad högskolekompetens. Av dessa arbetade 26 procent hemifrån minst hälften av arbetsdagarna, framhöll Krister Näsén, statistiker på SCB, när myndigheten presenterade sin senaste statistik om hemarbete.

De drygt 800 000 svenskarna kan skatta sig lyckliga över möjligheten att kunna jobba på distans.

Det menar forskaren Jonas Grafström, som är vice vd på det tvärvetenskapliga forskningsinstitutet Ratio.

I en intervju med DN fastlår Grafström att hemarbete kan vara en löneförmån. Enligt forskaren sparar distansarbetare flera tusenlappar i månaden.

– Ta min fru som exempel. Om hon jobbar hemma 2 dagar i veckan sparar hon runt 200 kr per dag i rese– och matkostnader och får 1–1,5 timmar mer fritid. Det ger inbesparingar på 1 600–2 000 kr per månad samt 8–12 fler timmar fritid, säger han till tidningen.

– Distansjobb kan motsvara 10 procent av lönen. 

Övertygad: Kommer behöva lönekompensera

Distansarbetares löneförmåner kan komma att påverka företags och myndigheters framtida rekryteringsprocesser, förutspår forskaren.

Grafström bedömer att det kommer bli svårare att rekrytera personal till yrken som saknar möjlighet till distansarbete, till exempel industrijobb och vården.

– Fyra av tio svenskar skulle tacka nej till ett jobb om det inte fanns möjlighet till distansarbete. Det är anmärkningsvärt många, säger han till DN.

”Fortfarande vanligast”

Majoriteten av svenska arbetare jobbar inte hemifrån överhuvudtaget.

SCB:s statistik visar att andelen som inte arbetar något alls hemifrån varierar mellan  cirka 71 och 61 procent.

– Det är fortfarande vanligast att inte arbeta hemifrån alls. Hemarbete förekommer främst inom olika akademikeryrken, säger statistikern Krister Näsén

Foto: C. Hill

Text: Redaktionen

Polismeddelande till alla som kör bil – gäller hela veckan

2025 03 10

Från och med måndagen inleds en nationell trafikvecka i Sverige.

Det innebär en större polisiär närvaro längs vägarna än vanligt.

Fram till och med söndag gäller intensifierad trafikövervakning med extra hastighetskontroller på vägar med hastighet upp till 70 kilometer i timmen, till exempel utanför skolor och i bostadsområden.

– Vill man eliminera risken att bli stannad och belagd med böter för hastighetsöverträdelser så är valet enkelt, håll rådande hastighetsbegränsning, framhåller polisen på Facebook.

"Toleransen kommer att vara låg"

Syftet med nationell trafikvecka är att skapa trygghet i trafiken. Ökad närvaro bedöms vara den kanske viktigaste metoden, tillsammans med att beivra all brottslighet på vägarna.

– Toleransen kommer att vara låg, varnar polisen på sociala medier.

– Kom ihåg att ju fortare man kör – desto längre blir bromssträckan om något skulle hända. Våra vägar är anpassade för en bestämd hastighet av en anledning. Håll avstånd till framförvarande fordon och planera din körning.

– Är du rädd om ditt körkort så rekommenderar vi att du anpassar körsättet därefter.

Därför berättar polisen i förväg

Varje år genomför polisen flera nationella trafikveckor med olika fokusområden.

Enligt Polismyndigheten är insatsveckor i trafiken ett effektivt sätt att få trafikanter att sänka hastigheten, vilket också är anledningen till att polisen berättar om insatserna i förväg.

– Att vi informerar i förväg om fler hastighetskontroller kan verka märkligt men faktum är att det också ger resultat, har Ursula Edström, trafikstrateg vid polisen, tidigare förklarat.

– Människor följer i större utsträckning hastighetsbegränsningarna under våra insatsveckor, vilket också syns på olycksstatistiken. Vårt yttersta mål är alltid att rädda liv, inte att bötfälla så många som möjligt.

Fakta: Polisens insatsvecka i trafiken

- Den nationella trafikveckan med fokus på hastighet är en av många trafiksäkerhetsveckor som polisen genomför varje år. Syftet är att kraftsamla resurser och för att göra samstämmiga kontroller i hela EU. 

- Under årets resterande insatsveckor ligger fokus på bland annat nykterhet, brott på väg och yrkestrafik. Självklart arbetar polisen i trafiken alla andra veckor på året också.

Källa: Polisen

Foto: Polisen

Text: Redaktionen

Riksbankschefen varnar svenska folket – gör dessa tre saker

2025 03 10

Riksbankschefen Erik Thedéen går ut med en varning och uppmanar svenska folket att göra tre saker.

Riksbankschefen Erik Thedéen och vice riksbankschef Aino Bunge går nu ut och varnar om att det svenska betalsystemet är sårbart i händelse av kris eller krig.

De vill se en rad åtgärder i samhället för att säkra betalsystemet.

Samtidigt understryker de att även allmänheten måste hjälpa till – och uppmanar svenska folket att göra tre saker.

Riktar uppmaningar till folket

På måndag presenteras Riksbankens Betalningsrapport, och inför detta går riksbankschefen och vice riksbankschefen ut med en varning i en debattartikel i DN.

De menar att ett sårbart betalningssystem kan få svåra konsekvenser för samhället.

Riksbankschefen och hans vice understryker bland annat vikten av att kunna betala med kort offline samt att man måste kunna betala livsnödvändiga varor med kontanter.

Samtidigt riktar de tre uppmaningar till svenska folket.

– Ha kontanter i mindre valörer hemma som räcker för en veckas inköp av livsnödvändiga varor, lyder den första uppmaningen.

Men det räcker inte att bara ha kontanter hemma, menar riksbankschefen.

Uppmanas använda kontanterna

För att understödja ett starkt betalningssystem bör man också använda kontanter ibland.

– Använda kontanterna med jämna mellanrum. Butiker och banker behöver se en efterfrågan för att de ska fortsätta ta emot dem, menar Erik Thedéen och Aino Bunge i debattartikeln.

Dessutom uppmanar de svenskarna att ha minst två olika betalkort.

– Ha kort från minst två olika kortutgivare för att kunna betala om ett kort inte fungerar samt komma ihåg pinkoder och fysiska kort ifall det inte går att betala med telefonen, skriver debattörerna.

Riksbanken har redan tidigare krävt lagkrav om att näringsidkare ska kunna ta emot kontanter, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat om.

– Vi anser att det är bråttom. Det är viktigt från en beredskapssynvinkel att hushållen kan betala för livsmedel, mediciner och drivmedel, har första vice riksbankschef Anna Breman tidigare sagt till SR.

Sätter tidsfrist

Riksbankschefen och vice riksbankschefen kräver också att aktörer som är involverade i kortbetalning ska säkra möjligheten att betala offline, och att den möjligheten ska garanteras senast 1 juli 2026.

Dessutom förordar de en kontantplikt vid försäljning av livsnödvändiga varor.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen