JUST NU: Glassjätte återkallar flera sorter

2022 08 05

Glassjätten  Häägen-Dazs återkallar flera av sina glassorter.

I ett pressmeddelande uppger företaget att flera sorter kan innehålla bekämpningsmedel.

– Detta utökade återkallande vidtas som en försiktighetsåtgärd efter att spårmängder av 2-kloretanol (2CE) har påträffats i en batch av vaniljarom som används i Häagen-Dazs produkter. Undersökningar har fastställt att källan till kvalitetsbristen är en enskild leverantör. Återkallelsen är begränsad till specifika bäst före-datum för vissa produkter, skriver företaget.

Produkterna som berörs är Belgian chocolate, Macadamia nut brittle, Cookies & cream, Duo Belgian chocolate & vanilla och Duo vanilla hazelnut & caramel crunch. 

Ser över sin testprocedur

Sedan tidigare är vaniljglass med bäst före-datum innan 2023-05-21 återkallade.

General Mills, företaget som äger Häagen-Dazs, meddelar att de kommer se över sin testprocedur.

– Sedan återkallelsen av vaniljglassen och i linje med sitt engagemang för konsumenternas hälsa och säkerhet har General Mills proaktivt infört mer omfattande, förbättrade testprocedurer på andra Häagen-Dazs-glassprodukter tillverkade med naturliga vaniljarom samt utökat omfattningen av återkallelsen att inkludera dessa produkter, skriver företaget i ett pressmeddelande och tillägger:

– Vi ber om ursäkt för eventuella besvär denna försiktighetsåtgärd orsakar våra kunder.

Fullständig lista över återkallade produkter:

Belgian Chocolate 460 ml 4266586 2023-03-30

Belgian Chocolate 460ml 4278230 2023-04-13

Macadamia Nut Brittle 460ml 4266570 2023-04-04

Macadamia Nut Brittle 460ml 4278232 2023-04-15

 Macadamia Nut Brittle 460ml 4285355 2023-04-27

Cookies & Cream 460ml 4266403 2023-03-27

Duo Belgian Chocolate & Vanilla 420ml 4271141 2023-04-15

Duo Vanilla Hazelnut & Caramel Crunch 420ml 4269462 2023-03-24

Foto: L. Roscu 

Text: Redaktionen


Militären bekräftar – skarp insats vid Gotland

2024 04 22

Under söndagen noterades två kraftiga smällar i Visby på Gotland.

Händelserna väckte stor uppmärksamhet. Tidigt spekulerades det i att Försvarsmakten låg bakom smällarna, men varken Gotlands regemente P18 eller Försvarsmaktens vakthavande kommunikatör kunder bekräfta uppgifterna. Aktörerna uppgav dock att smällarna sannolikt berodde på stridsflygplan som brutit ljudvallen.

Under måndagen går flygvapnet ut med nya uppgifter om smällarna, som var så kraftiga att fönsterrutor började skallra.

Enligt flygvapnets kommunikationschef Louise Levin orsakades smällarna av två stridsflygplan, som genomförde en ”skarp insats”.

– Det var ingen övning utan en skarp insats. Det var en rote Jas 39 Gripen ur vår incidentberedskap som genomförde en incidentinsats, säger hon till tidningen Hela Gotland.

En så kallad rote är benämningen på ett par stridsflygplan som bildar en tät formation.

”Skarp insats”

Under söndagen framkom uppgifter om att smällarna var en del av en pågående militärövning på Gotland.  Louise Levin tillbakavisar uppgifterna.

– Nej, det var en skarp insats, men mer kan jag inte säga, säger flygvapnets kommunikationschef. 

”Ständigt beredda”

Flygvapnet genomför regelbundet insatser för att säkra Sveriges luftrum.

Det finns alltid stridsflygplan redo att lyfta från en bas någonstans i Sverige. Den så kallade incidentberedskapen handlar om att lösa skarpa uppgifter, inom såväl jakt och attack som spaning. Det kan även handla om att identifiera och dokumentera aktiviteter i närområdet, till exempel militära övningar, flygplan eller fartyg.

Efter Rysslands invasion av Ukraina har flygvapnet följt händelseutvecklingen noga.

– Risken för ett väpnat angrepp mot Sverige är på kort sikt fortsatt låg, men vi är ständigt beredda. Vi anpassar beredskapen och ligger alltid steget före vilket ger oss handlingsfrihet att agera vid uppkomna oförutsägbara händelser. Jag känner mig trygg i att vi har en god beredskap i det svenska flygvapnet och Försvarsmakten, säger flygvapenchefen generalmajor Carl-Johan Edström i ett uttalande.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen


Sänker skatten

2024 04 23

Regeringen överväger flera nya skattesänkningar.

Det uppger finansdepartementet på måndagskvällen.

– Inför budgetpropositionen för 2025 är det angeläget att flera skatteförslag kan förberedas genom remittering för att möjliggöra en samlad behandling av skatteförslag med budgeteffekter, framhåller departementet i ett uttalande.

Det handlar bland annat om följande förslag på skattesänkningar:

  • Sänkt skatt på arbetsinkomster
  • Sänkt skatt på pension
  • Sänkt flygskatt

– Inflationsbekämpningen har fungerat. Vi ser nu att inflationen sjunker på bred front och vi förväntas nå inflationsmålet i år. Inför arbetet med budgeten i höst är fokus att bygga ett rikare och tryggare Sverige.

–  Remisserna fokuserar primärt på tre områden, fortsätta stötta hushåll och företag som har det tufft, öka drivkrafterna till sparande och arbete, och att göra det enklare att driva företag i Sverige, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

1 900 kronor

Enligt förslaget om sänkt skatt på arbetsinkomster föreslås det ordinarie jobbskatteavdraget förstärkas med 8,1 miljarder kronor.

Det skulle innebära att skatten i genomsnitt minskar med cirka 1 900 kronor per år för de som omfattas, uppger regeringen.

Pensionskatten föreslås sänkas genom att det förhöjda grundavdraget för personer som fyllt 66 år förstärks med totalt 1,84 miljarder kronor.

– I genomsnitt minskar skatten med ca 1 100 kronor per person och år för de som omfattas av förslaget om förstärkning av det förhöjda grundavdraget, framhåller regeringen.

Flygskatten föreslås sänkas med 39, 162 eller 259 kronor per passagerare – beroende på slutdestination för flygresan. 

SD måste ge grönt ljus

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Det är dock inte säkert att regeringen och Sverigedemokraterna går vidare med samtliga skattesänkningar som föreslås.

Finansminister Elisabeth Svantesson betonar att det ekonomiska läget, reformutrymmet, finansieringsbehovet och överläggningar mellan regeringen och SD kan komma att påverka om förslagen presenteras i höstbudgeten eller inte.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen