Glädjebesked för Tidöpartierna

2024 02 17

En undersökning visar nya framsteg för Tidöpartierna.

Det har som bekant varit ett mycket hektiskt politiskt år i Sverige.

Utöver diverse inhemska konflikter har regeringen även behövt hantera en Natoansökan som dragit ut på tiden och skakiga relationer med flera muslimska länder.

Nu kommer ett glädjebesked för Tidöpartierna, som tycks få allt mer stöd från svenska folket.

Det rapporterar TV4.

Fler frågor

En ny opinionsundersökning visar att svenskarna föredrar Tidöpartiernas politik i allt fler frågor.

Stödet för blocket har gått från att främst handla om lag och ordning till att även innefatta energipolitiken och skolan.

– När det gäller energipolitiken har Tidöpartierna pratat mycket om kärnkraft, det kan vara en förklaring. När det gäller skolan kan det bero på att de blivit mer självkritiska, de har sett att den avreglerade marknadiserade skolan inte har varit så populär bland många väljare, säger Johan Hellström som är docent i statsvetenskap till TV4.

12 av 23

Undersökningen pekar på att svenskarna anser att Tidöpartierna har bäst politik i 12 av 23 frågor, däribland invandring och försvaret.

Samtidigt anser de att oppositionen har bäst politik i 9 av frågorna, och i resterande frågor är det oavgjort.

Just lag och ordning pekas fortsatt ut som en viktig grundpelare för högerblocket.

Nya satsningar

Regeringen har aviserat nya satsningar inom skolan för att motverka välfärdsbrott, ekonomisk brottslighet och organiserad brottslighet.

Tre skolmyndigheter har fått i uppdrag att arbeta med felaktiga utbetalningar och att motverka att kriminella eller olämpliga aktörer verkar i skolväsendet.

– Gång på gång har vi sett att aktörer inom välfärdssektorn har använt statliga och kommunala medel på ett brottsligt sätt. Det är allvarligt, oacceptabelt och hör inte hemma i skolans värld, säger skolminister Lotta Edholm (L).

Även säkerhetszoner

Samtidigt lyfter man fram säkerhetszoner som en åtgärd mot gängkriminaliteten.

– Säkerhetszonerna ska bidra till att göra Sverige till ett tryggare och friare land för hederliga medborgare, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) via regeringens hemsida.

Foto: Kristdemokraterna

Text: Redaktionen


Svensk bilist fast i fartkameran – ursäkten väcker rubriker utomlands

2024 12 12

Två gånger i år har en svensk man i 50-årsåldern åkt fast för fortkörning.

Och hans ursäkt är ganska uppseendeväckande.

Nekade till att ha suttit vid ratten

Första gången fastnade mannen på fartkameran på E22 i Västerviks kommun.

Trots bilderna förnekade 50-åringen bestämt att det var han suttit bakom ratten. 

Vem det var på bilden kunde mannen inte svara på, men uppgav att hans bil används frekvent av familjen och att han har flera anhöriga som liknar honom till utseendet.

Efter att tingsrätten jämfört fartkamerans bilder med pass- och körkortsbild drogs slutsatsen att det visst var samma man, rapporterar Barometern.

Han dömdes därmed för brott mot trafikförordningen till 2 000 kronor i böter.

Uppmärksammas i Norge

Nu får incidenten uppmärksamhet utomlands.

Det är den norska tidningen Dagbladet som drar upp historien och gör rubriker av händelsen.

Även konsumentmagasinet Elbil24 från Norge sprider nyheten.

– Ibland kan det vara svårt att erkänna att man har gjort fel. Det gäller i allra högsta grad en svensk bilist, skriver tidningen.

I artikeln hånas svenskens ursäkt om att det var någon annan på fartkamerans bild.

– Bara en identisk tvillingbror, som mannen inte har, kunde få dem (tingsrätten, red. anm.) att tvivla på vem som körde bilen, står det i texten.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Blev tagen igen

Historien tar dock inte slut där.

Samma man blev senare tagen i en ny fortkörning. Han hade då återigen åkt fast i en fartkamera då han körde 98 kilometer i timmen på en 90-väg.

Den här gången hade 50-åringen en ny ursäkt.

I rätten uppgav han att han inte varit i närheten av platsen och inte vet var han var det aktuella datumet. Han sa att det var hans pappa på bilden från fartkameran, skriver Barometern om händelsen.

Ny böter

Tingsrätten köpte dock inte den förklaringen heller och det blev 1 500 kronor i böter för hastighetsöverträdelse.

Även detta uppmärksammas i Norge, där bötesbeloppen är högre för fortkörning än i Sverige.

Alla följer inte hastighetsbegränsningen. Vissa nekar också till att ha kört för fort, konstaterar Dagbladet.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen


Går ut med bild – stor sökinsats efter försvunnen kvinna

2024 12 13

En 50-årig kvinna utanför Gävle har försvunnit.

Kvinnan har nu varit borta i över ett dygn.

Se polisens bild längst ned i artikeln.

Stor insats

– Polisen söker just nu efter en kvinna i 50-årsåldern, informerar polisen i ett uttalande.

Myndigheten letar i trakterna kring Torsåker i Hofors kommun i Gästrikland.

En stor insats pågår för att hitta kvinnan.

– Polisen söker just nu med ett flertal patruller.

Det försäkrar polisens pressavdelning som tillägger:

– Även polishelikopter deltar i sökandet.

"Det är bråttom"

I ett uttalande till Sveriges Radio framgår att även hundar deltar i sökinsatsen.

Polisen har dock ingen aning om vart kvinnan har tagit vägen.

– Nej, inte i nuläget men vi utgår från hemmet och söker oss vidare. Det är kallt ute så det är blir mer bråttom att söka den här tiden på året, säger polisens presstalesperson Magnus Jansson Klarin till P4 Gävleborg.

"Ring 112 snarast"

Senast kvinnan sågs till var klockan 03.17 natten till torsdagen.

Hon har med andra ord varit borta i över ett dygn och nu vädjar polisen efter hjälp.

– Har du sett kvinnan, eller tror dig ha sett henne, ring polisen snarast på 112, understryker kommunikationsenheten på polisregion Mitt.

Förutom bilden har polisen gått ut med följande signalement:

- Rött hår

- 163 centimeter lång

- Rött hår med rakat på sidorna

- Svarta kängor

- Grå lång täckjacka

Här är bilden

Se polisens bild på kvinnan genom att klicka här (länk till polisen.se)

– Är det så att man vet var hon är eller kanske tror sig ha sett henne vill vi jättegärna att man snarast ringer polisen, säger Magnus Jansson Klarin.

Text: Redaktionen