Glädjebesked till svenska folket – nu vänder det

2025 03 20

Det fastslår finansminister Elisabeth Svantesson (M) på onsdagen.

Enligt Svantesson kommer konjunkturläget förbättras ytterligare under 2025.

Stigande reallöner, lägre räntekostnader och en stöttande finanspolitik väntas leda till att hushållens köpkraft stärks under året.

– Återhämtningen i ekonomin har påbörjats. Vi befinner oss fortsatt i en lågkonjunktur, men vi ser att BNP växer tydligt och vi står finansiellt starka. Sverige står på en stabil grund, vilket gör att förutsättningarna för en återhämtning under 2025 och 2026 är goda, säger Svantesson.

Flera orosmoln

Samtidigt finns det flera orosmoln på himlen.

Ett skakigt geopolitiskt läge kan ställa till det.

Den nya administrationen i USA har spänt bågen med sitt breda införande av tullar mot bland annat EU.

Europeiska unionen har i sin tur svarat med att införa högre tullar mot USA. 

Den nya handelspolitiken kommer påverka den ekonomiska utvecklingen i Sveriges. 

– Detta väntas dämpa återhämtningen då företag senarelägger investeringar och anställningsbeslut, och hushållen skjuter på viss konsumtion. Även svensk exporttillväxt väntas bli dämpad 2025, fastslår Finansdepartementet i en ny prognos.

Då minskar arbetslösheten

Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt svag och arbetslösheten är hög. Under fjärde kvartalet 2024 uppgick arbetslösheten till 8,4 procent, enligt regeringens siffror.

Det finns dock ett ljus i mörkret. Under 2025 väntas återhämtningen på arbetsmarknaden inledas.

– Återhämtningen väntas även fortsatta under 2026 med ökande sysselsättning och minskande arbetslöshet, skriver Finansdepartementet.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Prischock drabbar bilägare – ökning med 8,5 procent på ett år

2025 03 30

Det handlar om bilförsäkringar, som har blivit allt dyrare under det senaste året.

Bilförsäkringar har i snitt gått upp i pris med 8,5 procent, enligt SCB.

Har rusat i pris

Ökningen beror bland annat på att högre reparationskostnader har tryckt upp försäkringspremierna, rapporterar Di.

Bilförsäkringar har därför ökat betydligt mer i pris än exempelvis hemförsäkringar, som i snitt har ökat med 4,8 procent under året, uppger tidningen.

Redan i början av året flaggade Ica-bankens vardagsekonom Magnus Hjelmér för att man bör se över sina försäkringar under 2025.

– Är det någon gång du ska se över dina försäkringar, så är det 2025. De som gör det kommer att kunna spara tusenlappar, sade Magnus Hjelmér till DN i januari.

Och detta gäller i synnerhet bilförsäkringen, menar han, och rekommenderar därför att man börjar jämföra erbjudanden hos olika försäkringsbolag i god tid innan ens nuvarande avtal löper ut.

Det är nämligen stora prisskillnader mellan olika försäkringsbolag.

”Inte så riskabel att byta”

De ökade reparationskostnaderna är ett skäl till att bilförsäkringar blir allt dyrare.

– Bilarnas avancerade utrustning har gjort det dyrare eftersom det krävs mjukvarulicenser. Bara en borttappad nyckel kan kosta 6.000–7.000 kronor, säger Styrbjörn Gustavsson, delägare i Olskrokens bilverkstad i Göteborg, till Di.

Det är emellertid värt besväret att jämföra olika försäkringsbolag.

Det kan göra att man sparar mycket pengar, enligt Konsumenternas Försäkringsbyrås specialist på motorförsäkringar, Sofia Ulriksson.

– Bilförsäkringen är, till skillnad från till exempel barn- och djurförsäkring, en försäkring som inte är så riskabel att byta. Om man får en hög premie är det bara att jämföra, säger hon till tidningen.

Jämför innehållet

Konsumenternas Försäkringsbyrå har dock redan tidigare varnat för riskerna med att bara gå på pris.

Man har bland annat varnat elbilsägare för att kolla upp vad som gäller om batteriet skadas.

– En av största skillnaderna i bilförsäkringar för elbilar är hur drivbatteriet ersätts vid en skada. Batteriet är en av elbilens dyraste komponenter, sade Sofia Ulriksson i ett uttalande tidigare i år.

– Det finns försäkringsbolag som endast ger 20 procent ersättning för ett batteri som är fem år gammalt, medan andra ger 100 procent. Det kan bli en kostsam överraskning, säger hon.

Det är därför viktigt att inte bara jämföra priset, utan även innehållet i försäkringarna.

Foto: L. Niescioruk

Text: Redaktionen

JUST NU: Nationalekonom slår larm – då kommer priserna att rusa ännu mer

2025 03 30

De höga livsmedelspriserna har redan lett till svårigheter för många hushåll.

Vissa konsumenter har till och med valt att bojkotta de så kallade ”matjättarna” i protest mot de höga priserna.

Nu varnar en nationalekonom för att priserna kan komma att öka mycket mer än vad vi hittills har sett.

Riskerar stiga ännu mera

Nationalekonomen Magnus Henrekson menar att det finns en specifik faktor som kan leda till att livsmedelspriserna skjuter i höjden ytterligare, rapporterar SR.

– Vi har en låg självförsörjningsgrad i jordbruket, så att vi producerar bara kanske drygt hälften av de livsmedel som vi behöver i Sverige. Och om vi ska öka upp det igen, då kommer ju livsmedelspriserna att stiga ännu mera, säger Henrekson till radiokanalen.

Sedan 90-talet har Sverige importerat allt mer mat, vilket har lett till att en mindre andel av våra livsmedel har producerats här.

Men nu vill regeringen ändra på det, enligt den nya livsmedelsstrategin.

– Livsmedelsstrategin 2.0 innebär att vi växlar upp arbetet med den tydliga ambitionen att produktionen av svensk mat ska öka. Den vidareutvecklade strategin är ett ambitiöst arbete med att stärka livsmedelskedjans konkurrenskraft, förbättra lönsamheten och se till att produktionen av svensk mat växer, säger landsbygdsminister Peter Kullgren i ett uttalande.

Men satsningen har alltså en baksida, enligt nationalekonomen.

Självförsörjningsgraden har minskat

Om vi ska öka den inhemska produktionen av livsmedel så kommer det att leda till ännu högre matpriser, menar nationalekonomen.

– Ska Sverige öka sin självförsörjningsgrad, till exempel av mjölk som man använder till smör, då måste vi bygga upp stora kobesättningar igen, och det kommer ju att kräva ett högre pris, säger Magnus Henrekson till radiokanalen.

Enligt Lantbrukarnas riksförbund så stod Sveriges bönder för 75 procent av landets livsmedelsproduktion i början av 90-talet.

Sedan dess har dock befolkningen ökat, men matproduktionen har inte följt med i samma takt. Därför har istället importen ökat.

Sveriges självförsörjningsgrad ligger idag på omkring 50 procent, uppger organisationen. Det kan jämföras med motsvarande siffra i Finland, som är 80 procent.

Foto: Towfiqu Barbhuiya

Text: Redaktionen