Glädjande nyheter för Ukraina från Nato

2023 02 28

Ukraina är varmt välkomna och kommer att tas upp som medlemmar i militäralliansen Nato.

Det var generalsekreterare Jens Stoltenberg besked på tisdagen, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Men det rör sig dock inte om något snabbspår in i alliansen.

Snarare är det ett medlemskap som Nato ser framför sig på längre sikt.

– Natoallierade är överens om att Ukraina ska bli medlem i vår allians, men det är samtidigt ett långsiktigt perspektiv, säger Stoltenberg på en presskonferens i Helsingfors.

Öppnade historisk dörr

I slutet av förra året hintade Jens Stoltenberg om ett framtida medlemskap för Ukraina.

– Jag förväntar mig att utrikesministermötet kommer upprepa att Natos dörr står öppen, uttryckte han då inför ett möte med alliansens utrikesministrar.

Natoledaren säger dock idag att den akuta frågan för Ukraina är inte att gå med i Nato, utan att förbli en självständig nation efter Rysslands invasion.

Ryssland gick i taket

Redan i september 2022 gick Ukraina ut med att man officiellt vill ansöka om medlemskap i Nato. 

– Vi tar det avgörande steget att underteckna Ukrainas ansökan om snabb anslutning till Nato, uttryckte president Volodymyr Zelensky vid tillfället.

Någonting som fick Putinregimen i Ryssland att gå i taket samt varna för att det skulle eskalera till ett tredje världskrig.

– Natomedlemmarna förstår själva självmordskaraktären av ett sådant steg, framhöll Alexander Venediktov, biträdande sekreterare i Rysslands säkerhetsråd, i samband med det ukrainska beskedet enligt ryska statliga nyhetsbyrån TASS.

I Finland för Sveriges skull

Anledningen till Jens Stoltenbergs besök i Helsingfors handlar dock inte om ett ukrainskt medlemskap, utan rör de finska och svenska ansökningarna.

Ett möte mellan Turkiet, Finland och Sverige är planerat till torsdagen 9 mars.

– Det är högt prioriterat för Nato, och för mig personligen, att få Finlands och Sveriges medlemskap i Nato ratificerat. De har uppfyllt alla kriterier. Det är dags, säger Stoltenberg enligt VG.

Han vill dock inte ge något datum för när ett medlemskap kan vara på plats, men att det ska ske “så snabbt som möjligt”.

Två partiledare får nobben

Nästa vecka kommer Natochefen till Sverige.

Han ska då träffa statsminister Ulf Kristersson (M) i ett möte med fem andra partiledare – men inte Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar eller Miljöpartiets språkrör Ber Bolund eller Märta Stenevi.

De får nobben då partierna inte är för ett svenskt medlemskap i Nato.

– Syftet är att ge partiledarna möjlighet att få hans bild av läget och diskutera den fortsatta processen, säger Ulf Kristersson till Aftonbladet.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


JUST NU: En biljon kronor på bordet för Ukraina

2025 07 09

EU kan vara på väg att påbörja en speciell Ukrainafond.

Ryssland fortsätter att trycka in pengar i krigsmaskinen.

De ryska styrkorna gör mindre framsteg på krigsfronten – samtidigt som Ukrainas västerländska partners fortsätter att stötta det krigshärjade landet.

Nu kommer uppgifter om att EU är på väg att påbörja en speciell fond för Ukraina – värd över en biljon svenska kronor.

En biljon kronor

Europeiska unionen överväger att inrätta en fond för Ukraina värd 100 miljarder euro eller 117 miljarder dollar, i EU:s nästa sjuåriga budget.

Det motsvarar lite drygt en biljon svenska kronor.

Källor uppger för Bloomberg att den föreslagna finansieringen, som ska presenteras senare i juli, kan börja betalas ut 2028 som ett sätt att ge ytterligare stöd till det krigshärjade landet mitt i det minskande amerikanska stödet, rapporterar Kyiv Independent.

Ska snart diskuteras

Fonden, tillsammans med andra alternativ, kommer att diskuteras innan den fleråriga budgetramen offentliggörs den 16 juli. 

Det föreslagna nya finansieringsavtalet skulle följa på tidigare stöd som tillhandahållits genom Europeiska kommissionen i form av bidrag och lån.

Läs mer: Kreml gör jättebeslag – 50 miljarder dollar

Ungern rasar

Ungern har dock avvisat Europeiska unionens budgetförslag för 2028-2034.

Balazs Orban, politisk rådgivare till Ungerns premiärminister Viktor Orban, sade att det dokument som utarbetats av Bryssel innebar att EU skulle behöva skuldsätta sig för att finansiera en fortsättning av kriget.

“Då går det”

Så här lyder Balazs kommentar.

– Europa har slut på pengar men när det gäller krig kommer de alltid att hitta 100 miljarder euro att avvara, säger han enligt den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

Ungern och Slovakien fortsätter att sätta käppar i hjulen för EU:s gemensamma stödinsatser för Ukraina.

På onsdagen har rapporter kommit om att Slovakien blockerar EU:s arbete för att få igenom nästa sanktionspaket mot Ryssland.

Läs mer: Massflykt i Ryssland – pengar flödar ut

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Sverige får 18 miljarder kronor

2025 07 09

EU-kommissionen ska betala ut 1,6 miljarder euro, motsvarande 18 miljarder kronor, till Sverige.  

Det är den första utbetalningen inom ramen för EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) – ett stort återhämtningspaket som syftar till att stärka medlemsländernas återhämtning efter pandemin och bidra till den gröna och digitala omställningen.

Utbetalningen motsvarar ungefär hälften av den summa som Sverige ska tilldelas.

– Utbetalningen sker efter att Sverige i december skickade in sin första betalningsansökan till kommissionen och omfattar huvudsakligen åtgärder som genomfördes 2020–2022, framhåller regeringen i ett uttalande.

Åtgärderna som pekas ut inkluderar satsningar på grön återhämtning, utbildning och omställning, utbyggnad av bredband och investeringar för bostadsbyggande.

Bidraget från EU har betalats ut efter att Sverige kunnat visa att åtgärderna genomförts.

Många åtgärder kopplas till samma projekt

Den svenska återhämtningsplanen, som RRF stödjer, innehåller sammanlagt 52 mål och delmål som är kopplade till olika reformer och investeringar.

EU-kommissionen kommer att övervaka hur målen följs fram till slutet av nästa år.

– Av kostnaderna i den svenska planen kan 44 procent kopplas till klimatomställningen och 21 procent till den digitala omställningen, framhåller regeringen.

Det här är EU:s återhämtningspaket

EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) är unionens största återhämtningsprojekt sedan Marshallplanen.

Stödpaket ska:

  • lindra pandemins ekonomiska och sociala effekter
  • se till att EU-länderna är mer resilienta, hållbarare och bättre förberedda på den gröna och den digitala omställningens utmaningar och möjligheter
  • göra EU klimatneutralt till 2050
  • bidra till övergången till digital teknik i EU
  • skapa nya jobb och få fart på tillväxten.

Källa: EU-kommissionen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen