Glädjande nyheter för Ukraina från Nato

2023 02 28

Ukraina är varmt välkomna och kommer att tas upp som medlemmar i militäralliansen Nato.

Det var generalsekreterare Jens Stoltenberg besked på tisdagen, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Men det rör sig dock inte om något snabbspår in i alliansen.

Snarare är det ett medlemskap som Nato ser framför sig på längre sikt.

– Natoallierade är överens om att Ukraina ska bli medlem i vår allians, men det är samtidigt ett långsiktigt perspektiv, säger Stoltenberg på en presskonferens i Helsingfors.

Öppnade historisk dörr

I slutet av förra året hintade Jens Stoltenberg om ett framtida medlemskap för Ukraina.

– Jag förväntar mig att utrikesministermötet kommer upprepa att Natos dörr står öppen, uttryckte han då inför ett möte med alliansens utrikesministrar.

Natoledaren säger dock idag att den akuta frågan för Ukraina är inte att gå med i Nato, utan att förbli en självständig nation efter Rysslands invasion.

Ryssland gick i taket

Redan i september 2022 gick Ukraina ut med att man officiellt vill ansöka om medlemskap i Nato. 

– Vi tar det avgörande steget att underteckna Ukrainas ansökan om snabb anslutning till Nato, uttryckte president Volodymyr Zelensky vid tillfället.

Någonting som fick Putinregimen i Ryssland att gå i taket samt varna för att det skulle eskalera till ett tredje världskrig.

– Natomedlemmarna förstår själva självmordskaraktären av ett sådant steg, framhöll Alexander Venediktov, biträdande sekreterare i Rysslands säkerhetsråd, i samband med det ukrainska beskedet enligt ryska statliga nyhetsbyrån TASS.

I Finland för Sveriges skull

Anledningen till Jens Stoltenbergs besök i Helsingfors handlar dock inte om ett ukrainskt medlemskap, utan rör de finska och svenska ansökningarna.

Ett möte mellan Turkiet, Finland och Sverige är planerat till torsdagen 9 mars.

– Det är högt prioriterat för Nato, och för mig personligen, att få Finlands och Sveriges medlemskap i Nato ratificerat. De har uppfyllt alla kriterier. Det är dags, säger Stoltenberg enligt VG.

Han vill dock inte ge något datum för när ett medlemskap kan vara på plats, men att det ska ske “så snabbt som möjligt”.

Två partiledare får nobben

Nästa vecka kommer Natochefen till Sverige.

Han ska då träffa statsminister Ulf Kristersson (M) i ett möte med fem andra partiledare – men inte Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar eller Miljöpartiets språkrör Ber Bolund eller Märta Stenevi.

De får nobben då partierna inte är för ett svenskt medlemskap i Nato.

– Syftet är att ge partiledarna möjlighet att få hans bild av läget och diskutera den fortsatta processen, säger Ulf Kristersson till Aftonbladet.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

– Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

– Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen

Nytt system för kortbetalning införs i Sverige

2025 05 09

Ett nytt bankkortssystem ska införas i hela landet.

Endast tio procent av svenska folket betalar med kontanter i butik, enligt en rapport från Riksbanken.

Swish pekas ut som en av de främsta anledningarna till den dalande kontantanvändningen.

– De kontanta betalningarna mellan privatpersoner har i många fall ersatts av tjänsten. Swish lanserades i slutet av 2012 och antalet betalningar via tjänsten har ökat mycket sedan dess, framhåller Riksbanken.

Majoriteten av betalningarna i Sverige sker dock med fysiska bankkort, även om den metoden också minskar i konkurrens med digitala alternativ. 

Och nu ska ett helt nytt system för betalning med kort införas, rapporterar DN.

Ska fungera utan internet

Det handlar om ett reservsystem som ska kunna vara i bruk även om nätet slås ut, en farhåga som ökat bland annat efter de upprepade kabelbrotten i Östersjön.

– Det pågår ett krig i Europa, och i samband med det kriget finns alla möjliga typer av hybridpåverkan och trakasserier, som kan innebära att man stör eller klipper av kommunikationer, säger Tuomas Välimäki, styrelseledamot i Finlands centralbank, till tidningen.

Systemet ska göra det möjligt med så kallade offlinebetalningar, i det här fallet att betala med kort under avbrott på uppemot sju dagar. Liknande system finns redan i Norge och Danmark.

Just beroendet av kortbetalningar har visat sig i skarpt läge flera gånger, bland annat när kortsystemet havererade på Ica i hela Sverige vid tillfällen både under 2023 och 2024.

Riksbankens förhoppning är att det ska kunna införas i Sverige 1 juli nästa år, erfar DN.

LÄS MER: Alla tar det för givet – kan försvinna helt från matbutikerna

Varnar för nedstängning

Tidigare under våren har danska experter, däribland Jacob Herbst, chef för regeringens CyberSecurity Council, varnat för att risken ökar att USA stänger ned Danmark.

Han har uppmanat danska myndigheter och företag att göra sig oberoende av amerikansk teknik och infrastruktur.

– Det kommer att bli riktigt, riktigt svårt att frigöra oss från de amerikanska teknikjättarna, säger Herbst till Politiken.

LÄS MER: Akut uppmaning till Danmark – fruktar direkt order från Trump

Överväger digital valuta

Tuomas Välimäki är av liknande åsikt.

– Vi kan inte utesluta att någon en natt på Truth social får idén att använda betalningssystemet som ett påtryckningsmedel.

Utöver ett reservsystem som inte är beroende av exempelvis Mastercard eller Visa tittar Sverige även på att införa en digital valuta, så kallad E-krona, enligt DN.

EU undersöker samma sak gällande euron.

Foto: Axfood resp J. Leupe

Text: Redaktionen