Glädjande nyheter för Ukraina från Nato

2023 02 28

Ukraina är varmt välkomna och kommer att tas upp som medlemmar i militäralliansen Nato.

Det var generalsekreterare Jens Stoltenberg besked på tisdagen, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Men det rör sig dock inte om något snabbspår in i alliansen.

Snarare är det ett medlemskap som Nato ser framför sig på längre sikt.

– Natoallierade är överens om att Ukraina ska bli medlem i vår allians, men det är samtidigt ett långsiktigt perspektiv, säger Stoltenberg på en presskonferens i Helsingfors.

Öppnade historisk dörr

I slutet av förra året hintade Jens Stoltenberg om ett framtida medlemskap för Ukraina.

– Jag förväntar mig att utrikesministermötet kommer upprepa att Natos dörr står öppen, uttryckte han då inför ett möte med alliansens utrikesministrar.

Natoledaren säger dock idag att den akuta frågan för Ukraina är inte att gå med i Nato, utan att förbli en självständig nation efter Rysslands invasion.

Ryssland gick i taket

Redan i september 2022 gick Ukraina ut med att man officiellt vill ansöka om medlemskap i Nato. 

– Vi tar det avgörande steget att underteckna Ukrainas ansökan om snabb anslutning till Nato, uttryckte president Volodymyr Zelensky vid tillfället.

Någonting som fick Putinregimen i Ryssland att gå i taket samt varna för att det skulle eskalera till ett tredje världskrig.

– Natomedlemmarna förstår själva självmordskaraktären av ett sådant steg, framhöll Alexander Venediktov, biträdande sekreterare i Rysslands säkerhetsråd, i samband med det ukrainska beskedet enligt ryska statliga nyhetsbyrån TASS.

I Finland för Sveriges skull

Anledningen till Jens Stoltenbergs besök i Helsingfors handlar dock inte om ett ukrainskt medlemskap, utan rör de finska och svenska ansökningarna.

Ett möte mellan Turkiet, Finland och Sverige är planerat till torsdagen 9 mars.

– Det är högt prioriterat för Nato, och för mig personligen, att få Finlands och Sveriges medlemskap i Nato ratificerat. De har uppfyllt alla kriterier. Det är dags, säger Stoltenberg enligt VG.

Han vill dock inte ge något datum för när ett medlemskap kan vara på plats, men att det ska ske “så snabbt som möjligt”.

Två partiledare får nobben

Nästa vecka kommer Natochefen till Sverige.

Han ska då träffa statsminister Ulf Kristersson (M) i ett möte med fem andra partiledare – men inte Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar eller Miljöpartiets språkrör Ber Bolund eller Märta Stenevi.

De får nobben då partierna inte är för ett svenskt medlemskap i Nato.

– Syftet är att ge partiledarna möjlighet att få hans bild av läget och diskutera den fortsatta processen, säger Ulf Kristersson till Aftonbladet.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen