VAL 2022: Glädjande nyheter för Ulf Kristersson

2022 09 12

Efter gårdagskvällen och nattens rösträkning ser högerblocket ut att gå mot en valseger.

Ulf Kristerssons sida har samlat 49,7 procent av rösterna mot Magdalena Anderssons 48,8 procent. Det innebär att ett mandat skiljer blocken, 175-174.

Men högerledaren har fortfarande inte utropat valseger och Socialdemokraterna har meddelat att de inte kommer att slänga in handduken.

Anledningen till detta är att ett slutgiltigt valresultat väntas först på onsdagen när utlands- och sena förtidsröster räknats.

I valet 2018 tillkom drygt 226 000 röster i onsdagsräkningen, uppger DN.

Större skillnad än det verkar

Magdalena Anderssons sida behöver endast vinna ett mandat för att majoriteten ska skifta från höger till vänster.

Men enligt matematikprofessorn Svante Linusson är ett sådant scenario inte särskilt troligt. Han konstaterar att skillnaden mellan blocken är större än det verkar.

–Vänsterpartiet, Centerpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna har tagit de sista fyra mandaten och avrundningarna har varit gynnsamma för dem, säger han till DN och tillägger:

– Det betyder att det måste gå väldigt, väldigt bra för dem när de återstående rösterna räknas. Det räcker inte att bara få en majoritet av de återstående rösterna.

Marginaler talar för högerregering

Enligt matematikprofessorn är marginalerna på Ulf Kristerssons sida.

– Än så länge har de rödgröna haft turen på sin sida när det gäller att få mandat och det är därför skillnaden bara uppgår till ett mandat, trots att skillnaden i faktisk procentsats är något större, säger Svante Linusson till DN.

Ställningen just nu

Räknade distrikt: 6 244 av 6 578 (94 % av hela Sverige)

Förändringen jämfört med valet 2018 i parantes.

Vänsterpartiet 6,6 (-1,4)

Socialdemokraterna 30,5 (+2,2)

Miljöpartiet 5,0 (+0,6)

Centern 6,7 (-1,9)

Liberalerna 4,6 (-0,9)

Moderaterna 19,1 (-0,7)

Kristdemokraterna 5,4 (-0,9)

Sverigedemokraterna 20,6 (+3,1)

S+V+MP+C 48,8

M+KD+SD+L 49,7

Mandatfördelning:

S+V+MP+C = 108 + 24 + 18 + 24 = 174

M+KD+SD+L = 67 + 19 + 73 + 16 = 175

Foto: Ulf Kristersson

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen