Livsavgörande genombrott

2023 03 17

En viss typ av behandling kan minska risken för självmord hos unga män med psykisk sjukdom.

Det visar en ny studie från Karolinska Institutet.

Resultatet av studien talar för att elbehandling samt medicinerna litium och klozapin kan minska risken för självmord för unga män som lider av psykisk sjukdom.

Självmord är den ledande dödsorsaken bland tonåringar och unga vuxna. Män är överrepresenterade i kategorin.

Varje år begår 800 000 människor självmord världen över.

En stor andel, upp till 90 procent, lider av svår psykisk sjukdom, inklusive svåra depressionstillstånd, bipolära sjukdomar och schizofreni.

–  Vi har undersökt om regional överdödlighet i självmord hos 15- till 19-åringar var korrelerat med användning av ECT, litium och klozapin bland unga, säger Adrian E. Desai Boström, ST-läkare inom barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm och studiens försteförfattare.

– Resultaten ger en tydlig signal om att tidigt insatt medicinsk-psykiatrisk behandling mot svår psykisk sjukdom kan bidra till att minska överdödligheten i självmord hos pojkar i sena tonår, fortsätter Boström som även är postdoktor vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet.

Stor framgång 

Tidigare studier har visat att elbehandling samt medicinering med litium och klozapin minskar risken för självmord hos vuxna.

Den nya studien tyder på att samma behandling fungerar på tonåringar, vilket är en stor framgång.

Det har varit mer oklart om behandlingarna även kan ge skydd mot självmord hos ungdomar, uppger forskarna bakom studien.

Så gjordes undersökningen

Forskarna samlade in data från de 21 svenska regionerna mellan 2016 och 2020. 

Under tidsperioden tog 632 personer mellan 15 och 24 år sina liv, varav 200 i åldrarna 15 till 19 år.

– Överdödligheten mättes genom att jämföra självmord bland 15- till 19-åringar med 20- till 24-åringar inom samma region. Regioner som hade relativt sett lägre självmordstal bland 15- till 19-åringar jämfört med 20- till 24-åringar, gav också mer behandling med ECT, litium och klozapin till de yngre patienterna, framhåller forskarna.

Nästa steg

Forskargruppens nästa steg blir att analysera om behandlingen även kan ges vid ges vid andra särskilt svåra psykiatriska sjukdomstillstånd, där det finns en hög dödlighet och relativ brist på fungerande behandlingar.

Samma behandling kan eventuells användas vid svår ätstörning med tillhörande depressionssjukdom.

– Dessa studier kan med fördel fokusera på behandlingarnas effekter på självmordsrisken, men även på andra möjliga positiva behandlingsutfall som förbättrad funktionsförmåga, kognitiv funktion och livskvalitet på lång sikt, säger Adrian E. Desai Boström.

Foto: J. Koblitz 

Text: Redaktionen


Kontantlarm i Sverige – flera problem

2023 12 02

Hallands länsstyrelse larmar nu om att det blir allt svårare att klara sig med kontanter.

Det råder fortsatt stor debatt i Sverige angående de olika betalningssätten.

Vissa menar att vi borde anpassa samhället mer ut efter digitala betalmetoder, medan andra menar att det är viktigt att värna om kontanternas roll.

Nu slår länsstyrelsen i Halland larm om att det blir allt svårare att överhuvudtaget klara sig med kontanter.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Flera problem

Det är i en årlig rapport som länsstyrelsen lyfter fram situationen.

Uttagningsautomater tas bort, eller placeras i gallerior med begränsade öppettider.

Samtidigt lyfter man fram Falkenberg som ett exempel, där ingen bank längre hanterar fysiska pengar.

“Det skapar problem”

I rapporten nämner man att den som inte har tillgång till digitala betaltjänster som Swish och BankID kommer att få det svårt.

– Utvecklingen mot en mer digital betalningsmarknad skapar problem för personer som av olika skäl inte har möjlighet att använda digitala betalningssätt. För att kunna göra en betalning via Swish krävs det tillgång till ett betalkonto och BankID, vilket många inte har idag, framhåller länsstyrelsen Halland.

Vardagen blir svårare

Ingvor Johansson, som leder bevakningen av grundläggande betaltjänster i länet, är orolig.

– Personer som inte har tillgång till dessa tjänster får svårare att hantera sin vardag. Det kan handla om att man får svårt att göra en räkningsbetalning, viktiga inköp, resa kollektivt eller betala för parkering. säger hon.

Även i Sundsvall

Hon fortsätter med att förklara att vissa grupper lätt kan hamna i utanförskap på grund av den rådande situationen.

– De som inte vill eller kan använda digitala betalningar, kanske för att de är rädda och ovana vid tekniken, har dålig uppkoppling eller har olika funktionsnedsättningar som försämrad syn och motorik, menar hon.

– De hamnar i ett utanförskap och förlorar delaktighet i samhället.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


Godissort pekas ut – har oväntade hälsoeffekter

2023 12 03

Experter lyfter nu fram surt godis som ett oväntat hjälpmedel.

Godis är som bekant mycket populärt i Sverige och vanligt förekommande i många hushåll på helgerna.

Många försöker dra ner på konsumtionen och välja nyttigare alternativ.

Nu pekar dock experter ut en särskild godissort som har speciella egenskaper.

Det rapporterar USA Today.

Oväntade hälsoeffekter

I en video som cirkulerar på sociala medier förklarar en kvinna att hon fått råd av sin psykolog att äta surt godis när hon känner att en ångestattack kan vara på gång.

Det har debatterats kraftigt och nu uttalar sig Catherine del Toro, som är expert på mental ohälsa, om saken.

– Det finns definitivt sanning och vetenskap bakom att äta surt eller starkt godis för att lindra ångest och panikattacker, säger hon.

Fokuserar på nuet

Del Toro förklarar att när vi äter väldigt surt godis så lättar det på ångest eftersom det distraherar hjärnan och ger oss någonting annat att fokusera på.

– När du äter något surt eller starkt, främjar du en teknik som uppmuntrar dig att fokusera på nuet, stoppar spiralen av rädsla och kommunicerar till din hjärna att du inte är i verklig fara, vilket gör att panikattacken saktar ner i intensitet och slutligen kan upphöra, säger hon.

Inte allt

Vidare förklaras dock att surt godis förstås inte är något fullständigt svar på ångestattacker, utan ett “terapitrick” som kan fungera vid enskilda tillfällen.

Vid långvariga och ihållande ångestproblem som påverkar vardagen handlar rekommendationen istället om att uppsöka hjälp.

Finns olika behandlingar

Vid sådana problem finns det olika behandlingar som kan hjälpa, däribland psykologisk behandling eller med hjälp av läkemedel.

– Det som fungerar för en person kanske inte funkar för en annan. Därför är det viktigt att du får hjälp som är anpassad efter vad du behöver, framhåller Vårdguiden 1177.

– Den du träffar kan hjälpa dig vidare till annan hjälp om ni tillsammans kommer överens om att det behövs.

Foto: A. Jostelius

Text: Redaktionen