16 februari 2026

Glädjande för hushållen – “Kommer synas i plånboken”

2023 12 18

2024 ser ut att bli ett positivt år för svensk ekonomi.

Det har som bekant varit ett par riktigt tuffa ekonomiska år.

Oerhört hög inflation har följts av snabbt höjda räntor vilket har urholkat svenskarnas plånböcker och satte ordentlig press på hushållen.

Nu tror dock experter på ett betydligt bättre ekonomiskt år 2024.

Det rapporterar TV4.

“Kommer synas i plånboken”

Privatekonomen Americo Fernandez förklarar att mycket pekar på ett bra år.

Mot slutet av 2024 ser svenskarna ut att känna att trycket har lättat, menar han.

– För blickar vi framåt mot 2024 så är det äntligen flera saker som går i rätt riktning. Totalt sett skulle jag säga att det är mer mot andra halvåret där det verkligen börjar synas i plånboken, säger han till TV4.

Pekar ut 4 saker

Fernandez pekar ut 4 ekonomiska områden som bidrar till den positiva utvecklingen.

Dels rör det sig om att elpriserna ser ut att sjunka, men även att räntetoppen tros vara nådd.

– Nu ser vi ju räntesänkningar, inte bara för Riksbanken, utan även för europeiska centralbanken och amerikanska centralbanken, säger han.

Han menar även att bostadsmarknaden förmodligen kommer att stabiliseras, och att den svenska kronan lär stärkas.

Allt detta, menar Fernandez, kommer att bidra till ett mer positivt ekonomiskt år för svenskarna.

Försiktigt positiva

Även riksbanken bedömer att inflationstrycket är på väg neråt och är försiktigt positiva.

– Inflationstrycket har dämpats och de senaste månaderna har konsumentpriserna ökat i långsammare takt än tidigare, framhåller myndigheten.

Tror på kronan

Riksbankschef Erik Thedéen har uttalat sig om att även han tror att den svenska kronan kommer att stärkas.

– När kronan är svag blir det svårare att få ner inflationen, vilket är bekymmersamt. Men Sveriges ekonomi är i grunden god och välskött. Det talar för att växelkursen på sikt kommer att stärkas.

Foto: S. Bughdaryan

Text: Redaktionen


04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


05 jun 26

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid. 

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.  

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen