JUST NU: Glädjande nyheter för elkonsumenter

2022 10 18

De höga elpriserna har fått de svenska hushållen att dra ner på elförbrukningen i september.

Det indikerar den senaste prognosen från Svenska kraftnät.

Hushållsägare har dragit ordentligt i handbromsen.

Hushållen drog ner sin elförbrukning med 18 procent i september jämfört med samma månad förra året.

En inbromsning som kan underlätta för elkonsumenter under årets kyligaste månader.

– Kan hushållen fortsätta på detta sätt under hela vintern minskar risken för bortkoppling på grund av effektbrist påtagligt. Därtill pressar det tillbaka elpriset, säger Erik Ek, strategisk driftchef på Svenska kraftnät, i ett pressmeddelande.

Minskad risk

Svenska kraftnät hat tidigare varnat för att risken för bortkoppling av el i vinter har ökat i södra Sverige.

Enligt Erik Ek innebär en nedgång av elförbrukningen på bara några procent att risken för bortkoppling minskar flera gånger om.

Tidigare i höst redovisade Svenska kraftnät att Sveriges importbehov ökat från 36 till 149 timmar på grund av att Ringhals 4 inte kan återstarta som planerat. Myndigheten bedömde även att risken för elbrist vid enstaka tillfällen har ökat betydligt.

En bedömning som förändras om nuvarande tendens håller i sig.

– Om vi antar att Ringhals 4 är borta hela vintern, men att den minskade elförbrukningen i september håller i sig under hela vintern krymper antalet timmar. Då vi har ett importberoende under en normal vinter till cirka 30, säger Erik Ek.

Han tillägger:

– När vi sedan tittar var i landet som elförbrukningen minskar mest är det i södra Sverige, alltså elområdena 3 och 4, vilket är mycket positivt en kall vinterdag eftersom det gör mest nytta där.

Uttryckt i procent minskar hushållens förbrukning i elområde 1-4 (från norr till söder) med följande procentsiffror: - 12, - 14, - 18 och - 21.

Fakta

Under den största delen av året är Sverige helt självförsörjande på el. Men under kommande vinter visar beräkningar gjorda i mitten av september ett importberoende på 149 timmar. Risken att importen inte finns när den som mest behövs har ökat denna vinter.
När produktion och import inte kan matcha elförbrukningen uppstår effektbrist. Då måste Svenska kraftnät koppla bort elanvändare i en utsträckning som gör att balans råder mellan förbrukning och tillgång av el. Om inte så sker riskeras hela elsystemet av en kollaps, med svåra efterverkningar.
Under september 2022 var det lite varmare i norra Sverige (SE1 och SE2) än under 2021. I södra Sverige var det tvärtom lite kallare. Skillnaderna är dock små.
Källa: Svenska kraftnät

Foto: N.Tho.Duc

Text: Redaktionen

Ukraina får historiskt besked

2026 09 11

Ukraina och Kanada skakar hand om ett historiskt avtal.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Kanadas premiärminister Mark Carney har skrivit under ett historiskt partnerskapsavtal.

Avtalet sträcker sig över 100 år, rapporterar Kyiv Post.

Historiskt avtal undertecknat

Det historiska avtalet undertecknades på torsdagen i Calgary, där Zelenskyj och Carney inledde sitt bilaterala möte och ska gälla i 100 år.

Zelenskyj anlände till Kanada på onsdagen för ett tre dagar långt besök. Fokus ligger på att stärka relationerna mellan länderna, men också på försvar, energi och ytterligare stöd till Ukraina.

Efter mötet beskrev Zelenskyj förhandlingarna som ”mycket substantiella”.

Avtalet innebär en långsiktig satsning på samarbetet mellan Ukraina och Kanada. Samtidigt kommer beskedet i ett läge där Ukraina fortsatt utsätts för omfattande ryska robot- och drönarattacker.

LÄS MER: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Stärker Ukrainas luftförsvar

Kanada har även meddelat att landet kommer att bidra med ytterligare stöd till Ukrainas luftförsvar.

Zelenskyj lyfter särskilt fram behovet av luftförsvarssystem och robotar.

– I dag finns ett betydande beslut från Kanada. Ett mycket viktigt stödpaket för luftförsvaret, säger Zelenskyj.

– Det finns en stor brist på sådana system och robotar i världen.

Landet avsätter 350 miljoner kanadensiska dollar, motsvarande omkring 270 miljoner amerikanska dollar, för att köpa interceptormissiler till Ukrainas luftförsvar. Pengarna ska gå via JUMPSTART och bidra till att skydda ukrainska civila, infrastruktur och luftrum

Beskedet kommer samtidigt som Ukraina förbereder sig inför vintern och försöker stärka skyddet mot ryska luftangrepp.

Kanada ska dessutom bidra till Ukrainas energifond och ge 430 miljoner kanadensiska dollar i lånegarantier för Ukrainas inköp av naturgas inför vintern.

Ansluter till FREYJA

En annan viktig del av beskeden från mötet är Kanadas stöd till FREYJA, ett europeiskt program för försvar mot ballistiska robotar.

Kanada kommer att bidra med sin teknik till programmet, som har initierats och lanserats av det ukrainska försvarsföretaget FirePoint.

Målet är bland annat att utveckla alternativ till de amerikanska Patriot-systemen och bygga upp ett mer omfattande skydd mot luftburna hot.

FREYJA omfattar redan samarbete mellan Ukraina och flera europeiska länder, däribland Norge, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien, Sverige och Storbritannien.

LÄS MER: Ukraina slår till mot ryska hjärtat – första gången i kriget

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

Oddsen ändras – här är Sveriges statsminister efter valet

2026 09 10

Igår möttes statsminister Ulf Kristersson (M) och oppositionsledaren Magdalena Andersson (S) i SVT:s duell.

Dagen efter, med blott tre dagar till valet, har oddsen för vem som kommer att bli Sveriges nästa statsminister förändrats.

Ulf Kristersson knappar in. Även om S-ledaren står kvar som favorit till posten.

– Oddsen visar att det fortsatt är Magdalena Andersson som är favorit att leda nästa regering, säger Raúl Valencia López, marknads- och pr-ansvarig på Unibet och tillägger:

– Men Ulf Kristersson har stärkt sin position den senaste tiden och har nu ett lägre odds jämfört med någon vecka sedan.

En prognos

Oddsen för att Andersson utses till statsminister efter valet står just nu i 1,40 gånger pengarna. För Kristerssons del är oddset 2,75 hos Unibet.

Eller också uttryckt: 60,4 procent chans för S-ledaren och 30,7 procent för M-ledaren. För Ebba Busch (KD) och Jimmie Åkesson (SD) är chansen betydligt lägre. Oddsen står till 15 gånger pengarna för Busch och 26 gånger pengarna för Åkesson att någon av de två partiledarna ska bli nästa statsminister.

Oddsen bör betraktas som en prognossignal och inte förväxlas med en opinionsmätning. Historiskt har oddsen dock ofta varit relativt träffsäkra.

Andra läser: Mette Frederiksen kallar till möte – ”Djupt oroande”

Oavgjort i debatten?

Många experter och analytiker bedömde att gårdagens debatt mellan de två statsministerkandidaterna slutade oavgjort.

En av de hetare ordväxlingarna uppstod kring ämnet brott och straff och förslaget om slopad mängdrabatt.

– Många trodde att Socialdemokraterna hade lagt om sin kriminalpolitik ända tills de röstade nej till att slopa straffrabatten. Där tappade de all trovärdighet, sade Ulf Kristersson i debatten.

Andersson svarade med att S vill ta bort rabatten för sexualbrott och våldsbrott och röstade emot Tidösidans förslag på grund av frågetecken kring finansiering och implementering.

– Det är ovärdigt, sade S-ledaren om sin motståndares kommentar.

Andra läser: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Fanni Uusitalo | valtioneuvoston kanslia CC BY 2.0 resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen