Glädjebesked för Jimmie Åkesson

2025 02 17

Efter en turbulent tid har Jimmie Åkesson (SD) fått ett glädjebesked.

Sverigedemokraterna har skakats av interna stridigheter den senaste tiden.

Anledning är det förslag till ändring av vapenlagen som regeringen har lagt fram tillsammans med SD, som avser att begränsa tillgången till det halvautomatiska vapnet AR-15.

Bråket har bland annat lett till att Richard Jomshof (SD) har avgått från posten som justitieutskottets ordförande.

Men efter den tunga interna striden har det nu kommit till en viktig vändpunkt för partiledaren Jimmie Åkesson.

Viktig vändpunkt – och glädjebesked

Idag har Åkesson skrivit en debattartikel i Aftonbladet – tillsammans med alla SD:s distriktsordförande.

I debattartikeln meddelar man gemensamt att man står fast vid förslaget att skärpa vapenlagen.

Det är en viktig vändpunkt för Åkesson, eftersom det tidigare har rapporterats att 24 av 27 partidistrikt är emot skärpningen av vapenlagen, enligt GP.

Men nu ställer sig alltså samtliga distriktsordförande bakom Åkesson i debattartikeln.

Samtidigt understryks det i artikeln att man ska lyssna på båda sidors argument när man skärper lagen.

– Här kommer båda sidors argument att vägas in för att begränsningen av halvautomatiska vapen med militärt utseende, så som AR-15, ska bli så välavvägd som möjligt. Där vi tillsammans kommer arbeta med att utforma det kommande förslaget så att det kan nå en bred enighet hos hela befolkningen, skriver Åkesson tillsammans med partiets alla distriktsordförande.

Enorm kritikstorm

I debattartikeln sticker man dock inte under stol med att det har varit stor oenighet i partiet och att det fortfarande finns delade meningar.

– Som ett stort parti är det inte ovanligt med meningsskiljaktigheter i sakpolitiska frågor. I Sverigedemokraterna är vi oftast rörande överens, men det händer att meningarna går isär och då har vi tillräckligt högt till tak för att kunna diskutera politik på detaljnivå, skriver debattörerna.

Missnöjet har varit stort inom partiet sedan lagförslaget blev känt.

SD-politikern Tobias Andersson är en av dem som har vittnat om ett enormt missnöje inom partiet.

– Under mina snart 13 år i Sverigedemokraterna har jag aldrig varit med om en sådan kritikerstorm mot partiet från våra egna sympatisörer som efter fredagens pressmeddelande angående vapenfrågorna, skrev Tobias Andersson på X förra veckan.

LÄS OCKSÅ: Storbråk inom SD – ”Aldrig varit med om en sådan kritikstorm”

Foto: Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen


USA har gått till attack – högt uppsatt ledare dödad

2025 02 17

USA har utfört flyganfall i Syrien under natten mellan söndag och måndag.

Det uppger USA:s militärkommando för Mellanöstern, Centcom, i ett uttalande.

Enligt Centcom har attackerna genomförts i nordvästra Syrien.

En högt uppsatt ledare inom den al-Qaida-kopplade organisationen Hurras al-Din (HaD) har dödats.

– Flyganfallet är en del av Centcoms:s pågående åtagande i regionen. Tillsammans med partners i regionen försvårar vi för terroristernas försök att planera, organisera och genomföra attacker mot civila och militär personal från USA, våra allierade och våra partners i hela regionen och utanför, framhåller militärkommandot i uttalandet.

”Kommer att fortsätta”

Hurras al-Din är en av flera islamistiska grupper som hävdar att de lagt ned sina vapen efter revolutionen i Syrien.

I januari meddelade gruppen att man lagt ned sin verksamhet. Samtidigt erkände Hurras al-Din för första gången samrörelsen med al-Qaida.

USA terrorklassade Hurras al-Din 2019 och har erbjudit ekonomiska belöningar för information om flera av gruppens medlemmar.

– Vi kommer att fortsätta att obevekligt jaga terrorister för att försvara USA och våra allierade i regionen, säger general Michael Erik Kurilla, befälhavare för Centcom.

Stor oro

Syriens brutala diktator Bashar al-Assad störtades i december 2024 av islamistledda rebeller.

Efter diktatorns fall har en övergångsregering installerats i landet. Regeringen leds av islamiströrelsen Hayat Tahrir al-Sham (HTS). Övergångsregeringen ska styra Syrien fram till den 1 mars, men HTS-ledaren Ahmed al-Sharaa har sagt att det kan ta upp till fem år att anordna nya val i landet.

– Min uppskattning är att det är mellan fyra och fem år kvar till valet, sade Sharaa i en tv-intervju i början av februari.

Hayat Tahrir al-Sham är en tidigare undergrupp till al-Qaida. Gruppen har listats som en terrororganisation av USA och Storbritannien.

Det finns därför en stor oro över gruppens maktövertagande, inte minst när det gäller kvinnors och minoriteters rättigheter.

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen


Europa smider planer i tysthet – redo att ingripa i Ukraina

2025 02 17

Europa jobbar i tysthet med planer på att kunna skicka trupper till Ukraina.

I Europa finns det en stor oro över hur fredssamtalen mellan USA, Ryssland och Ukraina kommer att gå.

De europeiska länderna är inte inbjudna till förhandlingarna, och många är rädda för att USA bryr sig mer om sina egna intressen än Ukrainas och Europas.

Samtidigt förbereder sig Europa i tysthet för att kunna skicka trupper till Ukraina, rapporterar AP.

”Kommer att spela sin roll”

En grupp europeiska länder jobbar på en plan för att skicka trupper till Ukraina som ska upprätthålla ett eventuellt fredsavtal med Ryssland, enligt nyhetsbyrån.

Storbritannien och Frankrike uppges leda initiativet.

Uppgifterna är dock knapphändiga, enligt nyhetsbyrån, eftersom länderna inte vill att Vladimir Putin ska få alltför god kännedom om exakt hur planerna ser ut.

– Jag kommer inte att gå in på särskilda detaljer, men jag accepterar att om det blir fred så måste det finnas någon slags säkerhetsgaranti för Ukraina, och Storbritannien kommer att spela sin roll i det, säger den brittiska premiärministern Keir Starmer, enligt nyhetsbyrån.

Kräver stora trupper

Ukraina vill helst bli Natomedlem och anser att det skulle vara den bästa säkerhetsgarantin, men USA uppges inte se det som ett alternativ i nuläget.

Istället kan alltså europeiska trupper komma att utgöra en ukrainsk säkerhetsgaranti efter ett eventuellt fredsavtal, och planerna är alltså redan i full gång.

De europeiska länderna har talat om den möjligheten sedan förra året, men nu har man i Europa blivit allt mer angelägen om att ta ansvar för Ukrainas säkerhet. I många europeiska länder fruktar man att Trump kan komma att köra över både Ukraina och Europa i en uppgörelse med Putin.

Det är oklart hur stora trupper Europa kan tänkas skicka och vilka länder som kommer att medverka. Det beror bland annat på hur ett eventuellt fredsavtal kommer att se ut.

För vissa länder är det mer komplicerat; Italien har konstitutionella begränsningar för hur de får använda sina trupper, och Nederländerna och Tyskland behöver ett godkännande från respektive parlament.

Hur stora trupper som kan bli aktuella är också en svår fråga att lösa. Experter flaggar för att det kommer krävas stora trupper om de ska utgöra någon verklig säkerhetsgaranti.

– Det måste vara en verklig styrka så att ryssarna vet att om de någonsin satte den på prov så skulle de bli krossade. Och du kan vara säker på att Ryssland kommer att testa den, säger Ben Hodges, tidigare befälhavande general för US Army Europe, enligt nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: USA ger Europa mardrömsbesked

Foto: Kirsty O'Connor No 10 Downing Street resp A Lallemand

Text: Redaktionen