Glädjebesked för Ukraina

2024 09 20

Ukraina har fått ett besked som kommer att få stor betydelse för landet framöver.

Sedan Ryssland invaderade Ukraina i februari 2022 har Ukraina varit beroende av utländskt stöd för att överleva som nation.

Många västländer ser stödet till Ukraina som ett viktigt sätt att försvara friheten.

Nu kommer ett stort besked från EU angående stödet till Ukraina:

Landet kommer att få ett mycket stort lån, rapporterar CNN.

”Obevekliga ryska attacker”

EU är beredda att låna ut upp till 39 miljarder dollar (35 miljarder euro) till Ukraina.

Det innebär att EU kommer att stå för lejonparten av det lån på 50 miljarder dollar som G7-länderna har kommit överens om att Ukraina ska få.

Beskedet kom direkt från EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på fredagen.

Detta i samband med att Ursula von der Leyen varit på besök i Kiev.

– Obevekliga ryska attacker innebär att Ukraina behöver fortsatt EU-stöd, kommenterar von der Leyen i ett inlägg på X, enligt kanalen.

Lånet är en del av löftet från G7-länderna, tillägger hon.

På en presskonferens tillsammans med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kommenterade hon lånet ytterligare.

– Vi är nu övertygade om att vi kan leverera det här lånet till Ukraina mycket snabbt, sade hon på presskonferensen.

Frigör resurser till militär kapacitet

Ursula von der Leyen vände sig också direkt till Volodymyr Zelenskyj:

– Ni kommer att bestämma hur ni bäst använder medlen. Och detta kommer att frigöra mer av era nationella resurser för att stärka till exempel er militära kapacitet och att försvara er mot den ryska aggressionen, sade Ursula von der Leyen.

Pengarna kommer att bli tillgängliga för Ukraina framåt slutet av året, enligt kanalen.

Måste godkännas i parlamentet

EU-lånet måste dock fortfarande godkännas i EU-parlamentet och av en kvalificerad majoritet av medlemsländerna.

– Med tanke på hur brådskande förslaget är kommer kommissionen att arbeta för att säkerställa ett snabbt antagande, uppger EU-kommissionen i ett pressmeddelande, enligt CNN.

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren.

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen