Glatt besked för 800 000 löntagare – ”2 000 kronor per månad”

2024 08 20

Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, arbetar cirka 800 000 svenskar hemifrån hälften av dagarna eller mer.

– Hemarbete är vanligast bland sysselsatta i yrken som kräver fördjupad högskolekompetens. Av dessa arbetade 26 procent hemifrån minst hälften av arbetsdagarna, framhöll Krister Näsén, statistiker på SCB, när myndigheten presenterade sin senaste statistik om hemarbete.

De drygt 800 000 svenskarna kan skatta sig lyckliga över möjligheten att kunna jobba på distans.

Det menar forskaren Jonas Grafström, som är vice vd på det tvärvetenskapliga forskningsinstitutet Ratio.

I en intervju med DN fastlår Grafström att hemarbete kan vara en löneförmån. Enligt forskaren sparar distansarbetare flera tusenlappar i månaden.

– Ta min fru som exempel. Om hon jobbar hemma 2 dagar i veckan sparar hon runt 200 kr per dag i rese– och matkostnader och får 1–1,5 timmar mer fritid. Det ger inbesparingar på 1 600–2 000 kr per månad samt 8–12 fler timmar fritid, säger han till tidningen.

– Distansjobb kan motsvara 10 procent av lönen. 

Övertygad: Kommer behöva lönekompensera

Distansarbetares löneförmåner kan komma att påverka företags och myndigheters framtida rekryteringsprocesser, förutspår forskaren.

Grafström bedömer att det kommer bli svårare att rekrytera personal till yrken som saknar möjlighet till distansarbete, till exempel industrijobb och vården.

– Fyra av tio svenskar skulle tacka nej till ett jobb om det inte fanns möjlighet till distansarbete. Det är anmärkningsvärt många, säger han till DN.

”Fortfarande vanligast”

Majoriteten av svenska arbetare jobbar inte hemifrån överhuvudtaget.

SCB:s statistik visar att andelen som inte arbetar något alls hemifrån varierar mellan  cirka 71 och 61 procent.

– Det är fortfarande vanligast att inte arbeta hemifrån alls. Hemarbete förekommer främst inom olika akademikeryrken, säger statistikern Krister Näsén

Foto: C. Hill

Text: Redaktionen

JUST NU: Kyiv chockade – fruktar ”bakhåll” imorgon måndag

2025 08 17

Kyiv fruktar att en svår situation ska uppstå imorgon måndag.

Donald Trumps möte med Vladimir Putin i Alaska ledde inte till någon överenskommelse, men ledde ändå till viktiga – och i mångas ögon oroväckande – besked.

Efter mötet kände man i Ukraina först en försiktig optimism – som sedan övergick i chock, enligt Sky News.

Nu fruktar Kyiv ett ”bakhåll”.

”Chockvågor genom Kyiv” – fruktar bakhåll

I Kyiv tycktes man först vara lättade över att Trump och Putin inte hade nått någon överenskommelse utan Ukrainas medverkan.

Men sedan kom chocken – när det stod klart att Trump har övergivit målet om vapenvila, och liksom Moskva vill fokusera helt på ett fredsavtal.

– Det sände chockvågor genom Kiev, menar kanalens USA-korrespondent Martha Kelner i en analys.

Imorgon måndag ska Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj träffa Donald Trump i Vita huset.

Sist Zelenskyj besökte Vita huset slutade det med storbråk inför världspressens kameror – och nu fruktar Ukraina ett ”bakhåll”, enligt kanalen.

– Zelenskyj vet att han riskerar ett nytt bakhåll i Ovala rummet, men måste framställa sig som en villig deltagare i fredssamtal, av rädsla för att utmålas som ett hinder för en lösning, uppger kanalen.

LÄS MER: JUST NU: Putins krav avslöjade

Kan vända sig emot Ukraina

I Ukraina fruktar man alltså att Trump-administrationen återigen ska vända sig emot Ukraina, och utmåla Zelenskyj som den som sätter sig på tvären och vägrar gå med på ett fredssamtal.

Trump har berättat för Zelenskyj och för europeiska ledare om Putins krav. Ukraina fruktar att Trump ska kräva att Kyiv går med på stora eftergifter och luddiga säkerhetsgarantier.

Det faktum att Trump inte längre prioriterar vapenvila – vilket han gjorde före mötet med Putin – väcker också stor oro i Kyiv.

– Många där och på andra håll tror att Ryssland inte har för avsikt att stoppa kriget ännu, och kommer att använda sitt militära övertag på slagfältet för att pressa Ukraina i utdragna förhandlingar för att ge upp mer territorium, skriver kanalens korrespondent.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk mat tokhyllas – jämställs med medelhavskost

2025 08 17

Nordisk kost tokhyllas och jämförs med medelhavskost.

Den svenska och nordiska kosten hyllas stort i USA.

Nordisk kost kan jämföras med den mer kända medelhavskosten, och medför stora hälsofördelar, rapporterar New York Times.

Jämförs med medelhavskosten

Den nordiska kosten är rik på nyttigheter såsom frukt och grönsaker, fullkorn och nyttiga fetter, enligt tidningen.

Den är därför så pass hälsosam att den kan jämföras med medelhavskosten, även om det finns mer forskning om den sistnämnda.

– I likhet med sin sydliga kusin prioriterar den nordiska kosten frukt, grönsaker, fullkorn, nötter, frön, baljväxter, magra proteiner och fet fisk. Den största skillnaden är att den lyfter fram mat som är inhemsk i Norden, rapporterar tidningen.

Forskning tyder på att den nordiska kosten är bra för bland annat hjärtat.

Innehåller nyttigheter

Tidningen beskriver att den nordiska kosten innehåller rapsolja istället för olivolja, och att rotfrukter, grönsaker och frukt är basvaror i kosten.

Den innehåller också nyttiga fetter.

– Den har låg halt av mättade fetter, med tonvikt på mejeriprodukter med låg fetthalt, särskilt yoghurt, och fisk med hög halt av hälsosamma, omättade fetter som lax, makrill, sardiner och sill, skriver tidningen.

Rött och bearbetat kött äts med måtta, konstaterar man också.

Stöds i forskning

Flera forskningsstudier tyder på att den svenska och nordiska kosten är väldigt nyttig.

Den är bland annat bra för hjärtat, tack vare att den innehåller hälsosamma fetter och mycket fibrer.

I en studie från 2010 blev vuxna med förhöjda kolesterolnivåer uppdelade i två grupper, där den ena åt nordisk kost i sex veckor och den andra vanlig västerländsk kost.

Resultaten visade att den grupp som åt nordisk kost gick ner mer i vikt och hade lägre blodtryck och kolesterolvärden när studien var avslutad.

Även nyare forskning visar på stora hälsofördelar med den nordiska kosten, enligt tidningen. Det handlar bland annat om en studie från 2023 som visar att nordisk kost kan minska dödsfallen i hjärt- och kärlsjukdomar.

Forskare understryker att alla kan anamma den nordiska kosten, även om man inte bor i Norden.

– Vem som helst kan införliva hjärthälsosam och nordiskt inspirerad mat i sin kost – även om du bor oceaner bort, säger Dr. Kjetil Björnevik, biträdande professor i epidemiologi och näring vid Harvard T.H. Chan School of Public Health, till tidningen.

Foto: T. Yewell

Text: Redaktionen