SVERIGE: Glädjechock för hela landet

2022 10 28

Kraftigt elprisras i hela Sverige väntas till helgen.

Under morgondagen, lördag, kan svenska folket se fram emot ett elpris på blott 16 öre per kilowattimme (kWh).

Det rapporterar Aftonbladet med hänvisning till elbörsen Nordpool.

Tidningen skriver också att priset är ovanligt lågt, även i förhållande till att elpriserna generellt går ned under helgerna.

Blåsigt väder

Precis som när elpriset sjönk kraftigt i början av månaden förklaras raset även den här gången av blåsigt väder, skriver Aftonbladet med hänvisning till nyhetsbyrån TT.

Ytterligare ett glädjebesked är att hela oktober ser ut att bli billigare än motsvarande månad förra året. 

Att gaspriserna i Europa fallit tillbaka är utöver vinden också en faktor som spelar roll, någonting som skedde redan i början av förra månaden.

– Gaspriset fortsätter att falla tillbaka och är nu på lägre nivåer än innan Ryssland stoppade leveranserna till Europa, rapporterade Dagens industri den 8 september.

Följdes upp av varning

Dagens glädjebesked är betydligt kraftigare än det som Nordpool kunde kommunicera 9 oktober, då elpriset föll till 32 öre per kWh.

Även då kostade elen lika mycket i samtliga fyra elområden i Sverige.

Det beskedet följdes emellertid upp av en varning av Vattenfalls vd Anna Borg.

– Priserna kommer att vara fortsatt höga och fortsatt volatila, sade hon till SVT och syftade på de förväntade kostnaderna inför kommande vinter.

Besked om högkostnadsskydd

Igår kunde regeringen ge besked om det efterlängtade högkostnadsskyddet för höga elpriser.

Svenska Kraftnäts vd Lotta Medelius-Bredhe meddelade då att man avser att använda 55 miljarder för att stödja hushåll, organisationer och företag.

– Vi bedömer att 55 miljarder kronor är lämpligt att betala ut, uttryckte hon på en presskonferens tillsammans med statsminister Ulf Kristersson (M) och energi- och näringsminister Ebba Busch.

Stödet är riktat till boende i södra Sverige som är det område som drabbats hårdast.

Sågas av experter

Tunga ekonomer sågar dock regeringens åtgärd, rapporterar Aftonbladet.

– Att skick ut 55 miljarder till hushållen är väldigt kraftfullt – det är inte vad vi behöver nu, säger ekonomiprofessorn John Hassler, som menar att stödet kan orsaka fler problem än det löser.

Huvudargumentet är att elstödet blir som att "slänga bensin på inflationselden".

– Det är det som blir dumt med en klumpsummelösning. Det blir pengar som kanske bara leder till konsumtion och kan driva upp efterfrågan, vilket betyder att räntor behöver höjas mer. Riksbanken har räknat med ett elprisstöd så i nuläget ändrar inte detta vår bedömning av Riksbankens räntebana, säger Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken, till tidningen.

Foto: N.Tho.Duc

Text: Redaktionen


Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning. 

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd. 

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning. 

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen


8 juli 2026

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten. 

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent. 

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen