Glädjebesked för Putin – kopplas till Erdogan

2023 08 15

Under den första halvan av augusti har exporten ökat med sju procent till cirka 1,7 miljoner ton, rapporterar brittiska Sky News.

Ett välkommet besked för Putinregimen i Moskva som behöver inkomster för att kunna finansiera invasionen av Ukraina.

Här är Rysslands bästa handelspartner

Den sjöburna exporten har ökat trots att stora delar av västvärlden infört ett totalstopp för bränsle och bensin från Ryssland.

Men regimen i Moskva har hittat nya vägar.

Framför allt pekas Turkiet ut som Rysslands viktigaste handelspartner.

President Recep Tayyip Erdoğan och hans regering har utnyttjat situationen och importerar mängder av ”billig” rysk energi.

– I augusti var Turkiet den främsta destinationen för dieselexport från ryska hamnar. De tog emot cirka 42 procent av det totala utbudet, rapporterar Sky News.

Exporterar till Europa

För Turkiet är importen av rysk diesel och dieselolja en gynnsam affär.

Landet är en stor exportör till EU-marknaden. Där är priset på diesel cirka 40 procent högre jämfört med det ryska priset, uppger Bloomberg.

Genom att importera billig rysk diesel kan den egna marknaden fyllas upp. Det inhemska bränslet kan sedan exporteras till Europa för ett betydligt högre pris.

– Det är en lönsam handel. Det är också bra för Ryssland som kan hålla sina raffinaderier igång, säger Eugene Lindell, verksam vid konsultföretaget Facts Global Energy, till Bloomberg.

Goda relationer

Turkiet och Erdoğan har vidhållit sina goda relationer med Putins Ryssland genom att inte skriva under på västliga sanktioner mot landet.

Man har även ökat bilateral handel med Ryssland under kriget, enligt AFP.

– De två ledarna har nu preliminära planer på att upprätta ett naturgasnav i Turkiet som kan erbjuda Ryssland ett alternativt sätt att förse Europa med bränsle, framhåller nyhetsbyrån.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: USA säger nej till Sverige

2025 07 06

Sverige ska leda arbetet med den nya Natostyrkan FLF, vilket står för Forward Land Forces.

Styrkan kommer att vara baserad i norra Finland.

Men USA säger nej till att låta amerikanska soldater ingå i styrkan.

USA säger nej

I samband med Natos toppmöte i Haag meddelades att Danmark, Frankrike, Island, Norge och Storbritannien kommer att ingå i den svenskledda Natostyrkan Rovaniemi och Sodankylä.

Sverige och Finland hade dock hoppats på att även Kanada och framför allt USA skulle ingå i styrkan, rapporterar DN.

Sverige har dock fått nej – USA vill inte ingå i styrkan. De är för upptagna på annat håll.

– De vill nog inte sträcka ut sina åtaganden för mycket, framför allt om det blir kris eller konflikt, säger Joel Linnainmäki, försvarsforskare i Finland, till tidningen.

USA:s närvaro i Europa minskar, och landet vill göra andra prioriteringar.

– Det är säkerligen en besvikelse för både Finland och Sverige, säger Joel Linnainmäki till tidningen.

Ska ha ”framskjuten närvaro” i Finland

Det var vid Natos toppmöte i Washington 2024 som alliansens medlemsländer enades om att etablera en ”ny, framskjuten närvaro” i Finland, enligt regeringen. Styrkan ska vara skräddarsydd för regionala förhållanden i norra Finland.

Senare har det alltså beslutats att styrkan ska ledas av Sverige men utgöras av multinationella styrkor från Natoländerna.

Men USA vill alltså inte ingå. Istället får andra länder – Danmark, Frankrike, Island, Norge och Storbritannien – bidra till styrkan.

– Sverige ser fram mot att fortsätta utvecklingen av FLF Finland tillsammans med dessa länder, har försvarsminister Pål Jonson (M) tidigare sagt i ett uttalande.

– FLF Finland är en viktig del av Natos samlade avskräckning och försvar och bidrar till att stärka alliansens förmåga i Natos norra flank. Det är också en viktig del av Sveriges och Finlands integrering i Nato, tillade försvarsministern.

Foto: Nato resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Mardröm för svenskar på Mallorca – kommer inte in i sina hem

2025 07 06

Många svenskar som har bostad på Mallorca råkar ut för ett allvarligt problem.

Mallorca har sedan länge problem med husockupanter.

Även svenskar som har hus eller lägenhet på ön drabbas, och att få ut ockupanterna kan vara väldigt svårt.

Bostäder ockuperas

De som drabbas av husockupationer är ofta personer som har en bostad som står tom under längre perioder, rapporterar SR.

Då sparkar ockupanter upp dörren, byter lås och installerar sig i bostaden, enligt radiokanalen.

Eftersom utlänningar som har boende på Mallorca ofta är borta under längre perioder, är de ofta extra hårt drabbade. Det gäller bland annat svenskar som äger ett boende på ön.

Ockupanterna är ofta personer som lever i samhällets utkanter. Många av dem har inte råd med bostad och kan vara arbetslösa, sjuka eller ha andra typer av problem.

På ögruppen Balearerna skedde runt 500 husockupationer förra året.

Stort problem för svenskar

För den som drabbas kan det bli en mycket svår situation, särskilt om husockupanten är kvar under en längre tid. Då kan ockupanten få besittningsrätt.

– Det är ett stort problem för dem som är boende här i Spanien, eller de som har hus och boenden, de blir ju utsatta för det här, och då kan man inte vara i bostaden under sin semester eller en längre period, säger Simon Dicksved, en svensk jurist som tidvis vistas på Mallorca, till radiokanalen.

En lagändring ska nu stärka husägarens rätt, men situationen kan ändå bli väldigt svår, särskilt för svenskar som kanske inte är så insatta i hur det fungerar i Spanien.

– Framför allt är det svårt för svenskar för att man inte är så van med det här spanska systemet, säger Simon Dicksved.

Över tusen ockupanter på liten ort

Problemet med husockupationer är utbrett på Mallorca.

Tidningen Majorca Daily Bulletin har tidigare rapporterat om orten Santa Margalida med runt 13 000 invånare.

Där finns det enligt stadens borgmästare runt 1 500 husockupanter.

Borgmästaren beskriver ockupanterna som ”sociala turister”.

Problemet har funnits i åratal, men har förvärrats på senare tid, enligt borgmästaren. Det väcker oro inte bara på grund av husägares rättigheter, utan också med tanke på säkerheten.

– Det bor tio till tolv personer i varje lägenhet utan de minimikrav på hälsa och säkerhet, säger borgmästaren Joan Monjo till tidningen.

Foto: O. Nord

Text: Redaktionen