RYSSLAND: Glädjande siffror för diktatorn – inhemska stödet ökar

2022 08 24

Sex månader har gått sedan Rysslands diktator Vladimir Putin beordrade sina trupper att korsa den ukrainska gränsen.

Många räknade med ett snabbt krig.

Enligt flera källor planerade Ryssland att inta Kyiv på tre dagar. Men Ukrainas stod emot den ryska aggressionen och Kreml tvingades sedermera att ge upp planerna på att inta huvudstaden.

Vladimir Putins anfallskrig gick inte enligt planerna, men trots ett utdraget krig och stora dödsiffror så lyckas diktatorn behålla greppet om Ryssland.

Diktatorns popularitet har inte heller påverkats av kriget.

Det indikerar flera mätningar som CNN tagit del av.

Stor majoritet stödjer Putin

De senaste mätningarna från statliga byrån WCIO och den oberoende undersökningsbyrån Levada-Center indikerar att över 80 procent av den ryska befolkningen känner ett förtroende för diktatorn och stödjer Vladimir Putins ledarskap.

Nästan lika många, 72 procent, är positivt inställda till ”den speciella militära operationen” som Ryssland, enligt Putin, genomför i Ukraina.

Isoleras från krigets fasor

Enligt den ryska oberoende nyhetssajten Mediazona beror de höga siffrorna sannolikt på att Rysslands relativt välbärgade medelklass isoleras från krigets fasor.

– Många av de som dött i Ukraina kommer från  fattigare regioner i Ryssland; regionerna med det högsta antalet dokumenterade dödsoffer är så kallade "etniska republiker", Dagestan och Buryatia. Däremot har antalet dödsoffer från Rysslands två rikaste och mest folkrika städer - Moskva och St. Petersburg - varit relativt låga, rapporterar Mediazona.

Stor rädsla

Vladimir Putins popularitet kan också härledas till en stor rädsla hos den ryska befolkningen.

Sedan invasionens startdatum har 16 380 personer arresterats eller fängslats för antikrigsaktivism i Ryssland, och 75 brottmål har öppnats enligt Rysslands nya lag mot ”fejknyheter” om kriget, rapporterar OVD-Info – en oberoende grupp som spårar frihetsberövanden i Ryssland.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Soldater spränger sig själva i luften – chockuppgifter från Ryssland

2025 01 14

Att Ryssland får hjälp av Nordkorea i kriget mot Ukraina är välkänt.

Omkring 10 000 nordkoreanska soldater uppges delta i strider i ryska Kurskregionen, som delvis ockuperas av ukrainska trupper.

Nu kommer nya uppgifter om den nordkoreanska krigsinsatsen.

Den sydkoreanska underrättelsetjänsten (NIS) har släppt en unik rapport om antalet nordkoreanska förluster på slagfältet.

Enligt rapporten har Nordkorea förlorat omkring 3 000 soldater. Siffran omfattar 300 döda soldater och 2 700 skadade.

– De massiva förlusterna är ett resultat av nordkoreanska soldater brist på förståelse för modern krigföring, framhåller NIS i ett uttalande.

Vidare uppger underrättelsetjänsten att nordkoreanska soldater beordras att öppna eld mot drönare, vilket gör dem till enkla mål på marken.

Det finns också uppgifter som tyder på att nordkoreaner agerar ”lockbete” för att locka fram ukrainska drönare.

Släpper sensationella uppgifter

Utöver förlustsiffrorna förekommer uppgifter i rapporten som beskrivs som ”sensationella”.

NIS hävdar att nordkoreanska trupper har instruerats att begå självmord för att undvika att bli tillfångatagna av den ukrainska armén.

Enligt underrättelsetjänsten beordras soldaterna att spränga sig själva i luften om de riskerar att hamna i fiendens händer.

Video på krigsfångar

I helgen publicerade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en video på två nordkoreanska krigsfångar.

Den ena soldaten berättar att han inte visste att han skulle delta i strider. Soldaten uppger att han skickades till Ryssland för att delta i en militärövning. 

Ukraina är redo att överlämna nordkoreanska krigsfångar till Nordkorea om landets diktator Kim Jong-un organiserar en fångutväxling med ukrainare som tillfångatagits i Ryssland.

Kan hoppa av till grannlandet

Sydkorea har öppnat för att ta emot avhoppande nordkoreanska soldater.

NIS uppger att de för samtal med Ukraina om saken.

– Om soldaterna begär avhopp till söder är deras vilja av högsta prioritet eftersom nordkoreaner betraktas som sydkoreanska medborgare enligt lag, framhåller den sydkoreanska underrättelsetjänsten.

Foto: J Kingma resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen