Glädjande nyheter för Ukraina från Nato

2023 02 28

Det var generalsekreterare Jens Stoltenberg besked på tisdagen, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Men det rör sig dock inte om något snabbspår in i alliansen.

Snarare är det ett medlemskap som Nato ser framför sig på längre sikt.

– Natoallierade är överens om att Ukraina ska bli medlem i vår allians, men det är samtidigt ett långsiktigt perspektiv, säger Stoltenberg på en presskonferens i Helsingfors.

Öppnade historisk dörr

I slutet av förra året hintade Jens Stoltenberg om ett framtida medlemskap för Ukraina.

– Jag förväntar mig att utrikesministermötet kommer upprepa att Natos dörr står öppen, uttryckte han då inför ett möte med alliansens utrikesministrar.

Natoledaren säger dock idag att den akuta frågan för Ukraina är inte att gå med i Nato, utan att förbli en självständig nation efter Rysslands invasion.

Ryssland gick i taket

Redan i september 2022 gick Ukraina ut med att man officiellt vill ansöka om medlemskap i Nato. 

– Vi tar det avgörande steget att underteckna Ukrainas ansökan om snabb anslutning till Nato, uttryckte president Volodymyr Zelensky vid tillfället.

Någonting som fick Putinregimen i Ryssland att gå i taket samt varna för att det skulle eskalera till ett tredje världskrig.

– Natomedlemmarna förstår själva självmordskaraktären av ett sådant steg, framhöll Alexander Venediktov, biträdande sekreterare i Rysslands säkerhetsråd, i samband med det ukrainska beskedet enligt ryska statliga nyhetsbyrån TASS.

I Finland för Sveriges skull

Anledningen till Jens Stoltenbergs besök i Helsingfors handlar dock inte om ett ukrainskt medlemskap, utan rör de finska och svenska ansökningarna.

Ett möte mellan Turkiet, Finland och Sverige är planerat till torsdagen 9 mars.

– Det är högt prioriterat för Nato, och för mig personligen, att få Finlands och Sveriges medlemskap i Nato ratificerat. De har uppfyllt alla kriterier. Det är dags, säger Stoltenberg enligt VG.

Han vill dock inte ge något datum för när ett medlemskap kan vara på plats, men att det ska ske “så snabbt som möjligt”.

Två partiledare får nobben

Nästa vecka kommer Natochefen till Sverige.

Han ska då träffa statsminister Ulf Kristersson (M) i ett möte med fem andra partiledare – men inte Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar eller Miljöpartiets språkrör Ber Bolund eller Märta Stenevi.

De får nobben då partierna inte är för ett svenskt medlemskap i Nato.

– Syftet är att ge partiledarna möjlighet att få hans bild av läget och diskutera den fortsatta processen, säger Ulf Kristersson till Aftonbladet.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022. 

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026. 

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen