JUST NU: Glädjande nyheter för elkonsumenter

2022 10 18

De höga elpriserna har fått de svenska hushållen att dra ner på elförbrukningen i september.

Det indikerar den senaste prognosen från Svenska kraftnät.

Hushållsägare har dragit ordentligt i handbromsen.

Hushållen drog ner sin elförbrukning med 18 procent i september jämfört med samma månad förra året. 

En inbromsning som kan underlätta för elkonsumenter under årets kyligaste månader.

– Kan hushållen fortsätta på detta sätt under hela vintern minskar risken för bortkoppling på grund av effektbrist påtagligt. Därtill pressar det tillbaka elpriset, säger  Erik Ek, strategisk driftchef på Svenska kraftnät, i ett pressmeddelande.

Minskad risk

Svenska kraftnät hat tidigare varnat för att risken för bortkoppling av el i vinter har ökat i södra Sverige.

Enligt Erik Ek innebär en nedgång av elförbrukningen på bara några procent att risken för bortkoppling minskar flera gånger om.

Tidigare i höst redovisade Svenska kraftnät att Sveriges importbehov ökat från 36 till 149 timmar på grund av att Ringhals 4 inte kan återstarta som planerat. Myndigheten bedömde även att risken för elbrist vid enstaka tillfällen har ökat betydligt.

En bedömning som förändras om nuvarande tendens håller i sig.

– Om vi antar att Ringhals 4 är borta hela vintern, men att den minskade elförbrukningen i september håller i sig under hela vintern krymper antalet timmar. Då vi har ett importberoende under en normal vinter till cirka 30, säger Erik Ek.

Han tillägger:

– När vi sedan tittar var i landet som elförbrukningen minskar mest är det i södra Sverige, alltså elområdena 3 och 4, vilket är mycket positivt en kall vinterdag eftersom det gör mest nytta där.

Uttryckt i procent minskar hushållens förbrukning i elområde 1-4 (från norr till söder) med följande procentsiffror:  - 12, - 14, - 18 och - 21.

Fakta

  • Under den största delen av året är Sverige helt självförsörjande på el. Men under kommande vinter visar beräkningar gjorda i mitten av september ett importberoende på 149 timmar. Risken att importen inte finns när den som mest behövs har ökat denna vinter.
  • När produktion och import inte kan matcha elförbrukningen uppstår effektbrist. Då måste Svenska kraftnät koppla bort elanvändare i en utsträckning som gör att balans råder mellan förbrukning och tillgång av el. Om inte så sker riskeras hela elsystemet av en kollaps, med svåra efterverkningar.
  • Under september 2022 var det lite varmare i norra Sverige (SE1 och SE2) än under 2021. I södra Sverige var det tvärtom lite kallare. Skillnaderna är dock små.
  • Källa: Svenska kraftnät

Foto: N.Tho.Duc

Text: Redaktionen

JUST NU: Nationell särskild händelse utlyses i Sverige

2025 09 15

Polisen utlyser en nationell särskild händelse i Sverige.

Det är ett relativt ovanligt besked.

Åtgärden är ett beslut som Polismyndigheten kan fatta när en situation är så allvarlig eller omfattande att den kräver nationell samordning av polisens resurser.

Det har till exempel skett efter terrordådet på Drottninggatan 2017, under coronapandemin samt under våldsvågen hösten 2023.

Den här gången handlar det om att hantera säkerheten kring valet 2026.

– Vi befarar att valrelaterade demonstrationer kan komma att starta betydligt tidigare i år än vad de har gjort inför tidigare val. Vi vill därför vara proaktiva för att få bättre förutsättningar att leda och koordinera arbetet, säger Tobias Bergkvist, biträdande regionspolischef Stockholm, i ett uttalande.

Åkesson kräver höjd säkerhet

Så sent som för några dagar sedan gick Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson ut med att han reflekterar kring sin egen säkerhet inför valrörelsen, i synnerhet efter mordet på den amerikanska högerdebattören Charlie Kirk.

– I Sverige ska man kunna hålla en helt öppen valrörelse och åka land och rike runt och träffa väljare. Det är så man ser en svensk valrörelse framför sig – men det är inte lika självklart längre, sade Åkesson till Expressen då.

Jimmie Åkesson anser att säkerheten måste höjas i valrörelsen 2026. SD-ledaren bedömer att Säpo delar hans uppfattning.

– Men det är väl som vanligt en fråga om resurser och personaltillgång och kompetensförsörjning och sådana saker som inte är helt lätta att komma åt.

LÄS MER: Svenska kyrkan slår larm – har inte råd

"Kommer vidta operativa åtgärder"

Polisen ska särskilt fokusera på att säkerställa att de grundläggande opinionsfriheterna kan utövas “med bibehållen ordning och säkerhet”, förklarar myndigheten.

– Det instabila omvärldsläget som råder innebär att regionerna redan nu kommer att vidta de operativa åtgärder som krävs utifrån deras lokala problembild och som kan befaras ha påverkan på säkerheten kring kommande val, säger Marie Borg, nationell kommenderingschef.

LÄS OCKSÅ: Höjer hastigheten till 150 km/h – först i hela EU

Foto:

Text: Redaktionen

15Sep2025

JUST NU: Estland slår larm – uppmanar hela Europa

2025 09 15

Estlands premiärminister varnar alla sina europeiska allierade och kommer nu med ett konkret förslag.

Europa har sedan februari 2022, då Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina, rustat sig starkare militärt.

Försvarsbudgeten har utökats med stora summor i de flesta länder, så också i Sverige.

Nu varnar Estlands premiärminister Kristen Michal hela Europa för den ryska krigsmakten.

– Vi ansågs till och med vara lite paranoida när vi pratade om hot från Ryssland tidigare. Men nu har allt det vi pratat om i Baltikum, Polen och Skandinavien blivit verklighet, säger han till den ryska dagstidningen Pravda.

Europa har långt kvar

Den estniske premiärministern framhåller att hotet från den ryska krigsmakten är stort.

– Ryssland är ett allvarligt hot mot Europa, Nato och alla förnuftiga länder i världen, säger han.

Han hävdar också att Europa fortfarande har en lång väg kvar för att uppnå den militära styrka som krävs för att hålla tillbaka Ryssland.

– Det kommer att ta lång tid för Europa att bli mycket starkare. Nu är vi fortfarande i början av resan, säger han.

Läs också: Elektronikkedja varslar – och vd:n lämnar

Konkret förslag

Estland har ett relativt litet budgetunderskott och en av de lägsta statsskuldsnivåerna i Europa i förhållande till ekonomins storlek.

Den estniske premiärministern efterfrågar nu en ännu snabbare upprustning av den europeiska försvarsförmågan.

Han menar att det kommer krävas smärtsamma utgiftsnedskärningar och skattehöjningar, uppger tidningen.

Michal vill också att europeiska allierade ska slå samman sina resurser och gemensamt köpa vapen för att minska kostnaderna.

”Klarade testet”

Kristen Michal framhåller situationen med de 19 ryska drönare som förra veckan kränkte Polens luftrum.

Han menar att det var första gången som Nato "testades i luftrummet".

– Testet klarades på ett övertygande sätt, säger han.

Läs mer: Rysk bransch i kris – konkurskaos

Foto: C. Robert

Text: Redaktionen