Glädjeprognos för svenska folket

2023 04 12

Matpriserna i Sverige har skjutit i höjden under 2022 och början av 2023.

I början av mars uppgav Statistiska centralbyrån, SCB, att priserna på livsmedel och alkoholfria drycker har stigit med 20,95 procent det senaste året.

En historisk ökning.

– Inte sedan början av 1950-talet har matpriserna ökat så mycket på ett år i Sverige, framhåller myndigheten.

Men nu kommer ett glädjande besked för svenska matkonsumenter.

Prisökningen på livsmedel väntas avta under våren. I ett bästa scenario kan priserna sjunka.

Det uppger storbankerna Nordea, Swedbank och SBAB i en färsk prognos, som SR Ekot tagit del av.

Kan få se lägre priser

– Den övergripande bilden i dag är att matpriserna slutar öka framöver och man skulle också kunna tänka sig att priserna på vissa livsmedel faller, Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, till radion.

Robert Boije, chefsekonom på SBAB, instämmer i Nordeaanalytikerns bedömning.

Han pekar ut flera tecken som indikerar att prisökningen på livsmedel börjar att avta.

– Ett skäl till att livsmedelspriserna gick upp så mycket förra året var att vi hade ökade priser på drivmedel och elkostnader som också påverkade livsmedelsproducenterna. Vi såg också att priserna på livsmedel som vi importerade till Sverige ökade väldigt kraftigt, säger han till Ekot och tillägger:

– Det vi sett det senaste året är att flera av de faktorerna har reviderats så att de ligger stilla och det borde tala för mer dämpad utveckling på livsmedel och kanske vissa livsmedel som sjunker i pris framöver.

Lägre pris för konstgödsel

SBAB:s chefsekonom nämner även att priset på konstgödsel sjunkit med 15 procent sedan februari förra året.

Något som kan få en effekt på svenskproducerat livsmedel framöver, uppger SR.

Arturo Arques, privatekonom på Swedbank, håller med.

– Framför allt kan lägre pris på spannmål, konstgödsel och foder tillsammans med goda skördar öka tillgången på livsmedel och starkt bidra till att vi kommer att få sen en prispress, säger han.

Foto: T. Clark resp D. Volkova

Text: Redaktionen


Nytt alkoholförbud föreslås i Sverige – kan leda till fängelse

2024 12 02

Tillverkning av alkoholhaltiga drycker är en av de starkast växande verksamheterna inom livsmedelsbranschen. 

Antalet producenter har ökat i en stadig takt de senaste åren.

Nu riskerar dock många företagare att åka på ett rejält bakslag.

I regeringens utredning ”En trygg uppväxt utan nikotin, alkohol och lustgas” föreslås det ett förbud mot att länka till Systembolaget.

Enligt utredningen ska alkoholtillverkare förbjudas att länka till sina produkter som säljs på Systembolaget.

– Kommersiellt främjande av detaljhandel med och privatinförsel av alkoholdrycker ska förbjudas, står det i utredningen som vill ändra alkohollagstiftningen för att få bort länkandet.

– Lagstiftningen motverkar inte längre negativa effekter på folkhälsan på det sätt som varit avsett och bidrar inte på ett systematiskt och sammanhängande sätt till att uppfylla de syften och mål som lagts till grund för alkohollagstiftningen. Systembolaget befarar att det i förlängningen kan leda till EU-rättsliga ifrågasättanden av såväl monopolregleringen, som den restriktiva alkoholregleringen i övrigt.

Riskerar fängelse

Sveriges största företagsorganisation, Företagarna, reagerar kraftfullt på det nya förslaget.

– Vi tar oss för pannan. Det är det utan tvekan mest restriktiva lagförslaget på alkoholområdet vi sett på flera årtionden, och det sker under en regering som ofta slår sig för bröstet för att vara företagarvänlig och frihetlig, skriver Erik Östman, Företagarnas regelförenklingsexpert, i en debattartikel i Expressen.

Enligt Östman riskera den som bryter mot regeln fyra år i fängelse.

– Som jämförelse är straffet för misshandel högst två års fängelse, framhåller Företagarnas expert.

Fakta: Alkoholkonsumtionen i Sverige

- I Sverige dricker vi i snitt 8,7 liter ren alkohol per år och invånare över femton år. Det är mindre än genomsnittet för både EU och Europa i stort.

- Under de senaste tio åren har den totala alkoholkonsumtionen i Sverige minskat med 8 procent. Bland skolungdomar har den halverats under 2000-talet.

- Rekordåret 2004 drack svenskarna i genomsnitt 10,6 liter ren alkohol per person. Därefter har den genomsnittliga årskonsumtionen minskat konstant bortsett från åren 2012 och 2013, då den steg något. Preliminära mätningar visar inte heller någon ökning under coronapandemin. 

Källa: IQ

 

Foto: Kazuend resp K. Kouchpeydeh

Text: Redaktionen


Många får böta 1 200 kronor – på grund av funktion i bilen

2024 12 02

En automatisk funktion i många bilar gör att flera bilister åker på höga böter.

Dessutom riskerar man att orsaka livsfarliga situationer i trafiken.

Funktionen gäller så kallade DRL-ljus, Daytime running lamp, som finns i många bilar och som ämnar att hålla baklamporna släckta i dagsljus för att spara el och bränsle.

Missen vanligare än man tror

Att köra utan tända baklyktor är visserligen lagligt, förutsatt att det sker i dagsljus. Men den här tiden på året är det vanligare än man tror att folk missar att tända dem, rapporterar P4 Jönköping.

Det leder till en livsfarlig situation i trafiken när man inte ser bilen framför sig.

– Vi märker av sedan ett antal år tillbaka när de här reglerna kom om de här automatiska DRL-ljusen, att vissa bilar är väldigt sega på att koppla på bakljusen, säger trafikpolisen Robban Engdahl och bilinspektören Daniel Mörn, till radion.

Riskerar 1 200 kronor i böter

Missen är inte ovanlig. 

Enligt Statens väg- och forskningsinstitut, VTI, kör fyra av fem bilister med bakljusen släckta. 

Men gör man det i gryning eller skymning nu i vintermörkret riskerar man höga böter.

– Ja, är det under mörker eller att vädret är så pass att det krävs att det föreskrivs, då är det 1 200 kronor i böter, säger poliserna.

– Är det någon som missar att sätta på ljusen en vanlig ljus och fin dag är det 500 kronor. Det är det man riskerar, man ansvarar för sitt fordon.

Vet inte om att de gör fel

Sedan 2011 är det lagligt att köra med DRL-ljus på sin bil.

Men reglerna, som kom innan dagens energisnåla LED-lampor blivit vanliga i moderna bilar, har kritiserats.

Enligt VTI tror 76 procent att bakljusen är tända när de i själva verket är släckta, vilket framgick i en studie från 2023.

– En stor majoritet tror att det är på ett visst sätt, men i själva verket är det precis tvärt om. Fyra av tio vet inte heller vad lagen egentligen innebär, säger Björn Lidestam, senior forskare på VTI. 

Avstånden ökar

Samma rapport visar också att en klar majoritet, 84 procent, föredrar att den omgivande trafiken har sina baklyktor tända – även på dagtid.

Bland annat visar experiment att avståndet mellan bilar ökar om lamporna är tända.

Kort sagt pekar allt på att det är bra med tända baklysen och dåligt med släckta, säger VTI-forskaren.

Foto M. Krahn

Text: Redaktionen