JUST NU: Glädjande nyheter för elkonsumenter

2022 10 18

De höga elpriserna har fått de svenska hushållen att dra ner på elförbrukningen i september.

Det indikerar den senaste prognosen från Svenska kraftnät.

Hushållsägare har dragit ordentligt i handbromsen.

Hushållen drog ner sin elförbrukning med 18 procent i september jämfört med samma månad förra året. 

En inbromsning som kan underlätta för elkonsumenter under årets kyligaste månader.

– Kan hushållen fortsätta på detta sätt under hela vintern minskar risken för bortkoppling på grund av effektbrist påtagligt. Därtill pressar det tillbaka elpriset, säger  Erik Ek, strategisk driftchef på Svenska kraftnät, i ett pressmeddelande.

Minskad risk

Svenska kraftnät hat tidigare varnat för att risken för bortkoppling av el i vinter har ökat i södra Sverige.

Enligt Erik Ek innebär en nedgång av elförbrukningen på bara några procent att risken för bortkoppling minskar flera gånger om.

Tidigare i höst redovisade Svenska kraftnät att Sveriges importbehov ökat från 36 till 149 timmar på grund av att Ringhals 4 inte kan återstarta som planerat. Myndigheten bedömde även att risken för elbrist vid enstaka tillfällen har ökat betydligt.

En bedömning som förändras om nuvarande tendens håller i sig.

– Om vi antar att Ringhals 4 är borta hela vintern, men att den minskade elförbrukningen i september håller i sig under hela vintern krymper antalet timmar. Då vi har ett importberoende under en normal vinter till cirka 30, säger Erik Ek.

Han tillägger:

– När vi sedan tittar var i landet som elförbrukningen minskar mest är det i södra Sverige, alltså elområdena 3 och 4, vilket är mycket positivt en kall vinterdag eftersom det gör mest nytta där.

Uttryckt i procent minskar hushållens förbrukning i elområde 1-4 (från norr till söder) med följande procentsiffror:  - 12, - 14, - 18 och - 21.

Fakta

  • Under den största delen av året är Sverige helt självförsörjande på el. Men under kommande vinter visar beräkningar gjorda i mitten av september ett importberoende på 149 timmar. Risken att importen inte finns när den som mest behövs har ökat denna vinter.
  • När produktion och import inte kan matcha elförbrukningen uppstår effektbrist. Då måste Svenska kraftnät koppla bort elanvändare i en utsträckning som gör att balans råder mellan förbrukning och tillgång av el. Om inte så sker riskeras hela elsystemet av en kollaps, med svåra efterverkningar.
  • Under september 2022 var det lite varmare i norra Sverige (SE1 och SE2) än under 2021. I södra Sverige var det tvärtom lite kallare. Skillnaderna är dock små.
  • Källa: Svenska kraftnät

Foto: N.Tho.Duc

Text: Redaktionen


Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar. 

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet. 

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG. 

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen


22 augusti 2026

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”. 

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen