Giorgia Meloni föreslår enorm förändring i Ukraina

2025 03 07

Natos artikel 5 innebär ömsesidiga försvarsgarantier. Den fastställer att en väpnad attack mot ett Natoland ses som en attack mot alla medlemsstater.

Giorgia Meloni anser att det militära skyddet bör omfatta Ukraina efter ett krigsslut.  

– Jag tror att det skulle vara en stabil, varaktig och effektiv säkerhetsgaranti. Bättre än några av de förslag jag noterat, säger hon enligt Ukrainska Pravda.   

Om Ukraina skulle omfattas av artikel 5 skulle Nato tvingas ingripa militärt om landet återigen skulle invaderas av Ryssland.

Enligt Meloni är det dock osannolikt att Moskva vågar attackera om artikel 5 aktiveras vid en ny invasion.

– Att ge Ukraina samma skydd som Natoländer skulle definitivt vara mycket effektivt. Samtidigt är det något annat än ett medlemskap i Nato, säger hon.

USA vägrar

Melonis öppning går tvärsemot USA:s riktlinjer för en fred i Ukraina.

USA:s försvarsminister Pete Hegseth har uteslutit amerikanska trupper i Ukraina efter ett eventuellt fredsavtal.

Trumpadministrationen vill i stället att europeiska soldater ska utgöra en fredsbevarande styrka i Ukraina efter kriget. En styrka som inte ska omfattas av Natos artikel 5, enligt Hegseth.

Om trupperna skulle attackeras av Ryssland skulle således USA inte behöva svara.

– Om freds­bevarande styrkor skulle komma på plats i Ukraina ska de inte göra det i Natos namn och de ska inte omfattas av artikel 5, sade Hegseth under ett försvarsmöte i Bryssel i februari.

LÄS MER HÄR:

UPPGIFTER: Kuppförsök mot Natoland – “helt galet”

Donald Trump kan överge Natoländer

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

CHOCKUPPGIFTER: Nytt land på väg in i kriget

2025 03 06

Intensiva strider pågår längst den cirka 1 000 kilometer långa frontlinjen.

Varken Ukraina eller Ryssland tycks göra några betydande framsteg i konflikten som förvandlats till ett långt utnötningskrig.

Nu kommer dock uppgifter som skulle kunna påverka den ryska krigslyckan.

Den statsägda ukrainska tv-kanalen UATV rapporterar att Kina kan gå in i kriget på Rysslands sida.

Tv-kanalen hänvisar till uppgifter från Center for National Resistance – en organisation som ukrainska specialstyrkor upprättade kort efter den ryska invasionen 2022.

– Kina uppges förhandla med Ryssland om att landets militär ska delta i kriget mot Ukraina, på samma sätt som Nordkorea hjälpt Ryssland, rapporterar UATV.

 Den kinesiska regimen uppges vilja ge sina soldater stridserfarenhet inför en större konflikt.

– Enligt uppgifterna vill Kina få stridserfarenhet i de tillfälligt ockuperade områdena i Ukraina. I detta avseende tittar de på Nordkoreas exempel, uppger tv-kanalen.

Kinesiska representanter på plats

Det framgår inte hur många soldater Kina kan tänka sig att skicka till Ukraina. Uppgifterna har inte heller kunnat verifierats av västerländska medier.

Men enligt den ukrainska tv-kanalen har kinesiska delegater synts till i de ockuperade områdena vid upprepade tillfällen.  

”Främsta leverantören”

Kina har officiellt försökt framställa sig som en neutral aktör i kriget i Ukraina.

Samtidigt har stormakten vägrat att kalla Rysslands krig för en invasion och har inte fördömt ryska handlingar i kriget. Kina har även deklarerat att de inte stöttar sanktioner mot Rysslands ekonomi.

Före invasionen deklarerade Kinas diktator Xi Jinping och hans ryska motsvarighet Vladimir Putin att ländernas samarbete ”inte har några gränser”.

Kinesiska företag har även anklagats för att förse den ryska armén med vapen och komponenter som kan användas i vapen.

– Kina är den främsta leverantören av verktygsmaskiner, mikrochip och nitrocellulosa och andra föremål med dubbla användningsområden som Moskva använder för att öka sin militära kapacitet, säger sade den dåvarande amerikanske utrikesministern Antony Blinken i april 2024.

Foto: President of Russia Office, F. Andrejevic resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Bakslag för Trump – enat Ukraina säger nej

2025 03 06

Det rapporterade Politico på torsdagsmorgonen med hänvisning till flera källor med insyn.

Enligt källorna försöker Trumpadministrationen få oppositionspolitikerna att ställa sig bakom en amerikansk plan som syftar till att få bort president Zelenskyj från makten.

USA vill upprätta en tillfällig vapenvila och sedan utlysa nyval i Ukraina. Ett val som amerikanerna är ”övertygade” om att Zelenskyj kommer förlora. Efter valet planerar Vita huset att inleda nya ”fredsförhandlingar” med en mer lätthanterlig ukrainsk president vid makten.

Säger nej

Trots ansträngningarna verkar Trumpadministrationen inte få sin vilja igenom.

Två av politikerna som USA har kontaktat – oppositionsledaren Julia Tymosjenko och Ukrainas tidigare president Petro Porosjenko – säger blankt nej till Vita husets plan.

Både Tymosjenko och Porosjenko framhåller att inget val kan anordnas under brinnande krig.

– Inget val kan hållas förrän det råder en rättvis fred i Ukraina, skriver Julia Tymosjenko i ett inlägg på Facebook.

Ex-president Petro Porosjenko gör samma bedömning.

– Min stab är och har alltid varit orubbligt emot val under ett krig. Vi har sagt, och fortsätter att säga, att val endast kan äga rum efter en vapenvila och undertecknandet av ett fredsavtal med säkerhetsgarantier för Ukraina, framhåller han på sina sociala medier.

Vidare hänvisar Porosjenko till den ukrainska konstitutionen som fastslår att inga val kan anordnas när det råder undantagstillstånd i landet.

– Senast 180 dagar efter att undantagstillståndet upphört bör fria och demokratiska val hållas för att säkerställa folkets vilja och den fria världens förtroende, skriver ex-presidenten.

Amerikanskt krav

Keith Kellog, USA:s sändebud i Ukraina, delar inte de ukrainska politikernas uppfattning.

– De flesta demokratiska nationer har val i krigstid. Jag tycker det är viktigt att de (Ukraina) också har det, sade han till Reuters i februari.

LÄS MER HÄR:

Trump-lögn avslöjad – ska slå till mot Zelenskyj

Foto: President of Ukraine Office resp Neelam129

Text: Redaktionen